Jämställdhetsministern Nina Larsson på besök | Något vi ska fråga?

I nästa vecka träffar vi Nina Larsson, jämställdhetsministern, för att prata om bl.a. spargapet som är ett ämne som pinsamt nog seglat upp på min viktighetslista eftersom jag själv har två döttrar. Framförallt när vi i avsnitt 373 tog upp följande graf:

I snitt sparar män 20% mer än kvinnor och trots att kvinnor generellt placerar bättre, är det svårt att placera ikapp 20% mindre insättningar. Om bara tittar på en 30-årig kvinna så diffar det 2 miljoner kronor vid pension. Detta är bara siffror räknade på Avanzas skillnad i månadssparande.

Jämställdhet är ju något som ligger Caroline nära om hjärtat så vi hoppas på ett bra avsnitt, men som vanligt är du välkommen att komma med input och frågor. Således:

Vad får vi inte missa att fråga Jämställdhetsministern?

Normalt sett är vi restriktiva med politiker och vi har också varit tydliga med att vi inte vill att det ska vara något “förra regeringens gjorde …” eller liknande. Utan att likt vi gjorde med finansministern prata framåtriktat, kasta ljus på det som är bra och vi ska vara stolta över. Det vill säga att försöka göra det så partineutralt som möjligt.

Tack på förhand!
Jan och Caroline

11 gillningar

Det är ju lätt att i den här sortens frågor tänka jämställdhet från kvinnoperspektivet, typ “minska spargapet”, men vore också intressant med från områden inom privatekonomi där mansperspektivet är det “problematiska”. Till exempel kring varför män placerar sämre än kvinnor och vilken roll politiken kan ha där. (Blir ju lätt frågor kring regleringar också som kanske mer är finansmarknadsministerns område, typ CFD-handel och krypto som jag gissar män är överepresenterade inom och som kan gå över styr till att likna spelmissbruk).

2 gillningar

Jag tycker ofta att folk blandar ihop begreppen Jämställdhet med Jämlikhet… Så man kanske ska ha definitionerna i bakhuvudet när man pratar med Jämställdhetsministern… Jag brukar oftast se på det typ så här, men det finns säkert bättre definitioner:

  • Jämlikhet: Alla människors lika värde och lika möjligheter, utan koppling till en viss grupp (exempelvis ålder, ekonomi, etnicitet, funktionsvariation, utbildning, bostadsområde).

  • Jämställdhet: Ett subset av Jämlikhet, där jämförelserelationen görs mellan kvinnor och män (eller godtycklig könsidentitet).

Några lösa förslag på frågor

  1. Ekonomisk utbildning i skolan
    1.1 - Hur ser du på möjligheterna att stärka privatekonomi som kunskapsområde i skolan, så att alla elever får en tryggare ekonomisk grund oavsett bakgrund?
    1.2 - Hur tror du att fler kvinnor kan få möjlighet att ta del av kunskap om långsiktigt sparande och investeringar, på ett sätt som känns inkluderande?

  2. Folkbildning i privatekonomi
    Lek med tanken att staten ser ett behov av att satsa på folkbildning inom privatekonomi generellt för att utjämna skillnader mellan könen, (men kanske särskilt riktad till unga och vissa grupper som riskerar ekonomisk utsatthet). Hur skulle du ta dig an en sådant uppdrag?

  3. Jämställdhet i sparande
    Sparande mellan män och kvinnor skiljer sig. Vilka anledningar till detta ser du i ditt jobb? Vilken roll anser du att staten bör spela här? Hur möts individuellt ansvarstagande med statens förväntningar och/eller möjlighet att hjälpa till?

  4. Pension och livsinkomst
    Pensionsskillnaderna mellan kvinnor och män är till stor del resultatet av livet fram till pension. Hur ser du på det?

(5. Hur får jag mina tonårsdöttrar att förstå det roliga med börsen? :grinning_face_with_smiling_eyes:)

3 gillningar

Vad jag förstått så är kvinnors lägre pension dels beroende på längre föräldraledighet och deltidsarbete under småbarnsåren, dels på att kvinnodominerade yrken ger låg livsinkomst. Om kvinnor sedan skiljer sig från välbetalda män eller mannen dör tidigt, så blir pensionen extra knaper.

Min fråga, hur kan vi uppvärdera kvinnodominerade yrken så att de ger en högre livsinkomst? Det är exempelvis barnmorskor, förskollärare, tandsköterskor.

Här finns lite fakta om könsfördelningen:

7 gillningar

“Avgiften” för flytt av premiepensionen mellan makar (i denna kontext från make till maka) motarbetar en av de få möjligheterna att själv utjämna skillnaden i pension mellan könen inom pensionssystemet. Är inte detta något som borde ses över i ett strikt jämställdhetsperspektiv ?

3 gillningar

En sak jag undrar är hur mycket marknadsföring spelar in i detta. Kvinnor står för en majoritet utav privatkonsumtionen. Typ 70-80% i USA. Jag skulle gissa att siffrorna lutar åt att kvinnor konsumerar mer i Sverige också. Till och med produkter för män marknadsförs ofta till kvinnor för att de köper till sina makar/söner etc. Att ha det konstanta trycket utav all reklam måste ju ha en effekt på konsumtionen. Det känns som att kvinnor får en artificiell uppförsbacke vad det gäller sparande när alla världens toppsykologer gör allt för att separera oss från våra pengar - med kvinnor i fokus!

3 gillningar

För diskussionens skull kan det vara värt att notera att Jämställdhetspolitikens är uppdelad i 6 delmål:

  1. Fördelning av makt och inflytande
  2. Ekonomi
  3. Utbildning
  4. Det obetalda hemarbetet och obetalda äldreomsorgen
  5. Hälsa
  6. Våld

där jag antar att delmål 2 har störst kontextuellt fokus här på RT (?). Om man surfar in på SCB’s tema-site för Jämställdhet, så kan man hitta specifik statistik för ekonomisk jämställdhet.

4 gillningar

Oj, vilken spännande gäst :star_struck:

Hör kommer lite som jag funderar på, jag har en tonårsdotter och en son, och vill såklart ge dom sitt bästa liv i livsval :sweat_smile:

-Varför börjar skillnaderna i sparande mellan killar och tjejer så tidigt?

-Handlar skillnaderna mest om utbildning, normer eller självförtroende – och vad kan göras i skolan för att jämna ut dem?

-Är skillnaderna i sparande främst kopplade till individers val, eller är det samhällsstrukturer som driver dem?

-Hur ser ni på kopplingen mellan ekonomisk jämställdhet och ungas möjlighet att göra fria livsval?

-Studier visar att kvinnor som investerar ofta får bättre resultat än män – hur förklarar ni att de ändå är underrepresenterade som investerare?

-Unga tjejer får ofta råd om ”budget och spartricks” medan killar får råd om ”krypto och aktier”. Hur påverkar sociala medier och finfluencers sparbeteenden?

-Risk framställs ofta som något positivt i sparande. Hur kan vi prata om risk utan att skrämma bort tjejer eller uppmuntra killar att ta för höga risker?

-Hur kan skolor hjälpa unga att tidigt förstå hur studieval, deltidsarbete och föräldraledighet påverkar framtida ekonomi?

-Hur avgör ni vad som är orättvist i ekonomiska skillnader mellan könen och vad som är resultatet av fria val?

-Tycker ni att finansiell utbildning i Sverige är tillräckligt jämställd, eller bemöts killar och tjejer olika i ämnet ekonomi?

-Pensionsgapet börjar långt innan arbetslivet. Vad kan unga göra redan i gymnasiet för att motverka framtida ekonomisk ojämlikhet?

Kan tillägga att det jag såg i relationer när barnen kom, var att mammorna ofta köpte mer och betalade själva, kläder, leksaker etc, för familjen. Det kan säkert ha sett olika ut, men det slog mig att vi kvinnor handlade mer som vi tyckte barnet behövde. Nu har jag och maken gemensam ekonomi i de delar som rör familjen, så det kvittade ju, men alla mammor hade inte det…

7 gillningar

En fråga om Sveriges globala roll inom jämställdhet.

Sverige har länge haft en ledande global roll i att visa vägen gällande jämställdhetsfrågor, inte minst genom hur man operationaliserat förståelsen för kvinnors egenmakt från rättighet på pappret efter ICPD i Kairo 1994 och Pekingplattformen 1995 till praktiska steg som att stötta sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR), lett tematiker som kvinnor fred och säkerhet (WPS och artikel 1325) under vår tid i säkerhetsrådet 2017-2018 samt att bredda förståelsen hur våld mot kvinnor - något som drabbar 1 av 3 kvinnor globalt under sin livstid, kan yttra sig; så som sexuellt våld vid väpnade konflikter, digitalt via nya tekniska lösningar eller ekonomisk våld i nära relationer. Många gånger står Sverige globalt upp för kvinnors rättigheter trots att den globala trenden går i motsatt riktning så som svenskt stöd till kvinnors rätt till abort, stöd till kvinnliga journalister eller stöd till kvinnor i humanitära katastrofer.

Givet att året 2025 snart går mot sitt slut och att en ny utrikesdeklaration snart står i februarifarstun - vad kan vi hoppas blir högpunkterna för Sveriges fortsatta globala ledarskap inom jämställdhetstematiken?

7 gillningar

En fråga om Gender Pay Gap. Enligt EU statistik kan man fortfarande se 12% löneskillnad mellan kvinnor och män inom EU. I Sverige uppges siffran vara 10.4% (enligt Gender pay gaps in the European Unions rådata, se sida s 17). Enligt Jämställdhetsmyndighetens egna uppföljning av indikatorer för delmål 2 ekonomisk jämställdhet från 2022 kan skillnaden på den disponibla inkomsten i Sverige vara så hög som 20% mellan kvinnor och män - en siffra som förblivit oförändrad de senaste 20 åren. Vilka åtgärder ser Jämställdhetsministern som mest effektiva för Sverige i arbetet att åtgärda lönegapet mellan kvinnor och män?

7 gillningar

Några lösa tankar:

  1. Att vara sambo vs. gift. Är det bra som det är eller borde något ändras?

  2. Det pågår arbete med att se över konstruktionen av grundskyddet i pensionen. Vilka förändringar eller utmaningar borde prioriteras utifrån ett jämställdhetsperspektiv?

  3. Hur ser det ut med jämställdheten på bostadsmarknaden? Finns det några frågor som borde kunna lösas/hanteras inom det området eller är höjda/jämställda inkomster den tänkta lösningen för hur alla ska kunna skaffa eget boende?

  4. Hur kan politiken skapa ökad jämställdhet bland personer som invandrat från fattiga länder? Vilka uppgifter har politiken och vad är individens eget ansvar?

  5. Vad vill regeringen göra på HBTQ-området? Vilka är de främsta utmaningarna gällande jämställdhet bland HBTQ-personer?

  6. Förväntas HBTQ-personer vara jämställda i relation till hetero-personer eller mer i relation till varandra? Är något av dessa mer prioriterat? Vilka är i så fall den viktigaste jämställdhetsrelaterade frågan i respektive kategori?

  7. Ska Sverige sprida jämställdhetsinitiativ inom EU och världen? Vilka konkreta frågor är mest angelägna att exportera till olika platser? Är det bara Sverige som tycker så eller finns det regeringar som på riktigt vill importera svensk jämställdhet? Vilka länder handlar det i så fall om?

  8. Hur ser det ut med lönekartläggningar på arbetsplatser? Fungerar de som tänkt eller borde de förändras?

  9. Vad var bra och/eller dåligt med den så kallade feministiska utrikespolitiken? Har något i sak ändrats när begreppet tagits bort?

  10. Är det ett problem att flickor vill ha rosa klänningar och vara prinsessor och pojkar vara superhjältar och leka krig? Har politiken något ansvar för att motverka eller påverka sådana saker?

  11. Det har visat sig i media att förskolepersonal i så kallade utsatta områden avstått från att ifrågasätta hederskultur eller gått med på att upprätthålla den. Hur kan politiken påverka sådana saker, alltså se till att saker händer på golvet?

  12. Vad vill regeringen göra medde höga sjukskrivningstalen inom

4 gillningar

Lite på temat var uppe i SVT Morgonstudion idag på morgonen (c:a 18 minuter in sändningen kl 06:18).

SVT Morgonstudion 3/12

Fråga om definitionen på jämställdhet och skillnaden på “equality of opportunity” and “equality of outcome” och vad hon tycker vi skall sträva efter.

8 gillningar
  1. Behövs det fortfarande en jämställdhetsminister idag? Vi är nog många som tycker att hela jämställdhetsdebatten osar 1990-tal vid det här laget. Det känns som att få höjer på ögonbrynen över kvinnliga astronauter eller brandmän (brandkvinnor?) nuförtiden.

  2. Gör ni något för att stärka kärnfamiljens ställning och ge föräldrar möjlighet att vara hemma med sina barn, kanske rent av hemskola? Kanske sambeskattning vore något att titta närmare på?

11 gillningar

Varför ska föräldrapenningen vara tvångsfinansierad och dold via arbetsgivaravgiften? Alla skaffar ju inte barn men betalar likväl. Vi blir dock sjuka eller arbetslösa.

Varför kan man inte införa ett lånbaserat system istället? Så får var och en ansvara själv.

Varför behövs jämställdhetsmyndigheten trots att den inte ens erkänner att kvinnor kan vara våldsamma i relationer? Att ignorera kvinnors våld i relationer mot både kvinnor och män har en negativ effekt på samhällsekonomin

4 gillningar

Samhället behöver ju barn. Rent krasst är de ju nya skattebetalare, så att lägga en liten slant på det är för staten en god investering. De ska också betala din pension sen… Din lösning rör sig absolut mot total individualism. Den som inte studerar på högskola betalar likaså för andras utbildning. Den som inte blir särskilt sjuk i livet betalar för andras vård. Folk utan barn betalar för barns skolgång etc. Ekosystemet är byggt för generationer, inte enbart individen i nuet. Utan den kollektiva bördan får vi ett klassamhälle närmre USA där skolgång och vård är jättedyra och varierar enormt mellan socioekonomiska klasser.

@FatFIRE2035 Att inte kunna sambeskatta makar förstår jag inte riktigt. Finns det en enda juridisk fördel att vara gift i Sverige? Jag känner par där kvinnan tjänar över statlig skatt och paret skulle tjäna på att slå ut lönerna emellan sig, så har svårt att se att det har med jämställdhet att göra. Märkligt.

Det känns också som att man skulle kunna öka incitament för folk att ha barn utöver bidraget. Tex skatteavdrag. Då behövs inget betalas ut från de som inte har barn, utan bara sparas för de som har.

2 gillningar

Tänkte också på det. Ganska typiskt faktiskt att man jämnt ska leta problem som missgynnar kvinnor. “Spargapet” är ett problem men pratas aldrig om något avkastningsgap som skulle vara ett problem för män utan där ser man det snarare som att något positivt att kvinnor är bättre investerare. Visst är det väl lite märkligt?

5 gillningar

Exakt.

Jag hade gärna också sett möjligheten till flytt av pensionsrätter till make/maka inom

  1. Inkomstpensionen
  2. Tjänstepension

Detta kräver såklart nya lagar och ändring i kollektivavtal men det är viktigt att ha den möjligheten för att både en familj ska kunna ha valfriheten vem som jobbar när och möjligheten att jämna ut pensioner.

Inte minst viktigt eftersom pensioner typiskt inte ingår i bodelning.

5 gillningar

Jag har sett ett flertal artiklar på nätet om hur kvinnor skulle vara bättre investerare än män, och jag ställer mig lite skeptisk till påståendet. Det som brukar framgå om man läser artiklarna är att män är mer riskbenägna och således köper fler enskilda aktier och gör fler transaktioner, vilket (som vi vet) är en dålig strategi. Kvinnor är i sin tur för lite ekonomiskt riskbenägna generellt, och sätter pengarna på sparkonto i högre utsträckning.

Resultatet blir kanske att männen tjänar mer totalt sett, men artikelförfattarna väljer att bara titta på delmängden aktier och fonder i sina jämförelser, vilket får kvinnorna att framstå som vinnare. Jag tycker inte att det håller.

Ett extremt exempel: föreställ er två investerare, Kajsa och Kalle. De investerar en miljon var 2025.

Kalles investeringar: 20 % på sparkonto, 70 % globala indexfonder, 10 % direktägda aktier.
Kajsas investeringar: 90 % sparkonto, 10 % globala indexfonder.

År 2035 har Kalles investeringar avkastat betydligt mer i kronor och ören, men procentuellt sett har det gått bättre för Kajsa om vi (av någon outgrundlig anledning) fokuserar enbart på delmängden aktier och fonder.

Har Kajsa investerat sina pengar bättre än Kalle? Om vi ska tro på tidigare nämnda artiklar så är svaret ja. Själv skulle jag svara nej. Jag tror till och med att de flesta skulle svara nej, om de vore ärliga. Om jag får spekulera fritt så gissar jag att motivet bakom dessa märkliga jämförelser är att man vill lyfta och peppa tjejer, förhoppningsvis av en genuin oro för deras ekonomiska situation.

Tyvärr misstänker jag att en bieffekt av dessa artiklar, med sina skadeglada rubriker (KVINNOR UTKLASSAR MÄN PÅ XYZ), blir att unga män dras till alternativmedia och konservativa rövhål till poddare.