Momentum - en effekt av institutionell handel | Same-Weekday Momentum

Ny studie som kom ut för två dagar sedan.

Abstract

A disproportionately large fraction (70%) of stock momentum reflects return continuation on the same weekday (e.g., Mondays to Mondays), or the same-weekday momentum. Even accounting for partial reversals in other weekdays, the same-weekday momentum still contributes to a significant fraction (20% to 60%) of the momentum effect.

This pattern is robust to different size filters, weighing schemes, time periods, and sample cuts. The same-weekday momentum is hard to square with traditional momentum theories based on investor mis-reaction. Instead, we provide direct and novel evidence that links it to within-week seasonality and persistence in institutional trading. Overall, our findings highlight institutional trading as an important driver of the stock momentum.

Från sammanfattningen

In this paper, we document a new empirical fact about the stock momentum. A signifcant fraction (47.4%) of stock momentum refects return continuation on the same weekday, even after accounting for reversals in other weekdays. This pattern is extremely robust to different size flters, weighing schemes, time periods, and sample cuts. The net contribution of the same weekday momentum to the overall stock momentum ranges from about 20% to 60%.

The same-weekday momentum is hard to explain using traditional momentum theories based on investor mis-reaction. Instead, we fnd within-week seasonality and persistence in institutional trading to be its driver. A large number of institutions experience disproportionately large fows on a particular day of the week and concentrate their trading on that weekday. Such a seasonal trading tends to be highly persistent, which drives the same-weekday momentum. Overall, our evidence suggests that institutional trading is an important ingredient of the stock momentum effect.

AI-sammanfattning i fyra punkter

  • En oproportionerligt stor andel (70%) av momentumeffekten i aktier beror på fortsatt avkastning på samma veckodag (samma-veckodag-momentum). Även efter att ha tagit hänsyn till partiella reversaler på andra veckodagar, bidrar samma-veckodag-momentum fortfarande till en signifikant andel (20% till 60%) av momentumeffekten. Detta mönster är robust för olika storleksfilter, viktningsscheman, tidsperioder och urvalssnitt.

  • Samma-veckodag-momentum är svårt att förklara med traditionella momentumteorier baserade på investerares felreaktioner. Istället ger författarna direkta och nya bevis som kopplar det till säsongsvariationer inom veckan och uthållighet i institutionell handel. Sammantaget belyser deras resultat institutionell handel som en viktig drivkraft bakom aktiemomentum.

  • En stor andel aktiefonder har koncentrerade flöden och institutioner koncentrerad handel på en viss veckodag. Både de säsongsbetonade flödena och handeln är mycket uthålliga. Uthållig säsongsbetonad handel driver samma-veckodag-momentum.

  • Författarna hittar robusta bevis för att samma-veckodag-momentum, netto, driver en signifikant andel (20% -60%) av det vanliga aktiemomentum. Denna dekomponering tyder på att även om en stor mängd förklaringar baserade på investerares felreaktioner är relevanta, ger de inte en fullständig förklaring av momentumvinsten. Istället är deras bevis mer i linje med momentumteorier baserade på institutionell handel.

Ping @jayr, @nightowl, @Andre_Granstrom m.fl. :slight_smile:

4 gillningar

Inget jättenytt, Grinblatt et al (1995) proponerade likande idé, dock med väsentligt lägre grad av empirisk data att luta sig mot :slight_smile:

Det jag finner mest intressant är att de flesta studier jag läst indikerar att momentum-effekten är som starkast i mindre bolag (likt hur småbolagsfaktorn ser ut att agera hävstång på övriga faktorer), dvs de aktier med generellt lågt institutionellt ägande.

Använder själv en tjänst för att hålla koll på fondflöden, och det är ofta att de bolag som screenas fram starkast på en momentum-screen är små bolag där institutioner precis börjat kunna ta size (ofta bolag med marknadsvärde runt 0,5 - 2 MDSEK i Sverige) och även gör det, dvs de börjar köpa in sig :slight_smile:

Jag tror att de flesta faktorer, inklusive momentum, inte kan förklaras med en ensam enkel förklaring. Risk, psykologi, preferenser, flöden & friktioner samspelar till potentiell överavkastning.

3 gillningar

Om det är en effekt av flöden så låter det ju logiskt att den är starkare i mindre bolag med lägre likviditet?

Går det att tolka detta som att edgecase har mer nytta av Momentum-strategi än mainstream-investeringar? Exempelvis svenska småbolag. Är det momentum på småbolag går det upp mycket. Är det inte så går det ner mycket.

2 gillningar

Absolut,bara påpekar att det inte bara är flödet i absoluta tal, utan även relativt tillgänglig likviditet som påverkar :slight_smile:

3 gillningar

Svårt att säga, men jag skulle säga att både empiriska studier och rådande teorier skulle hålla med om det :slight_smile: De flesta faktorer presterar mer i linje med sina backtests i mer nischade marknader. Ju effektivare, större och mer genomlyst marknad desto svagare överavkastning från vad jag sett, vilket talar för att åtminstone en del av överavkastningen kan komma från ineffektiviteter :slight_smile:

2 gillningar