Måste man använda genomsnittligt anskaffningsvärde?

För att återgå till ämnet, så satt jag precis och läste om onoterade aktier hos Skatteverket och hittade detta:

Bland annat gäller särskilda kvoteringsregler där du ska ta upp utdelning, kapitalvinst och kapitalförlust till fem sjättedelar. Observera även att du inte kan använda schablonmetoden för onoterade aktier.

Att bara behöva skatta för 5/6 av vinsten låter ju bra (men se nedan), men om man nu inte kan använda schablonmetoden och inte har information nog att beräkna en genomsnittskostnad, vad fan gör man då då?

Angående 5/6, så står det vidare:

Av 42 kap. 15 a § IL följer att utdelning på onoterade andelar i svenska aktiebolag ska tas upp till fem sjättedelar. Detsamma gäller för utdelning på andelar i utländska juridiska personer, om inkomstbeskattningen av den utländska juridiska personen är jämförlig med inkomstbeskattningen enligt IL. I annat fall ska utdelningen tas upp till beskattning i sin helhet.

Kan någon här förklara på ren svenska vad det betyder att “inkomstbeskattningen av den utländska juridiska personen är jämförlig med inkomstbeskattningen enligt IL”?

Hur kan man inte ha tillräckligt med information när allt man köpt är taggat med vilket pris de har? Antar att du har en depå med historik på eventuella försäljningar eller kvitton eller noterat det själv nånstans?

Stycket du refererar till i IL gäller utdelning, inte försäljning.

1 gillning

Ja jag skulle nog kunna det, men som @AMS_722 noterade ovan så är det inte självklart. Eftersom schablonmetoden är till för just de tillfällen då man saknar nödvändig information för att beräkna snittkostnaden så tycker jag det verkar märkligt att de sedan säger att man inte kan använda den i detta fall. Det blir ju moment 22.

Ja förlåt, just där refererar de till utdelning men 42 kap. 15 a § IL gäller såvitt jag kan se både utdelning och kapitalvinst:

Fast det kanske inte spelar nån roll, för Skatteverket skriver även

Så det verkar som om den referensen om “jämförlig beskattning” strider mot EU-beslut och därför inte är tillämpbar.

Ja, jag kommer använda detta på ärvda papper. Kan inte få fram snittkostnader.

Men kommer även köra schablonmetoden på fonder som gått upp mer än 400% då det blir lägre skatt då.

Detta låter som att du passerat gränsen där jag skulle ta profesionell hjälp. Måste väl finnas någon skattefirma som kan hjälpa till med detta krångel?

1 gillning

Ja definitivt, och jag har redan hjälp med våra amerikanska deklarationer. Fast det är ju alltid bra att ha lite koll på läget själv också.

1 gillning

Skatteverket tolkar bara lagen. De skriver om den metoden av pedagogiska skäl. Jag skulle personligen inte bry mig om GAV och har inte heller gjort så i deklarationer. Att inte upptäckas är inte samma som att godkänna metoden.

Hälsningar “Den gamle och GAV:et”

1 gillning

Intressant tanke. Kan du peka på vad lagen säger om anskaffningsvärde?

Nej. Det är bara en torrt konstaterande. Lagen är en sak. Myndigheter tolkar den.

Fast det är ju inte en luddig skrivning som kan tolkas på annat sätt än att genomsnittsmetod ska användas

Kap 48 i inkomstskattelagen, paragraf 7

Omkostnadsbeloppet

Genomsnittsmetoden

7 § Vid beräkningen av omkostnadsbeloppet ska det genomsnittliga omkostnadsbeloppet för samtliga delägarrätter eller fordringsrätter av samma slag och sort som den avyttrade användas. Det genomsnittliga omkostnadsbeloppet ska beräknas med hänsyn till inträffade förändringar i innehavet.

4 gillningar