Oroliga tider - Öka amortering eller hur ska man tänka?

Börja amortera men inte nödvändigtvis aggressivt till att börja med.
Visst inflationen är superhög men den ska ju ned, det är därför räntorna höjs.

Riksbanken verkar vara helt bestämd att ta inflationen tillbaka ned till 2% även om räntan fastnar på 4-5%. Då äter inte inflationen upp några lån utan den med låg skuld vinner loppet.

1 gillning

Tyvärr tror jag inte att någon kan hjälpa dig med det - det blir ju bara varje enskild persons spekulation om var den relativa avkastningen blir högst.

Med det sagt hade jag i ert läge inte amorterat mer, utan fortsatt att spara/ investera enligt er nuvarande plan. Ni har goda marginaler, och även om räntorna ligger på 4-5-6% när ni ska lägga om lånen kan ni fortfarande spara hyffsat stora belopp. Som sagt, ingen vet något om framtiden, men att nu dra ner på investeringarna när börsen redan gått ner 30% känns inte logiskt för mig.

Möjligen kan det faktum att ni ändå funderar i dessa banor tyda på att hur ni kanske ska se över risknivån på ert sparande? Nedgångar och krascher händer med ojämna mellanrum och ens sparplan ska helst klara sådana här stresstester, just för att undvika att man köper på toppen och säljer på botten. Ett bra sparande för en person är det sparande som man klarar av att genomföra i vått och torrt så att säga.

Vet inte om detta hjälpte men så tänker jag och lycka till med ert beslut! Oavsett hur ni gör kommer ni klara er fint och det är ju ändå huvudsaken.

1 gillning

Tänker jag helt fel att när inflationen skjuter upp så blir mina lånade pengar mindre värda? Jag slutade amortera helt så fort jag fick nys om att inflationen gick på högvarv och investerar pengarna i saker som nu är billigt. Eller tänker jag fel?

Intressant tråd, jag har själv tänkt att öka amorteringen.

  1. Vill få ner belåningsgraden under 70% så snabbt som möjligt för att göra mig mer attraktiv(?) För banken och kunna få lägre ränta (mer rabatt)
  2. Få ner räntekostnaden snabbt för att få ner hushållets månadskostnader. Minska risken.
  3. Med en ränta upp mot 5-6% jämfört med en årlig förväntad avkastning på lång sikt för en global indexfond på 6-8% så är det väl snart rätt fördelaktigt att amortera mera. Eric Strands ord om att en global indexfond inte är super i dessa tider ekar också i huvudet.

Det beror nog på om vi även får se större löneökningar. Om inflationen leder till att du har mer pengar över än vad dina räntekostnader har ökat med så kan man kanske resonera att lånet är mindre värt; om inflationen däremot bara driver upp priserna så finns risken att du får det svårare att betala den högre räntan. Mätt i kronor är ju lånet värt lika mycket som tidigare.

Fortsätt amortera 2000 per månad, men om du kan gå in lite hårdare på börsen vore det optimalt nu. Finns bra bolag till halva priset där nu. Titta på SBB, Balder, Volvo, SKF och Ericsson. Lycka till :crossed_fingers:

1 gillning

Jag tänker förmodligen bakvänt, men jag har amorterat mycket nu när räntorna varit låga under 10år.
Nu har jag låg belåning istället och behöver inte amortera om jag inte vill.
Då kan jag om räntorna sticker iväg behålla samma boendekostnad om jag skulle vilja.
Alltså betala mera räntor och mindre amortering.

Jag tänker som dig. Har ett lån på 1.4m och en bostad värderad till drygt 3m. Amorterar idag 2.6k/månad & investerar 6.5k på börsen.

Funderar på om jag istället ska amortera 5k/månad och investera 4k förutsatt att räntorna går upp till 4% eller högre. Varför inte ta den helt säkra avkastningen när en globalfonds förväntade avkastning ligger på 6-8%?

Inte helt med på hur du tänker. Menar du att en förväntad avkastning på 6-8% är dåligt?

Jag kan nog tycka att dessa tankar är relevanta. Varför skall man avvara en sådan viktig parameter som barn när så många andra parametrar spelar roll. Uppenbarligen har nu i alla fall marginaler i er ekonomi. Så ni behöver ni inte vara :slight_smile:

1 gillning

En ganska viktig rant som jag tror väldigt många inte vågar fundera på. Jag har själv två barn som jag älskar över allt annat, men för den sakens skull är jag inte alls bekväm över att tillbringa all min vakna tid med att göra saker som de tycker om. Vi kan leka en stund eller sitta och läsa eller prata om saker och ting, men jag har väl inget barnasinne helt enkelt… jag tror att de allra flesta mår bra av en balans mellan egen tid och tid i umgänge, men med små barn som ska tas om hand 24/7 är det lätt att det blir en överdos av blöjbyten, kladd och leksakskaos som de flesta vuxna känner sig bekväma med. Jag har inte haft tid för någon av mina hobbies eller saker som jag tycker är trevligt på 8 år och det börjar såklart kännas. Är väldigt avundsjuk på grannar och vänner med inga eller vuxna barn som kan ta en semestervecka på ett barnfritt hotell och bara njuta av omgivningarna och varandra. Vi har testat en semesterresa utomlands med barnen en gång innan och jag vantrivdes verkligen. Helt poänglöst. Såklart fanns det ljusglimtar och roliga saker man gjorde som är minnesvärda, men på det stora hela, nja. Eller är det så att man helt enkelt är för bortskämd med att vilja prioritera sig själv? Jaja, en diskussion för en annan tråd, men kunde inte låta bli att spinna vidare på ranten…

Konstaterar bara att det är absolut möjligt att älska sina barn med samtidigt känna sig obekväm med att tillbringa för mycket tid med dem, vilket i sig inte har att göra med hur de är som personer, utan på vilken nivå umgänget måste ske (på deras villkor).

/H

9 gillningar

Jag räknar med 6% avkastning långsiktigt på börsen, betalar ca 0.3% i avgift, samt att ISK’t drar en 0,4+% i skatt/år så säg 5% på börsspar långsiktigt. Även om det finns mer risk/reward i att investera VS vara lånefri(amortera), så kan jag inte motivera att amortera mer förrän bolåneräntan (efter avdrag) börjar närma sig ovan nämnda 5 ish %.
Har lite extrapengar att placera och kommer förmodligen att sätta allt på börsen och låta bolånet vara ännu en gång…

1 gillning

Nej jag menar däremot att en helt säker avkastning på 4-5% ( om nu räntorna hamnar där är) är väldigt bra.
Avkastningen på 6-8% är ju fortfarande förväntad avkastning och inget som står skrivet i sten.

Men jag kanske får tänka om?

1 gillning

Helt klart vettiga tankar.
Allting bottnar väl också i ens ekonomiska förutsättningar.
Jag får ta mig en funderare😙

Hur gamla var barnen nu igen? Den där perioden går över, bara att härda ut och inte ha för stora krav på sig själv. Du kommer (tro det eller ej :joy:) mest ha ljusa minnen från den här perioden om 15 år.

5 gillningar

Haken är väl att det blir en tillfällig säker avkastning (om man vill kalla det så) under kortare eller längre tid medan en investering istället kan förväntas ge avkastning även på sikt, högre avkastning på sikt om historien upprepar sig. Trots att inget förstås är självklart med detta.