Nästan 9 av 10 föräldrar sparar till sina barn. En siffra som ökat något sedan 2019 då lite drygt 8 av 10 hade ett barnsparande. Även sparbeloppet har ökat, från 574 kronor 2019 till 690 kronor 2023.
Sparbeloppet skiljer sig dock mellan tjejer och killar där man i snitt sparar 650 kronor till en dotter medan man sparar 730 kronor till en son.
Varför då???
De mest förekommande sparformerna är sparande på konto, följt av fonder, medan det är mer ovanligt att spara i aktier. De vanligaste syftena med sparandet är att pengarna ska användas till bostadsköp följt av körkort.
Det är också vanligt att ge barnen fickpengar. 68 procent av barnen får antingen vecko- eller månadspeng. I genomsnitt får barnen 539 kronor per månad. Summan växer i takt med att barnen blir äldre, där de mellan 6 och 10 år får 341 kronor i genomsnitt medan de i åldrarna 11-14 år och 15-17 år får 464 kronor respektive 838 kronor i månaden.
Det är ju såklart bättre att de sparar till barnen om pengarna annars gått till inredning eller vinflaskor, men står fast vid att det är bättre att bygga upp ett kapital som möjliggör att man kan stötta barnen snarare än sparar öronmärkt till dem.
Undrar om inte det här är ett problem med mätningen. Demoskop baserar ju sina siffror på telefonintervjuer. Hade varit intressant att veta exakt hur den är genomförd. Genomsnitt används här så lyckas man träffa in en överklassfamilj varav sonen, enda barnet, får några miljoner, blir ju medelsnittet lite knasigt här. Har svårt att se att familjer generellt väljer att spara mer till pojkar.
Varför kalla den för “gammal”? Kvinnorollerna har ändrats radikalt, men förväntningarna på männen är av samma sort som på 1800-talet, förutom att de förväntas leverera mer av den.
Att prata om att den “spökar” hade varit relevant om de finansiella förväntningarna på män var döda.
Stämmer detta verkligen? Nu är jag ingen expert på den finansiella situationen under 1800 - talet men ansvarade inte männen fullständigt för ekonomin i hemmet då kvinnorna mer eller mindre inte fick jobba? Anser du att män idag förväntas försörja hela familjen med bara sin lön fortsatt? Detta måste alla mina kvinnliga vänner och mina manliga vänner & bekantas flickvänner/fruar etc och egentligen alla kvinnor på arbetsmarknaden helt enkelt ha missat. Tänk så dumt.
Mer på ämnet - jag är inne på @Robert_G s tanke. Det måste vara en mätningsfråga rörande att man sparar mer till sina söner än döttrar? Jag hoppas innerligen det iaf.
Tänker du sparat direkt i barnens namn här? För annars gör det väl egentligen ingen skillnad? Blir ju i andra fallet egentligen mer av mental bokföring iofs så jag tror att jag i sak egentligen håller med dig.
För egen del så kommer det bli spännande när vår lilla blir äldre att ha diskussioner om just pengar, hur mycket ska man få i veckopeng/månadspeng. Vad ska den räcka till. Vad man kan göra med pengar, hur man får dom och allt annat spännande kring detta. Jag förstår fortfarande inte att just privatekonomi inte är ett av de viktigare ämnena i skolan.
Detta förutsätter att söner och döttrar värderas lika, samt att kvinnor och män förväntas vara ekonomiskt jämlika vad gäller framtida försörjning.
Detta är inte fallet i alla länder och kulturer.
För mig är det otänkbart att ge min son mer än min dotter, men det är även otänkbart med t.ex arrangerade äktenskap.
Nej, inte jag, men inte så få människor som jag möter anser att mannen skall vara den främste försörjaren i familjen medan kvinnan skall ta den främsta ansvaret för hem och barn.
Samma som att många - främst kvinnor - anser att en chef skall vara en man.
Kanske många liksom jag som inte håller med, men det är vad många tycker och som man måste man får förhålla sig till.
Sant, men i en svensk kontext (som jag uppfattar att undersökningen handlar om)? Klart det finns skillnader här också men det gör mig lite ledsen om det faktiskt är så att vi även här väljer att spara mer till söner än döttrar. Jag hoppas det är en undersökningseffekt bara.
Det här känns som generationsfrågor för mig. Eller så är det helt enkelt jag som har vänner och bekanta som sticker ut i sammanhanget. Det senare är kanske det mest troliga (?).
Fast Sverige är ju numera ett mångkulturellt land, där 28% av barnen i åldrarna 5–14 år har utländsk bakgrund. Då är det förstås inte bara svenska värderingar som återspeglas i statistiken.
