Ni som tidigare varit med om inflation och räntehöjningar

Vardagsekonomi
1

Jag misstänker att det här inte är första gången i historien som inflationen ökar och räntorna höjs. Ni som varit med ett tag, eller har erfarenhet i ämnet - hur har det sett ut tidigare?

Har inte mycket kunskap i ämnet och har inte brytt mig särskilt mycket, fram tills nu.

Läst flera artiklar där ekonomer spår att inflationen beräknas gå ner under 2023, och att räntorna förmodligen kan börja gå ner igen från 2024. Tror till och med riksbanken själva har nämnt detta scenario.

Min tolkning av detta är att vi har 1,5 - 2 år framför oss med höga priser, högre räntor etc men att det kommer bli bättre ganska snart (förhoppningsvis).

Mina frågor till er kloka människor är…

1 - hur har det sett ut tidigare vid liknande situationer? Hur länge har inflationen hållt i sig innan den började gå ner och när gick räntorna ner efter större höjningar?

2 - Hur kan bostadsmarknaden skakas om så mycket om räntorna bara kommer vara “höga” under ett par år? De flesta köper väll en bostad för att bo i betydligt längre? Kan det vara mediernas domedagsartiklar eller att folk helt enkelt inte klarar av höga räntor under ett par år?

3 - Hur kommer det sig att det här kom som en chock för hela världen? Pandemin har ju pågått länge och kriget i Ukraina är ingen nyhet, vilket vad jag förstått är två stora anledningar till att vi är där vi är idag.

4 - Vad tror ni själva om framtiden när det kommer till inflation och räntor?

Ni märker kanske att jag är av den yngre generationen som inte har koll på hur världsekonomin fungerar. Trodde jag var allmänbildad… Tvek på den. Dock glad att jag snöade in på det här forumet, man lär sig ju en hel del🤓

9 gillningar
2

Utmärkt tråd och jag är intresserad av samtliga frågeställningar du har.

Finns mycket klokt folk här på forumet så skall bli intressant vad svaren blir :slight_smile:

4 gillningar
3

Inflationen som började öka 1940 verkar bara tagit 40 år på sig att vända.

4
  1. Den situation som påminner mest är oljekrisen på 70-talet.
  2. Därför att bostadspriserna i Sverige nu är beroende av lånelöfternas storlek som i sin tur påverkas av räntan.
  3. Centralbankerna styr i mångt och mycket räntemarknaden.
  4. När lågkonjunkturen är ett faktum kommer räntorna att vända ner igen.
1 gillning
5

Varje nedgång är unik.

2001 fattade jag inget och hade inga stålar
2008 fattade jag pyttelite men agerade inte trots en hel del stålar . Efter uppgången lovade jag mig själv att nästa gång skall jag fan vara beredd. Läste på en massa och började rusta för nästa grej - hade planen klar - sen kom en jävla pandemi! Jag trodde ju att de skulle vara en ny Lehman Brothers. Lyckades tack vare Eric Strand (vars fonder jag haft sedan hans tid med Pacific Precious) pricka in dippen helt perfekt.

Nu händer något nytt. Ingen vet hur det kommer att bli.

Edit: Kolla Ray Dalios How the economic machine works- den beskriver lite mekaniken bakom.

4 gillningar
6

Jag tror att den faktor som bidrar mest till inflationen är skuldsättningen. Genom skuldsättning skapas pengar i systemet och får vi mer pengar i systemet så blir förstås värdet på den enskilda pengen lägre. Genom att nu höja räntan blir det dyrare att låna pengar vilket i sin tur leder till minskad utlåning och därmed mindre pengar i systemet och inflationen minskar.
Hade man höjt räntorna tidigare hade man sannolikt kunnat bromsa upp inflationen men i och med att höjda räntor innebär mindre pengar i systemet ökar istället risken för en lågkonjunktur.

2 gillningar
7

Staternas skuldsättning då? Eller menar du villaägarna i Motala?

1 gillning
8

Detta är min världsbild:

  1. Inflation är prisökning.
  2. Priset på en vara är ett jämviktsläge vid en given tidpunkt av utbud och efterfrågan. Således kan priset ändras genom att utbudet förändras, eller att efterfrågan förändras. Priset går upp, inflation, då utbudet minskar, eller så efterfrågan ökar.
  3. Riksbanker kan använda centralbanksräntan för att påverka efterfrågan. Höjer de räntan, så sänks efterfrågan, vilket alltså borde motverka inflation, att priserna stiger.

Även i denna mycket enkla modell så ser vi att räntan bara påverkar efterfrågan-sidan i utbud-efterfrågan modellen. Dessutom verkar de flesta överens om att räntan idag är ett sämre verktyg än tidigare för just det syftet (ändring i centralbanksräntan har ej lika stor effekt på affärsbanksräntor och de räntor som slutligen når kund, dessutom finns idag andra marknadsräntor som påverkar snarlikt lika mycket).

Inflationen, de högre priserna, som vi har idag verkar i främsta hand bestå av en förändring på utbud-sidan (total stopp i produktionskapacitet under corona, logistikproblem, komponentsproblem, krig, etc.). Även om man antar, trots att det ej finns någon anledning att göra det, men för att måla upp värsta scenario; att komponentbristen vi sett blir permanent, just-in-time ekonomin är död, tillverkning flyttar från billigare låglöneländer tillbaka till dyrare länder, etc., så är jag övertygad om att detta bara innebär ett nytt jämviktsläge för utbud-efterfrågan. Ja. Ett jämviktsläge med högre prisnivå än tidigare, men trots allt ett jämviktsläge. Och när priset står still så har man per definition noll inflation.

Men. Det positiva i det hela är att det finns ingen anledning att göra de antagandena. Även om near-shoreing blir den nya verkligheten, och dyrare kontrakts-tillverkning på hemmaplan blir det nya heta, så tror jag marknaden är så pass välfungerande och effektiv att de billigaste alternativen kommer att segra i slutändan ändå. Det finns ingen anledning att tro att produktionen inte ska komma igång igen, eller att komponentbristen skall vara permanent.

Det var ett långt svar för att säga, jag är inte orolig för att inflationen består. Tvärtom. Jag tror den kommer att plana ut väldigt snart, om ett år eller så (förutsatt att kriget inte breder ut sig).

Räntan är svårare. Men just nu måste centralbankerna höja räntan för att göra vad de kan mot inflationen (även om räntan av de två anledningarna jag skrev ovan är ett väldigt trubbigt verktyg just denna gång). Så fort inflationen planar ut så planar räntan ut med, eller minskar.

Så för att sammanfatta: jag bettar på att inflationen är tillbaka på relativt låga nivåer om eller inom ett år, och att räntan följer strax därefter.

Edit: Brasklapp — Om råvarupriser fortsätter stiga pågrund av utbudsminskning, oavsett om det beror på att råvaror tar slut eller av politiska skäl (typ att Kina inte släpper ovanliga metaller till väst), så är detta det scenario jag ser så vi kan ha en fortsatt inflation pådrivna av ökade produktionskostnader (=sämre utbud). Men ser ingen anledning att tro det idag.

3 gillningar
9

Jag minns mycket väl 70-talet som var fyllt av hög inflation och höga räntor. Arbetslösheten och den sociala utslagningen var nog det värsta. Om ni vill veta hur det verkligen var utan att stirra er blinda på siffror och statistik så ska ni titta på “Vi som överlevde Rågsved” som visas på SVT. Precis så var det för många.

Hela 70-talet var en global omställningsperiod från en typ av samhälle till en annan och jag tror att vi nu har gått in i en ny omställningsfas som även denna gång är global. Om jag har rätt så är det de som inte förbereder sig som kommer att drabbas värst, de som lever kvar för länge i förnekelsen och tror att allt kommer att flyta på som vanligt.

3 gillningar
10

Vad menar du med att räntorna bara kommer att vara höga ett par år? Räntorna är ju fortfarande låga. Historiskt sett har vi aldrig haft så låga räntor som de senaste åren.

Det räcker att gå tillbaka 10-15 år så pendlade räntan mellan 3 till 4 procent. Går du lite längre tillbaka låg räntan mellan 4 och 5 procent.

Allt kan givetvis hända. Att räntorna nu kommer tillbaka till runt 4 procent är dock ingen dålig gissning. Det känns som en fullt naturlig nivå.

5 gillningar
11

Punkt 3. Jag tycker att pandemin och kriget i Ukraina är nyhet.
Inflation och räntehöjningar betyder att jag ska minska vissa konsumention. Det kan vara bra till vår miljö.

12

Både folk och stater verkar vara ordentligt belånade.
Är ingen ekonom, men man kan ju undra vem som lånar av vem egentligen? Verkar också konstigt att den produktivitetsökning vi har sett i samhällena de senaste 100 åren har inneburit en hög skuldsättning hos både folk och länder. Hur kan en produktivitetsökning leda till skuldsätting frågar jag mig? Finns det liksom inget tak för skuldsättningen?, känns som det bara är ett luftslott av siffror.
Kanske dumma frågor men det krävdes väl ett barn för att se att “Kejsaren var naken”.

2 gillningar
13

Man kan sammanfatta det som 1) Först panik :scream: sen 2) Lugnar ned sig. Man ska komma ihåg att Peak inflation troligen var i maj. Livsmedelspriser är på väg ner och både Tyskland :de: och USA :us: sänkte 10-åringen; USA ner under 3 %. Inflations-paniken ersätts nu av recessions-paniken. Men den kommer ju också gå över. Bästa tidpunkten köpa aktier är vid recession när de är som billigast. Eller som Rotschilds brukar säga. ”Buy when there is blood :drop_of_blood: in the streets”.

2 gillningar
14

Problemet är att även de som är insatta, t.ex. kommentatorer här, inte förstår inflation. (Mig själv inräknad)

Ökade priser är inte inflation. Det är ett MÅTT på inflation. Vi mäter inflationen genom att kolla hur priserna förändras.

Tänk Monopol. Hur blir det om ni ändrar reglerna och alla får 40.000 för att passera gå, istället för 4.000?

Allt blir dyrare väldigt snabbt.

Den svenska penningmängden har ökat med 10 % om året i ett årtionde nu. Riksbanken trycker pengar så att det sprutar ut.

Vad händer då, förr eller senare, med priserna? Än så länge har denna inflation maskerats genom att de exkluderar tillgångar som aktier och bostäder. Börsen och fastighetsmarknaden har exploderat med alla tusentals nytryckta miljarder i omlopp.

Importerad deflation (billigare import) har hållit emot.

Covid och Ryssland satte stopp för det. När överflödet av produkter är slut ska plötsligt en ofantlig massa pengar jaga färre produkter (som nyss på bostadsmarknaden).

Då stiger priserna.

Vad kan vi dra för slutsatser?

Inga. Detta är ett unikt experiment vi lever i. Finns ingen bra liknelse i historien, i mitt tycke. Annat än att det är otroligt naivt att tro att 2024 kommer likna 2022.

2 gillningar
15

Om det stämmer att peak inflation verkligen har inträffat redan men att det är för sent för en mjuklandning hur går då detta ihop med att man pratar om en lågkonjunktur som kan vara i flera år?

Jag tror att en klart större del av befolkningen idag har investerat kapital i aktier än under tidigare kriser och om det stämmer att vi kommer se en vändning på börsen så snart som vi får en indikation på att inflationen i USA är på väg ner så vore det väl inte en omöjlighet att detta inträffar redan i höst? Då blir vi småsparare direkt rikare igen och kan nyttja kapitalet för att fortsätta sin konsumtion och undvika en lågkonjunktur. Finns det då en risk för en andra puckel av inflation?

Personligen blir jag inte riktigt klok på om vi är mitt i raset, när botten eller bara början på ett gäng dåliga år(lågkonjunktur).

1 gillning
16

Definitionen av recession (lågkonjunktur) är två kvartal i följd med negativ BNP utveckling. Behöver inte vara hög inflation för det (men kan vara, al stagflation)/ men det bästa är skita i all makro det går aldrig parera allt som komma skall. Det bästa är att köpa aktier regelbundet varje månad öve tid och ha en lång investeringshorisont. Här och nu köper man med fördel:

SBB :sweden:
Balder :sweden:
Cibus Nordic :sweden:
Volvo :sweden:
SKF :sweden:
SEB :sweden:
SHB :sweden:
Tele2 :sweden:
Elkem :norway:
Telenor :norway:
Occidental Petroluem :us:
Danske Bank :denmark:
ABN Amro :netherlands:
Shell :netherlands:

Lycka till :crossed_fingers:

1 gillning
17

Magkänslan säger att det kommer fortsätta länge till. Folk har inte fått nån kompensation i lön än (dock i usa). Folk är fortfarande positiva o småsparare nettoköper.

Man tror att allt ska bli som vanligt men tror inte det, det här är ett paradigmskifte.

Men kan förstås ha fel

1 gillning
18

Sådär trodde jag också länge att det var. Men har ändrat uppfattning på senare år. Att RB blåser upp mängden “tillgängliga pengar” påverkar visserligen priserna som du säger, men den mängd pengar som riksbanken står för är ändå rätt liten jämfört med de enorma mängdet kredit som affärsbankerna står för. Lika lätt som Ingves skapar en miljard ur tomma intet, kan Swedbank låna ut en miljon till tusen vanliga svenssons per dag.

Var pengarna eller krediterna kommer ifrån kvittar, de påverkar köplustan och därmed efterfrågan. Och därmed stiger priserna (jämvikten skiftar uppåt/till höger för er ekonomer därute).

Så långt efterfrågesidan av inflationen. Den kan hämmas genom att höja räntorna så folk lånar till sig mindre efterfrågan. Sedan typ 2008 har vi försökt få UPP inflationen genom att öka efterfrågan genom att sänka räntor och diverse quantitative easing. Det har inte funkat. Möjligen tack vare att utbudet på världsmarknaden hängde med i samma takt.

Det var först när utbudet började sacka efter pga pandemi och krig som priserna verkligen började röra på sig.

Vil man vara konspiratorisk så är detta precis Putins och Xis plan. Men de påverkas ju också av eländet.

2 gillningar
19

Min helt ovetenskaplig tro är att inte försöka hetsa upp sig så mycket. Min upplevelse (som stöds av forskning) är att experter sällan gör mer än kvalificerade gissningar, särskilt om framtiden. Dessutom framstår en negativ expert som mer trovärdig.

Min tro är att vi står inför något annorlunda och just nu vet vet inte vad det är och det gör många oroliga och man vill ha ett svar. Något att hänga upp saker på, någon som kan säga vad man ska göra eller hur man ska tänka. Sanningen är att ingen vet om inflationen har peakat, kommer fortsätta öka eller kommer minska. Räntan likaså. På många sätt skulle jag säga att det är osäkerheten som många av oss tycker är jobbig just nu.

Skulle någon smälla till med en ränta på t.ex. 5 % och sagt det är det här som gäller nu, då hade vi alla kunnat förhålla oss till det och göra de anpassningar som vi hade behövt. På många sätt skulle det för många av oss varit enklare än nu, när vi inte vet. Min tro är att det sällan blir så dåligt som man tror och det blir sällan så bra som man tror. Engelskan har ett uttryck som jag gillar som är typ: “muddle trough” något jag själv tänker kring som låten: “vi klarar oss nog ändå”.

Samma saker som alltid gäller även i dessa tider:

  • fokusera på det som du kan kontrollera och ignorera resten
  • försöka skapa ett så stort möjlighetsutrymme / flexibilitet som möjligt (i alla områden i livet)
  • högt kassaflöde slår nästan alltid allt annat
  • investera i dig själv och ditt humankapital
  • etc.

Ja, mina 2 cent… :wink:

13 gillningar
20

Exakt så är det tror jag också. Mer tydlighet kring politiska beslut, riksbanksräntor, bankernas utlåningsdito etc är viktigare än valfläsk, försiktighet och fladdriga rabatter.

En egen liknelse: Trasig elektronik som ryker, tystnar helt eller funkar felfritt efter service är enklare att hantera än de som glappar, funkar ibland eller smäller säkringar från tid till annan.

Just nu känns världsekonomin som en felsökningssession i en glappande förstärkare.

3 gillningar