Intressant avsnitt 209 med Christian om momentum.
Hur går man då bäst tillväga rent praktiskt för att nyttja momentum?
Någon som har historisk data på en bra momentumstrategi som över tid har överavkastat index?
Aktier vd fonder, antal papper i portföljen, hur välja ut, hur diversifiera, hur ofta omvikta etc…
Eller är det bästa en momentum-ETF och i så fall vilken?
Min erfarenhet är att det ofta finns en ganska tydlig momentumeffekt. Vissa sektorer går bra under vissa perioder. Kolla bl.a fastighetsfonder just nu. Jag tror inte att börsrörelserna är helt slumpmässiga.
Hur du bäst utnyttjar momentum är svårare att svara på. Det finns inte ett utan en mängd olika sätt. Läs på så mycket du kan och försök forma ditt eget sätt.
Jag tycker att momentum kräver någon form av stop-loss för att bli bra.
Jag investerar kvantitativt, varav momentum är en viktig del.
Henning “Investerarfysikern” Hammar driver gratisbloggen https://investerarfysikern.se/ och där det finns mycket matnyttigt att läsa. Han skriver inte så ofta nu för tiden, men det är väl svårt att sitta och hitta på nyheter om “gamla sanningar” som han redan har berättat om tidigare. Man lär sig mycket av att läsa igenom hans gamla blogginlägg.
På Hennings kommersiella sida https://borslabbet.se/ kan man bland annat läsa om strategier liknande de jag använder:
Om man vill räkna själv kan man abonnera på https://borsdata.se/. Det finns även andra sidor på nätet med screeningdata.
Jag har inte hittat någon momentum-ETF som duger till mig. EU förbjöd i praktiken alla roliga amerikanska ETF:er 2018.
Christian var inne på att en fond kan bli för stor för att fungera. Om man tänker sig att en fond i storleksordningen 10 miljarder SEK skulle investera kvantitativt i 20 svenska småbolag varje kvartal (à la Börslabbets gamla svenska portfölj) innebär det att de kanske skulle behöva köpa upp ett helt småbolag värt 500 miljoner över börsen – utan att någon märker något (man vill ju inte vara kursdrivande). Nästa kvartal kanske de ska sälja hela bolaget på börsen igen (utan att någon märker något). Det kan rent av vara så att de behöver köpa aktier för 2 miljarder i bolaget värt 500 miljoner om alla fyra delstrategierna ger signal om detta. Det funkar ju inte. Dessutom kan det finnas regulatoriska regler som hindrar en fond att ens försöka. Som privatinvesterare kan man försöka smyga under radarn, men om tillräckligt många försöker skulle effekten kanske bli densamma som om en fond försökt.
För att kunna slå index måste man avvika mot index, så det gäller att ha nerver att hålla fast vid strategierna när andra håvar in pengar på annat medan ens egna portföljer håller på och tråkar sig under mer eller mindre lång tid. Det blir inte lättare av att det finns något form av välmotiverat konsensus på Rika Tillsammans som säger att man inte kan slå index långvarigt. Men än så länge är jag nöjd med min avkastning över tid.
Man behöver också vara mentalt medveten om att det är eftersläpning i kvantitativa portföljer (man tittar bakåt i tiden när man väljer aktier eller fonder). Om marknaden är slagig kommer man störa sig på att man ständigt ligger felinvesterad. Det finns inget känt botemedel mot detta, så det är bara att bita ihop.
Som kvantitativ investerare kommer du att uppleva dina egna björnmarknader och börskrascher medan andra har börsfest.
En kvantitativ investerare vill ofta vara ganska smal. Detta står i bjärt kontrast till Rika Tillsammans-tänket att försöka äga lite av varje av allt som finns i hela i hela världen. Om man äger för många olika aktier sjunker den förväntade avkastningen.
Det är också viktigt att ha god disciplin som kvantitativ investerare. Backtracking visar att man i snitt förlorat flera procent årlig avkastning om man investerat fel dag i månaden. “Rätt dag” är som regel vid månadsskiftet.
Jag förespråkar nedskrivna investeringsregler, och så gör man som det står i dokumentet. Inga egna spontana påhitt! Om man vill ändra på något gör man det tidigast nästa månad. (Superinvesteraren Arne ”Kavastu” Talving påstås ha sagt tidigast om två år. 
) Det är frestande att agera på känsla när screeningsignalerna säger något annat än det man vill, och det blir inte bättre av att det då och då visar sig att känslan faktiskt hade rätt. Men om det ska funka i längden behöver man följa reglerna för strategin. Annars är det ingen strategi.
När man väljer strategi behöver man även ta hänsyn till hur mycket tid man vill lägga ner på den. Exempelvis kräver Global trendföljning tillsyn varje månadsskifte (men det är bara tre samtidiga innehav), Börslabbets svenska portfölj en gång i kvartalet (svenska aktier som handlas under svensk kontorstid) och dito amerikanska portfölj en gång om året (massa amerikanska aktier, men de handlas på kvällen svensk tid).
En annan parameter är kostnaden för screeningdata. Om man inte har så mycket pengar i strategin kan det bli procentuellt kostsamt att abonnera på exempelvis Börslabbet eller Börsdata.
Vill man inte krångla till det kan man köpa en ETF som följer ett momentum-index, exempelvis MSCI World Momentum Index. Lite glest med alternativ i Sverige men det finns på tyska börsen b.la. här.
Ett inlägg med lite med info och grafer kring momentumstrategin.
“bäst tillväga” går nog inte att svara på,beror helt på hur du själv KAN investera. Momentum håller över tillgångsklasser, inom tillgångsklasser och i enskilda papper. Jag har dels en fond (Handelsbanken Global Momentum) som investerar globalt i aktier, men det är även en del av min egna aktiestrategi (kvantitativt värde,kvalitet och momentum bland svenska aktier). Risken med en fond är att den är så bred och tillgänglig att förväntad överavkastning är låg. Risken med enskilda aktier är större specifik bolagsrisk.
En påtaglig skillnad mellan MSCI World Momentum Index och Börslabbets globala trendföljning är att det i Börslabbets strategi ingår långa och korta räntor, guld samt svensk home bias i stora och små bolag. Men en färdig ETF är som som du skriver mindre krånglig. Bara att köpa och luta sig tillbaka.
Jag använder global trendföljning som en försäkring mot att globala aktier under långa perioder inte kommer vara bästa tillgångsslaget.
