Jag menar att när jag övertog lånen på huset själv och hade valet mellan att investera eller bränna av lån som låg på ca 5% ränta så var valet lätt.
Nu matar jag bara in i fonder. 
Jag menar att när jag övertog lånen på huset själv och hade valet mellan att investera eller bränna av lån som låg på ca 5% ränta så var valet lätt.
Nu matar jag bara in i fonder. 
5% känns ändå lite högt, jag pratar mer om 1,14 som jag har nu. Sparar som sjutton, när bindningstiden går ut så betalar jag av så mycket som går.
Varför känns det som om vi pratar om olika saker? 
Det är ju inte jättekul att sälja av investeringar nu för att betala av lån
Ja, precis. Vid 1,14 är investering rimligt. Vid 5 är amortering rimligare. Det var mest en kommentar till att läget kan förändras snabbt och att de senaste åren varit unika.
Jag betalade in min sista lånekrona i juli 2013.
Självklart inte, men personligen sålde jag av innan. Jag hade tur. Jag tänker nog ändå att man får ta den smällen när räntorna drar iväg. Men det kanske bara är jag?
Mycket rimligare. Och det är min poäng. Vänder räntan ner igen tar jag ut pengar från sparkontot och investerar igen. Man kan inte ha tur och vinna varje gång. 
Det mesta i livet handlar om tur och att vara vid rätt plats vid rätt tillfälle…
Visst, sen kan man försöka skapa tillfällen och situationer. En del människor har chansat och hoppas att det går hem i slutändan fast de i dagsläget har belånat hus o hem för att kunna bo i ett hus/lägenhet…som de egentligen kanske inte borde ha köpt.
När räntan är låg ska man amortera. Då har man mer att köpa aktier för när räntan stiger och aktierna är billigare.
Man kanske kan göra både och? Diskussionen uppstod ur att jag nu tror att det finns människor som inte har råd att betala sina räntor och att dessa individer borde sparat när räntorna var som lägst och börsen steg. Men det är lätt för mig att sitta här och snacka, det är olika förutsättningar i varje familj, det viktigaste är att man får göra det som känns bäst.
För vår del hade vi tur som lyckades plocka ut pengarna innan det dalade och nu väntar vi in bolåneavtalet så att vi kan amortera en större summa för att komma undan den relativt hög räntesumma varje månad.
På detta, ska sägas, månadssparar vi trots allt runt 10000 i månaden och fortsätter pumpa in i indexfonder och på Lysa.
Är medveten om att det kanske inte är “praxis”, men som jag skrivit tidigare kommer det kännas skönare att betala hälften av räntan varje månad när räntorna når uppemot 4-5%.
Håller med, det spelar ju inte någon större roll vilken ordning man tar det i, amortera när det är låg ränta eller spara och ta av de och amortera med de när räntan stiger.
Är det inte marknadstajming hur man än gör? Amortera vid 5% ränta eller spara vid 1%, så förutsätter man inte kunna få bättre avkastning än 5% alt faktiskt kunna få bättre än 1%. Och räntan kan ju ändras.
Exakt. Problemet är ju att många inte gjort något verkar det som.
Låna så mycket det går när det varit billigt. Amorterat minimum, renoverat, rest. Sommarstuga osv.
Nu är dessa oroliga och väntar både på elsubventioner samt amorteringsfrihet.
Nu raljerar jag något, men många verkar ha trott att nollränta är det normala.
Håller med, sett från min plats utifrån tycker jag det daltats lite för mycket med medelsvensson i Sverige.
Inte för att göra tråden politisk, men. Det är lätt att locka den stora massan politiskt.
Idag gör många politiker ALLT för makten, oavsett partitillhörighet.
Att riskera skicka Sverige ner i en kris likt -90 talet spelar mindre roll bara man har makten.
Det i sej är vad jag tror grunden i den politikerförakt ock misstro som finns i dagens läge.
Jag tänker främst på vinna röster på elkrisen bolån osv genom lättnader i dessa.
Det gör att inflationen späs på då vi konsumerar upp det vi får ut av det.
Då höjs räntorna ännu mera.
Vi skulle behöva några svåra år ekonomiskt så alla nyktrar till lite tror jag.