Hej alla,
Jag höll på och läste lite nu och blev fundersam, det här är förhoppningsvis en fråga som forumet kan räta ut snabbt:
När man säljer en aktie, måste man använda genomsnittsvärdet av anskaffningskostnaden som kostnadsbasis, eller kan man använda den faktiska anskaffningskostnaden för just den aktie jag säljer?
Enligt de amerikanska skattereglerna, som jag är mer bekant med, kan man som kostnadsbasis antingen använda genomsnittet av anskaffningsvärdet eller det faktiska anskaffningsvärdet. Dvs, om jag har 3 aktier som jag köpt vid 3 olika tillfällen för 10, 20 och 30 kan jag när jag säljer en aktie välja om jag säljer den som kostade 10, 20, eller 30. Kan man inte göra likadant i Sverige? Allt jag hittar på skatteverket säger att man antingen kan använda genomsnittskostnaden för en aktie eller schablonmetoden, inte faktisk kostnad.
Jag tycker det vore ganska knepigt om jag inte kan använda faktisk kostnad om jag har två aktier X precis som jag kan om jag har en aktie X och en Y…
Anledningen att det spelar roll är att jag ska sälja några av en hög onoterade aktier där en del har ökat i värde med väldigt mycket, andra inte så mycket (de var inskaffade senare). Eftersom Sverige har fast 30% kapitalvinstbeskattning så vill jag helst sälja de som har lägst reavinst eftersom det kan hända att vi nån gång i framtiden flyttar tillbaka till USA och där är beskattningen lägre.
Intressant! Detta innebär att den som använder AF i Sverige får en mer gynnsam skattesituation om vederbörande byter fond för nysparande under sin sparkarriär, vilket möjliggör avyttrande av mer nyligen inköpta fondandelar först (och då schablonbeskattning av de äldre).
Ja, så kan man ju tänka och göra ett antal gånger tills man får slut på likvärdiga fonder att investera i. Sen kan man ju fortsätta på det spåret och öppna nya konton en gång i månaden om man verkligen gillar administration.
Besparingen det första året bör bli runt 100k om man tar ut de 500k som senast stoppats in istf att skatta 24 % med schablonmetoden. Värt en del admin.
Hmm okej, det suger rätt starkt. Gäller det även i mitt fall då jag har individuella aktiebevis som jag avyttrar individuellt? Det blir en bra skillnad eftersom genomsnittliga anskaffningskostnaden är mindre än 25% av marknadsvärdet, men de jag sålde kostade 35-40%. Vi snackar en skillnad i skatt på flera hundra tusen SEK…
Det blir ju dessutom jävligt krångligt att hålla reda på vad den genomsnittliga anskaffningskostnaden är när man sålt och köpt några gånger, eftersom varje gång man säljer måste man ju hålla koll på vad genomsnittskostnaden var för den försäljningen för all framtid… Hur gör folk det på ett enkelt sätt?
Din genomsnittliga anskaffningskostnad förändras ju inte av att du säljer i samma värdepapper och konto.
Om man tvunget envisas med AF så har de bästa nätmäklarna ganska vettig information om detta, som hjälper i deklarationen. Storbankerna har yxigare gränssnitt överlag.
Jag har också en post som var i ett onoterat bolag som jag fått via optioner och investering i bolag som numera är noterat på börsen. Aktierna är klart mer värda idag så det är lite av ett solklart case där jag får använda schablonmetoden när jag sålde posten i år. Det konstiga är dock att det står ett anskaffningsvärde på posten i min internetbank som jag inte vet var de fått det ifrån och om jag istället utgår ifrån det och tar genomsnittsvärdet så är det fördelaktigt för mig gissningsvis. Men värdet är som sagt troligtvis också fel. Det finns även numera en funktion i internetbanken (jag har länsförsäkringar) där man kan begära ut underlag inför deklaration 2026. Om nu den utgår ifrån anskaffningsvärdet som står där så uppstår frågan för mig själv, kan jag då helt enkelt ta det när jag deklarerar och därmed spara några hundratusen jämfört med om jag tog schablonmetoden?
Man vill inte gärna göra fel bara för att man kan och när jag sålt tidigare så har jag använt schablonmetoden för jag vet att ingen vet anskaffningsvärdet. Jag vill även minnas att jag var i kontakt med skatteverket gällande det som TS beskriver då jag sålde av från en post som alltså anskfaffningsvärdet var okänt och sedan (korkat nog) så köpte jag tillbaka en del aktier i samma depå. Därmed landande jag i att anskaffningsvärdet var väldigt olika på aktierna jag köpte tillbaka(klart högre kurs) än den ursprungliga delen av aktier som varit okänt/superlågt. Min fråga blev då om jag kunde välja inköpsvärde när jag sedan skulle sälja igen men återkopplingen från skatteverket var att alla aktier skulle räknas med schablon om jag nu inte visste inköpsvärdet på 1 eller flera av aktierna. Lärdomen var att aldrig köpa tillbaka samma aktie in i en depå där du har samma aktie men med ett okänt anskaffningsvärde. Köp då istället i en ISK.
Det lite tråkiga svaret är att det inte är speciellt krångligt att hålla reda på men det krävs lite ordning och reda. Om din aktiemäklare inte kan ta fram underlaget så kan du använda ett excelark där du registrerar köp och sälj. Tar inte direkt någon tid i anspråk.
Därför att jag har en massa aktiebrev, med olika anskaffningsvärde, och det var de jag lämnade in till försäljning.
Även för våra börsnoterade innehav så kan man tex i Fidelity gå in på en specifik anskaffad “lot” och säga att man säljer just den. För aktier är det inte ens tillåtet att använda genomsnittsmetoden när man deklarerar i USA, så min uppfattning är att det är relativt ovanligt att man använder den överhuvudtaget. Det är ju skattemässigt fördelaktigt att kunna specificera hur mycket vinst man vill ta ut.
Nej inte om jag bara säljer, men om jag sen köper igen så måste försäljningen tas i akt för att kunna räkna ut anskaffningsvärdet.
Typ så här:
Köp 10 aktier, kurs 10kr. Genomsnittsanskaffningsvärde 10*10/10 = 10kr.
Köp 10 aktier, kurs 15kr. Genomsnittsanskaffningsvärde (1010+1015)/20 = 12.50kr.
Sälj 5 aktier. Nu har jag 15 aktier till anskaffningsvärde (1010+1015)/20 = 12.50kr.
Köp 10 aktier, kurs 20kr. Genomsnittsanskaffningsvärde nu är ((1010+1015)/2015+1020)/25.
För att kunna beräkna anskaffningsvärdet så måste jag alltså inte bara veta vilka köp jag gjort och till vilken kurs, utan också vilka försäljningar som gjorts, eftersom alla försäljningar ändrar den mängd med aktier som man har kvar med ett visst anskaffningsvärde.
Visst, det är inte rocket science, men det är mycket krångligare än att bara hålla reda på hur många aktier man har med en viss anskaffningskostnad, eftersom man kan “tagga” en aktie med kostnadsbasis och behöver inte bry sig om vad som hänt med de andra.
Eftersom våra tillgångar finns i Fidelity och IBKR som så vitt jag förstår inte beräknar snittkostnad eftersom vi använt faktisk kostnad tidigare så blir det inte helt enkelt att återskapa.
Nej, inte så simpelt tycker jag. För oss som även är amerikanska medborgare erkänns ISK inte av IRS, så skulle jag ha tillgångar i ISK så blir det både svensk ISK-skatt och sedan amerikansk vinstbeskattning vid försäljning. Även om det inte var fallet skulle jag ogärna ta skattesmällen som följer med att sälja av alla tillgångar för att få in dem i ett ISK.
Nu inser jag även att jag kommer att behöva deklarera olika reavinster i min svenska och amerikanska deklaration eftersom genomsnittsmetoden inte kan användas för aktier enligt IRS.
Ja, är du amerikansk medborgare, handlar i diverse onoterade papper och sitter på stora latenta orealiserade vinster så är ju systemet inte direkt riggat med dig i första åtanke.
Det finns många fler variabler att ta hänsyn till i form av bolagshändelser. Ska du då öronmärka vilka aktier som hör till vilket inköp blir det snabbt väldigt komplext, därav är genomsnittsmetoden en förenkling. Schablon är förmånligt om du har över 400% uppsida.
Det var väl inte helt relevant för frågan jag ställde heller, jag tycker “använd ISK” inte är ett så konstruktivt svar när nån frågar om aktiedepåer. Oavsett om man är amerikan eller inte så är det väl inte många som vill likvidera alla tillgångar bara för att flytta till ett ISK? Men det klart att började man spara idag så vore det ju ett alternativ, det är möjligt att svensk ISK-skatt plus amerikansk progressiv kapitalvinstskatt fortfarande blir billigare än svensk kapitalvinstskatt om man inte tar ut så mycket vinster varje år. Jag har inte räknat på var gränsen kan tänkas gå.
