Ombalanseringens magi

Spara och investera Strategier
42

Väcker liv i den här tråden igen. Filurar också en del på ombalanseringar. Tänkte testa rullande 7 eller 13 månader. Då blir det olika månader varje gång. Istället för alltid januari och juli om man kör var 6:e månad eller samma månad varje gång om man kör var 12:e månad.

Ska försöka hitta rätt källa men läste nåt inlägg för ett tag sedan att någon hade hittat en sweetspot på 1 ombalansering per 15-18 månader typ. (här är nog det inlägget jag tänkte på: Jag är pokerproffs och önskar lite inspel på hur jag ska placera ca 8 MSEK - Nr 103 av JayR)
I ett avsnitt av The risk parity radio så pratade programledaren om rullande 13 månader för att ombalansera olika månader varje gång. Ska se om jag kan länka till avsnittet.

Vad har ni andra landat i för ombalanseringsstrategi?

43

Tycker att när man ligger 3-5% ifrån målvikten är lagom. Då har man ”låtit vinnarna springa” lite men ligger fortfarande hyffsat nära sin tänkta risknivå.

2 gillningar
44

I ”stora” portföljen återbalansering till ursprungsvikt halvårsvis vid årsskiftet och halvårsskiftet. Valde det efter tidigare info från RY. Minns inte källan men har för mig att det inte var mkt lönt att ombalansera oftare. Månadsinsättning till komponenten som ligger ”sämst” till.
I min ”Zinoinspirerade” lilla testportfölj ombalanseras dynamiskt när någon del avviker mer än sin årliga volatilitet.

2 gillningar
45

Källan tror jag var Vanguard som gjort en egen studie på historiska data med olika metoder för ombalanseringen och olika intervall. Nämndes bland annat här: Ombalansering av portföljen - Nr 8 av Anonym

Vanguard-länken är trasig men jag tror att detta är en uppdaterad version: Finding the optimal rebalancing frequency | Vanguard

Deras bästa argument för årlig ombalansering är att det minskar transaktionskostnaderna när man inte gör det för ofta.

2 gillningar
46

Om man skulle sätta upp en liten portfölj som utnyttjar ombalaseringens magi med två notoriskt volatila tillgångar som Bitcoin och Ethereum samt kontanter som säker hamn. Man bör kunna räkna ut bästa fördelningen mellan dessa tre tillgångar för att få högsta CAGR. Vad skulle fördelningen vara och hur/när ska man ombalansera?

47

Hej @RobertK - Menar du här procent i relation till tillgångens storlek (% av %) eller % av hela portföljen?

48

Hela portföljen. Ex vid max diff > 3%

Målvikter
Fond A 70%
Fond B 20%
Fond C 10%

Balansera ej om
Fond A 72%
Fond B 17%
Fond C 11%

Balansera om
Fond A 72%
Fond B 16% ← pga denna
Fond C 12%

EDIT: beror på såklart på hur små “duttar” man har vad som är rimlig absolut gräns

4 gillningar
49

Fantastiskt inlägg, tack.

Min utmaning är att ombalansera vid bestämda intervall. Jag har svårt för det och det slutat med att jag ombalanserar på vad jag uppfattar är bra. Ibland kompletteras det med lite tummregler som ”öka aktiedelen vid 30% nedgång” etc. Tyvärr då blir det ngn typ av slumpmässigt market tajming strategi som jag inte känner mig helt bekväm med.

Forskningen säger väl att intervallen inte spelar så stor roll så länge man är konsekvent?

50

Effekten Av Månatliga Insättningar

På forum som detta hör vi ofta talas om tumregler som “aktiemarknaden avkastar i genomsnitt 8%” och “man får räkna med 50%-iga nedgångar då och då”.

Men hur påverkas en portföljs utveckling om vi också räknar med månatliga insättningar?

Låt oss börja med ett räkneexempel:

Startsumma: X kr
Månadsinsättningar: 5000 kr
Börsens utveckling: 50% krasch, följt av 6 månader sidleds, följt av 50% uppgång.

Slutsumman = (X kr startsumma * 0.5 + 5000 kr * 6) * 1.5

Startsumma Totala insättningar Total slutsumma Avkastning
5000 kr 35 000 kr 48 750 kr +39%
50 000 kr 80 000 kr 82 500 kr +3%
500 000 kr 530 000 kr 420 000kr -21%
500 000 kr Inga månadsinsättningar 375 000 kr -25%

Så trots att underliggande aktiemarknaden betedde sig exakt lika för alla portföljer, så skiljer sig alltså avkastningen väldigt mycket åt.

Ju större månadsinsättningarna är relativt till portföljens storlek, ju bättre avkastning.
Detta för att procentuellt större insättningar minskar urholkningseffekten som sker vid stora nedgångar.

Vi kan också simulera effekten.

Säg att vi investerade $10,000 i en aktiefond år 2007 (strax innan Finanskrisen) och höll pengarna fram till nu, vilket avkastning hade vi fått?

Och vilken avkastning hade vi fått om vi också hade en månatlig insättning på $1000 som dämpade fallet under finanskrisen?

1
11867×747 58.4 KB

Utan påverkan av våra månatliga insättningar så hade aktiemarknaden en avkastning på 9.38% per år (TWRR = Time-Weighted Rate of Return).

Med den volatilitetsdämpande påverkan av våra månatliga insättningar så fick vi en avkastning på 11.76% per år (MWRR = Money-Weighted Rate of Return).

Största nedgång minskade också från -50% till -25%.

Slutsats: Ju större ens månatliga insättningar är relativt till portföljens storlek, ju större risk kan man ta,
för de månatliga insättningarna hjälper till att dämpa fallen och öka den geometriska snittavkastningen.

Problemet är väl beteendeaspekten, där man inte vill rekommendera hävstång och mer riskabla aktier till nybörjare, men rent matematiskt talat så är det i början av sparkarriären som man bör ta störst risk (eller när ens månatliga insättningar är relativt stora till portföljens storlek).

10 gillningar
51

50% ner är mycket större nergång är vad 50% uppgång är. En “lika stor” uppgång skulle vara 100%.

Tänker du bör anpassa ditt räkneexempel till det.

1 gillning
52

Jag vet, men en av poängerna med att använda samma siffra upp och ned är att påvisa urholkningseffektens exponentiella effekt.

(1 + x) * (1 - x) = 1 - x^2

Tyckte också det gav mer “dramatisk” effekt att visa att en portfölj kan gå plus och en kan gå minus, trots att underliggande aktierna gick exakt likadant för båda.

Och även om jag körde med “-50% och +100%” så spelar det ju ingen direkt roll om vi sedan blandar in hävstång.

T.ex med 1.5x hävstång så blir det 75% nedgång följt av 150% uppgång: 0.25*2.5 = 0,625 = -37.5%

Eller om vi kör med 0.5x hävstång så blir det 25% nedgång följt av 50% uppgång: 0.75*1.5 = 1,125 = +12.5%

1 gillning
53

Intressant, tack. Andra sidan på myntet är också intressant. Att uttag i nedgångar urgräper värdet.

1 gillning
54

Mycket intressant. Jag tänker också att man kan utnyttja detta fenomen med portföljbelåning, och utöka portföljens belåningsgrad mer och mer ju större nedgången är. Det blir väl som extra “månadsinsättningar”?

Det sker visserligen redan naturligt att belåningsgraden ökar vid nedgång av ens kapital, men jag tänker att man inte borde vara rädd för att utöka den ytterligare i dessa fall, även om det innebär att man går upp i räntenivå på lånet?

3 gillningar
55

Ja, att sälja nära botten är ett dyrt (och tyvärr ganska vanligt) beteendemisstag!

@janbolmeson skrev ett inlägg om det:

2 gillningar
56

Detta är ett av de bästa argumenten för att hålla fixa proportioner, att man tvingas att köpa när det är billigt och sälja när det blivit dyrare. Vi människor har en benägenhet att köpa/sälja vid fel tid annars.

Rebalanseringseffekten är mycket svagare än effekerna av trenderna, vilket innebär att man tjänar pengar på rebalansering när trenden är volatil men sidledes.

I en lång stigande trend (ex 3 år) är det dåligt för avkastningen att kontinuerligt minska innehaven i de stigande innehaven, särskilt om man säljer ofta. Då är bättre att rebalansera en ggn/år.

I en lång fallande trend (ex 3 år) är det dåligt för avkastningen att kontinuerligt köpa mer av det som sjunker, särskilt om man köper ofta. Då är bättre att rebalansera en ggn/år.

Ett sidospår, kontinuerligt köpa mer i fallande marknad varje dag den faller (Martingale-strategi):
Jag back-testade en gång på historiska data:
Om du i finanskrisen 2007-2009 hade 400 000 usd i en amerikansk index-etf och du köpte mer varje dag börsen sjönk så att aktieportföljen alltid skulle ha ett värde av 400 000 USD då hade pumpat in 600 000 usd på två år tills 2009, fast den bara var värd 400 000 usd när det vände upp.

Det är jäkligt dyrt att pumpa in pengar tidigt i långa fallande trender, man accelererar sina förluster så.
Det är bättre att rebalansera sällan, en gång per år, max 4 ggr/år.

Människor överskattar effekten av rebalansering och underskattar effekten av trenderna.
Rebalansering är inte magiskt!

Jag lyckas inte själv köra en gång per år, fast jag vet att det är optimalt, så jag kör 8 ggr/år.
Men jag ljuger inte för mig själv, jag erkänner att jag är psykologiskt irrationell.

5 gillningar
57

Med ombalansering i åtanke, har forumet kommit till någon “konsensus” när det gäller en enkel allväderspotfölj som är lätt att sköta om.

Tänker mig kanske att man ombalanserar 1-4ggr om året och premierar att portföljen inte rör sig mer än 5 procentenheter i enskilda fonder/Etf:er/Guld från den allokering man gett dem.

58

Kruxet är väl som vanligt att veta om man är i en långt fallande/stigande trend eller om trenden kommer brytas imorgon.

Jag har räntor, aktier och cash i min buffert och landat i att fixa proportioner och automatisk ombalansering aktier/räntor nog är grejen för mig, även om det inte alltid är optimalt, både för att slippa tajma fel och slippa huvudvärk. :slight_smile:

2 gillningar
59

Kruxet?
Nej det är enkelt, du rebalaserar sällan eller efter stora kursrörelser.

Effekten av en stigande trend är större än effekten av konstant rebalansering, så rebalanserar du bara en gång per år så hänger du med den stigande trenden längre.

Effekten av en fallande trend är större än effekten av rebalasering, så rebalaserar du bara en gång per år så går du inte in i den fallande marknaden för tidigt.

Rika tillsammans rebalanserade sina portföljer i mars 2020, efter de kraftiga corona-raset på 20-30%.
Efter stora kursrörelser är klokt att rebalansera.

2 gillningar
60

OK, så tex Avanza Autos och Lysas ombalanseringar kan anses som kontraproduktiva ur avkastnings hänseende? Hade varit bättre med årsvis ombalansering än baserat på fixa procentuella avvikelser från målvikt?
Är det högre riskjusterad avkastning med tätare ombalansering?

Avanza Auto

För att behålla portföljernas givna risknivåer och allokeringar, övervakas fonderna och re-balanseras till de optimala allokeringar som Black-Litterman-modellen ger. Re-balansering sker huvudsakligen kvartalsvis men gränser har satts upp för hur långt allokeringen får drifta iväg innan re-balansering måste ske.

Lysa

Lysa ombalanserar tillgångarna på ditt Lysakonto när den faktiska fördelningen under fem bankdagar i rad avvikit mer än ± 3 procentenheter från din målfördelning.

61

Meningen med täta/automatiska ombalanseringar är väl för att hålla rätt risknivå som man på något sätt har kommit fram till. Svårt att både få “rätt risknivå” med ex en 50/50-portfölj samtidigt som man ska maximera absolut avkastning på något sätt.

2 gillningar