Riktåldern för pension höjs och kommer att fortsätta höjas i takt med att medellivslängden ökar. Likväl har vi ett skattesystem och pensionssystem som ger höginkomsttagare anledning att istället pensionera sig i förtid.
Den statliga inkomstskatten gäller för både lön och pension och innebär att den skattskyldige ska betala ytterligare 20% i skatt på inkomster över brytgränsen. Här är det mao upplagt för skatteplanering inför pensionen.
Pensionssystemet innebär att arbetsgivaren tvingas betala pensionsavgift också på löner över brytgränsen för statlig skatt men detta belopp kommer inte arbetstagaren till del via den allmänna pensionen. Därför betalar arbetsgivaren ytterligare ca 30% av den överskjutande lönen i tjänstepension. Det är en hög andel som över tid blir ett stort tjänstepensionskapital när det förräntas i ett premiebaserat och fondförvaltat pensionskapital. Vid 55-60 års ålder finns ett tjänstepensionskapital på flera miljoner som kan ge stor avkastning i sig och därmed är mindre beroende av ytterligare inbetalningar för att växa.
För den enskilde höginkomsttagaren innebär detta i praktiken att ett val infinner sig, att fortsätta jobba och betala 20% i statlig skatt på översta delen av pensionen eller att gå i pension tidigare för att hålla sig under den gränsen. Marginalskatten blir således ett incitament för att gå i pension tidigare, dvs precis tvärtemot det som eftersträvas från samhällets sida med höjd riktålder för pensionering.
Marginalskatten driver också till löneväxling under tiden man jobbar, dvs att avstå den del av lönen som ligger över brytgränsen för statlig inkomstskatt, vilket ytterligare förstärker effekten. I praktiken gör ju det att ett tjänstepensionskapital som innebär statlig skatt på pension nås ännu tidigare, kanske flera år med tanke på ränta-på-räntaeffekten.
Sammanfattningsvis driver nuvarande marginalskatt till löneväxling och att höginkomsttagare har ett starkt incitament att gå i (hel- eller deltids-)pension tidigare. Detta i en tid när alla tvärtom förväntas jobba längre upp i åldrarna. Marginalskatten bidrar på så vis till större en skillnad mellan hög- och låginkomsttagare i pensionssammanhang, vilket inte kan ha varit avsikten.
Varför talas det inte mer om marginalskattens negativa konsekvenser för pensionssystemet? Finns det några politiska förslag som adresserar detta?
Som jag skrivit tidigare så har jag vänner som undviker att betala marginalskatt. De spar pengar i firman för pension och tar ledigt stora delar av året. Ibland flera år i sträck då jag förstått att de använder tidigare periodiserad inkomst som lön under tiden.
De tar bara de mest bekväma och intressanta jobben.
Min erfarenhet är att detta definitivt är ett problem eller iaf ett fenomen, beroende på hur man ser det
Själv gör jag inte så dock men jag löneväxlade när jag körde med svensk hemvist. Löneväxling är väldigt vanligt.
Det är ca 150.000 i Sverige som löneväxlar årligen, oklart hur stort belopp, men det är ju en icke obetydlig skara.
Hur många som går tidigare i pension pga detta vet jag inte men att pensionsuttag planeras så att gränsen för statlig skatt undviks på pensioner borde vara relativt vanligt.
Att få pensionärer betalar statlig skatt är ju lika mycket ett kvitto på att skatteplanering sker som att de skulle beröra få.
Min poäng är att marginalskatten är skadlig också ur ett pensionsperspektiv och att det borde komma fram i debatten. Inte ens de borgliga partierna använder detta som ett argument för sänkta marginalskatter, vad jag känner till.
Detta och överjävlig arbetbörda i kombination att man börjar tröttna är huvudskälet att de flesta höginkomsttagare jag träffar vill gå tidigt. Skatten är definitivt en viktig variabel i beslutet för de som på 60-80 tusen i månaden i pension från 65. De som ligger på 80-140 tusen i månaden bryr sig inte om skatten för det finns så lite de kan göra ändå…
Visst finns det flera skäl till att gå i pension redan vid 55-60 års ålder för den som har möjlighet, t ex de du nämner. Vi har slitit i många år och gett arbetet en stor del av vår vakna tid.
För de som nu tar steget ut i arbetslivet är jag inte säker på att de lika dedikerat kommer att göra det utan strävar efter en bättre balans mellan arbete och fritid. Vi får väl se vad det innebär för deras pensioneringsålder…
Hursomhelst kan det inte vara politikernas avsikt med hög marginalskatt att driva höginkomstagare till varken löneväxling eller förtida pensionering. Det borde komma i fram i debatten, åtminstone från borgerligt håll.
Håller med. Men det är för svårt att hantera med “blockpolitiken” och hur debatt ser ut. Det borde ju finnas incentives att fortsätta jobba och dra in pengar till det allmänna svarta hålet.
Problemet misstänker jag är att det är en debatt som blir svår att vinna, eftersom det förutsätter en grundpremiss som inte delas av höger och vänster att det man tjänar ska man få behålla själv, antingen i pengar eller i tid. Fokus kommer hamna på hur orättvist det är att höginkomsttagare kan gå i pension tidigt medan resten måste slita tills de är 70 år gamla.
Högern: “Hög marginalskatt innebär att höginkomstagare går i pension tidigt vilket är dåligt för samhället”
Vänstern: “Vi håller med, men vänta lite här, varför kan de ens gå i pension tidigt? Vi måste förbjuda tidig pension, tjänstepension ska inte få tas ut förrän vid 65 års ålder, och tjänstepension över en viss nivå ska kvittas mot allmän pension”.
Ja, det är förstås en ideologiskt laddad fråga och svaren/lösningen skiljer säkert mellan blocken. Det var smärtsamt att se Svantessons klena försvar av statsbudgeten i riksdagen när Damberg gick an. Hon tog till Kombilotteriets sorgliga telefonförsäljningsmetoder istället för att använda de sakliga argument som finns för sänkt marginalskatt.
Det minsta borgerligheten kan göra är väl att tillsätta en utredning om marginalskattens konsekvenser, de för pensionssystemet inkluderade. Men att den är principiellt oförenlig med arbetslinjen borde vara enkelt att argumentera för redan nu.
Ping också @Monica Betyder detta att det kanske är en dålig idé att löneväxla eftersom pengarna kan komma att begränsas på detta sätt? Har inte ens tänkt den tanken, men det är ju faktiskt ett argument mot löneväxling eftersom man då kör in det i ett system som kan komma att låsas tex genom att åldern höjs för när man får ta ut dem. För mig som vill ha möjligheten att kunna gå i delpension från nånstans runt 60 känns det inte alls bra om reglerna kan komma att ändras och all pension blir låst för uttag fram till tex 65 års ålder.
Gränsen är 55 idag. Att som en blixt från klar himmel höja 10 år på en gång är inte politiskt gångbart.
Glöm inte bort att det finns mängder av relativt lågavlönade arbetare inom industrin och vården där kroppen är utsliten och man får, mer eller emot sin vilja, gå hem vid exempelvis 63 år. Säg då att man inte skulle få lyfta sin tjänstepension! Har man en låg statlig pension är det just tjänstepensionen som avgör om man kan gå i pension, eller om man måste plåga sin kropp ett par tre år till.
Den svekdebatt som skulle komma inom socialdemokraterna klarar varken Magdalena Andersson eller någon annan företrädare av. Knappast i något annat parti heller. Du kan sova lugnt.
Denna fråga anser jag vara marginell. Ligger du 10 000 kr över brytpunkten per månad får du ändå behålla cirka 5 000 kr. Ligger du över, 100 000 kr per månad får du behålla kanske 45 000 kr. I min värld är detta mycket pengar. I båda fallen blr ju lönen större än om man väljer pension.
Jag tycker problemet i många fall är motsatt. Högavlönade chefer som klamrar sig fast på jobbet trots att utvecklingen har sprungit ifrån dem. Har tyvärr sett detta allt för många gånger.
Värför är det inte politiskt gångbart? Arbetar du inom offentlig sektor, redan nu, kan du inte ta ut din tjänstepension före 63! Jag tycker redan att det är orättvist då det är 8 års skillnad på att förutse din tjänstepension redan nu.
Eller tar du de från brytgränsen överskjutande 10.000 kronorna per månad och tidigarelägger pensionen med ca 2,5 månader för varje år du valt pensionsuttaget för. Som exempel ger 10 års uttag sammanlagt ca två års tidigare pension och då med en pension på drygt 50.000kr per månad. Det är ju detta val det handlar om i praktiken.
Det vore förstås intressant att veta hur många som skulle betala statlig inkomstskatt på sin pension om alla jobbade full tid upp till riktåldern eller något år till som staten försöker få oss till.
Är det verkligen så få pensionssparare som når 5-6 miljoner i samlat tjänstepensionskapital några år före riktåldern?
Kom ihåg, det vi som är ekonominördar. Gemene man har inget större intresse av ekonomi.
Jag har under senaste månaden stött på två välutbildade individer som inte hade någon aning om hur marginalskatten fungerade. Den äldre trodde att den var mycket högre, och den yngre trodde att effekten på ränteavdraget var samma som marginalskatten, inte 30 procent.
Dessutom stötte jag på en lärare, ej i ekonomi, som trodde att momsen var 50 procent.
I min värld är det oftast helt andra bevekelsegrunder som avgör när folk går i pension än marginalskatten.
Absolut är intresset och kunskapen för ekonomi varierande, dråpliga exempel du kommer med!
Målgruppen som står inför detta val är dock inte ett s k nationellt representativt urval. Många tar också hjälp inför pensioneringen och åtminstone bland dessa rådgivare torde kunskapen om marginalskatt och brytpunkter vara högre.
Det är 60 för kommunal och kommer höjas till 63 för statligt anställda just saying.
Finns utredning kring att den även borde höjas för privat anställda då det egentligen bara är en siffra i en lagtext så kan ändras relativt snabbt även om jag inte tror på 10 år direkt. Däremot tror jag inte att det kommer vara 55 när det är min tur att gå i pension.
