Jag funderar på om det finns någon hyggligt aktuell översikt över bolånestocken med detaljerad statistik över olika segment etc.
Under en lång följd av år har vi, som vi alla vet, haft en väldigt explosiv utveckling av bostadspriserna. Det verkar vara så att den utvecklingen nu är på väg att ta slut. När bostadspriserna ständigt har ökat har det lett till att belåningsgraden hos många låntagare snabbt sjunkit. Även om man belånat sig till max har man efter några år haft en betydligt lägre belåningsgrad.
Flera olika nya aktörer på bolånemarknaden har slagit sig fram genom att erbjuda låga räntor till låntagare med låg belåningsgrad. Det har gjort att storbankerna tappat marknadsandelar i hög grad. Om prisutvecklingen nu saktar in kommer det inte gå lika snabbt och lätt för låntagare att komma ner i sådan belåningsgrad som krävs för att få de riktigt låga räntorna. Logiskt sett borde det innebära att storbankernas tapp av marknadsandelar borde minska. Det kan förstås gå att konkurrera om kunder med högre belåningsgrad också men det är ändå “bottenräntorna” som varit det främsta konkurrensmedlet hos de nya bolåneaktörerna.
Jag tänker att det vore intressant att försöka förstå den här utvecklingen mer i detalj och undrar därför om det finns någon bra översikt över det hela.
Det kanske inte är exakt vad du efterfrågar men Finansinspektionen har släppt årliga rapporter med information om “nya” bolånetagare (inklusive bankbytare och tilläggslån) under många år.
Där kunde man konstatera följande om nya bolånetagare:
Nya bolånetagare köpte något dyrare bostäder 2020 än 2019. Men storleken på nya lån kopplade till finansiering av bostaden ökade ännu mer. Därmed steg den genomsnittliga belåningsgraden 2020. För nya bolånetagare var belåningsgraden i genomsnitt 66,4 procent, vilket är 0,9 procentenheter högre än 2019 (se diagram 3).
Samtidigt skrev man såhär i sammanfattningen om föregående års rapport:
Nya bolånetagare 2019 ökade sin genomsnittliga skuldkvot. Även den genomsnittliga belåningsgraden ökade 2019 bland nya bolånetagare. Trenden sedan 2013 med sjunkande belåningsgrader har därmed brutits.
Finns det data på vad ”hög grad” betyder? Jag vet att nischbanker må vara populära i detta forum, men jag vet ingen alls i min vän/kollega/släkt krets som använder en nischbank. Och inte bara det, när ämnet kommit upp i diskussion vet de flesta inte ens vilken exakta räntesats de har.
Det känns som att alla jag pratar med utanför det här forumet väljer bolån via Danske. Det är ingen nischbank men samtidigt inte en av de fyra svenska storbankerna.
Min högst vetenskapliga opinionsundersökning baserad på 10 pers:
Danske: 100%
Övriga: 0%
Det finns uppgifter om marknadsandelar av totala bolånestocken resp. marknadsandelar av nyutlåningen. Där har t.ex. Swedbank ungefär hälften så stor andel av nyutlåningen som av den totala bolånestocken.
Givetvis finns ett stort mått av konservatism bland bankkunder där man sitter kvar med ofördelaktiga lån. Det gäller inte minst äldre bankkunder. I takt med att dessa dör av kommer sannolikt marknadsandelen för Swedbank mfl. sjunka men det är inget som sker över en natt.
Jag har själv hjälpt min far att byta ut sitt dyra storbankslån mot en bättre variant hos Hypoteket. Det är något som alla borde göra.
Samtidigt har Länsförsäkringar, Nordea, SBAB, SEB och Skandia högre procent av nyutlåning under första halvåret 2021 jämfört med totala marknadsandelen. Så det skiftas ju också mycket mellan storbankerna.
Jag var lite sugen på att byta till SBAB. Satt i telefonkö i en timme utan att någon svarade, sen la jag på. Jag och sambo fortsätter definitivt med storbank med lokala kontor.