Fråga till mig och Per? Kör på! Tittar på #183 i bakgrunden 
Då kör jag! Är ett otyg med coachande frågor som den andre inte har tackat ja till. 
Då tänker jag så här @Johann :
Vilken dröm är det som du skulle vilja passa på och förverkliga innan det är för sent?
OBS! Du behöver inte svara överhuvudtaget. Det är bara en intressant fråga att fundera på eftersom du svarade enligt citatet ovan. Vi ger nämligen aldrig objektiva råd utan alla råd vi ger är ofta sprungna utifrån våra egna önskningar, värderingar och erfarenheter.
Lagomt svenskt att behöva be om lov att ställa en fråga
Gustaf nämnde “hobbys, drömmar och visioner” tidigare i tråden, därav min rekommendation. Och även fast Gustav slutade meningen med “kan liksom inte förmå mig själv att kosta på mig det” dvs att pengar är problemet, så tror jag ändå att mer ledig tid gör det lättare att förverkliga dem.
För min egen del älskar jag mitt arbete, men det är mentalt påfrestande. Lägg till lång pendling (Sthlm). Och lägg en tvååring som tar all energi efter man hämtat på dagis (älskar ungen, men man ska inte sticka under stolen att man inte får så mycket egentid på kvällen). Så totalt har jag inte så mycket energi kvar, jag har definitivt inte samma energinivå from Arnold. Så för min egen del hade jag använt 10h/vecka som egentid, främst träning (är inte en odödlig 20-åring längre) och språkinlärning (relevant för hur familjen ser ut).
Har också en två-åring, vet precis hur det är. Läste någon studie där man konstaterade att småbarnsföräldrar har en lägre upplevelse av lycka i livet fram tills typ barnen är äldre och då blir den högre än andras. Man älskar sina barn och ibland har men galen respekt för förskolepersonal. 
Det låter som att det är väldigt tydligt för dig vad som är viktigt. Grattis till det, för det brukar nämligen vara det svåra för många. Jag kan tycka att när man väl har listat ut det, då börjar ju det roliga; spelat att försöka uppnå det.
PS. Tack för tipset om Arnold. Såg hela nu. Sjukt bra. Men så är jag också en sucker för sådant.
40% av nettolönen är inte normalt - fortsätt så! Annars får du ett liv som alla ”normala människor”…
Själv siktar jag på 44% av nettolönen i år som sparande! 
3 gillningar
Någon har säkert redan nämnt det, men sparkvoten säger inte så mycket om vilket liv man kan tänkas leva. Med min nettolön kan jag utan problem spara 30% utan att göra uppoffringar. Men så tjänar jag också ~30% mer än mediansvensken.
@Johann
Du har lätt råd att gå ner i arbetstid till t.ex. 80%. Passa på att förverkliga nån dröm innan det är för sent.
Jag har tänkt på detta upprepade gånger de senaste åren. Jag har haft förmånen att vara eftertraktad på arbetsmarknaden vilket har inneburit en markant(!) löneökning på senare år. Utöver familjen spenderar jag en hel del tid på cykling. Det är min stora passion.
Drömmen, som förstås går att realisera, är att vara ledig varje fredag för att kunna träna och njuta av denna hobby. Det som talar emot är att man då hamnar i den s.k. kvinnofällan: man arbetar 80% men behöver ändå göra 100% av jobbet.
Bara så att jag förstår problemet, du menar att man jobbar 80% men att arbetsgivaren ändå förväntar sig 100% resultat?
@Johann
Bara så att jag förstår problemet, du menar att man jobbar 80% men att arbetsgivaren ändå förväntar sig 100% resultat?
Korrekt uppfattat.
Kan tycka att det där med sparkvot går i cykler. Ibland behöver du mer pengar, ibland mindre. Har alltid försökt sätta ett golv när vi “samlat ihop” pengar, något vi absolut inte går under. Då har det blivit lite lugnare liv den månanden eller månaderna. Men det har faktiskt aldrig varit något problem där jag kan minnas att vi levt på gröt och vatten direkt. Utan mer att man fått skippa ngt - som säkert inte adderat värde ändå i slutändan. Vi har faktiskt kört på ungefär samma summa hela livet, och i början när våra löner var låga så var det nog nästan 40-60% av våra inkomster, idag så är vi nog nere på 20-30%. Och ibland har vi kunnat blåsa på ännu mera, för vi har inte haft några direkt utgifter.
Så njut av att du kan sätta av 40% utan att tumma på sånt som är skoj i livet. Men bit dig inte fast vid den summan, för den kommer garanterat behöva förändras över tid.
Behövde för några år sedan bygga upp ett kapital på nytt efter en ganska jobbig separation och valde att tacka ja till ett erbjudande som dök upp i samband med detta, som dock innebar mycket mer jobb (och huvudvärk) än tidigare, för att påskynda processen. Sparade samtidigt som en dåre. Sedan förra året har jag istället valt att gå vidare och jobbar idag mycket mindre, är ledig i snitt varannan dag, med något roligt som dessutom ligger ett stenkast från hemmet.
Nu till det sjuka… jag vet inte riktigt vad jag föredrar. På papperet borde jag vara nöjdare med min nuvarande situation, men tror jag uppskattar resan framför målet 
Så finns inget rätt eller fel i detta, känns det bra är det bara att köra på!
2 gillningar
Hahaha, precis som jag. För 20 år sedan tänkte jag att när jag fyller 40, då ska jag typ vara ekonomiskt oboroende och inte jobba en dag till i mitt liv. Idag jobbar jag mer än någonsin och skulle inte vilja ha det på något annat sätt. 
4 gillningar
Det har väl redan sagts men går väl knappt att spara för mycket Det bästa med att göra det tidigt är även att förmågan att spara spelar en större roll i början av byggandet av en förmögenhet snarare än senare.
Nu är det du som bygger ditt kapital, men ju större det blir desto mer tar ränta-på-ränta effekten över (och ganska radikalt så efter ett tag). Att nå den första miljonen så tidigt som möjligt anses ju vara bland det viktigaste man kan göra.
Så starkt jobbat, kör på!
Mvh,
Jonas, VD Opti
3 gillningar
Ett inlägg delades upp till ett nytt ämne: Har du också läst Tim Ferris bok “Four hour work week”? Gjorde du något nytt?
Självklart får du det!
Hittade en gammal tråd. Har gått i liknande tankar som trådskaparen och även om jag fortfarande ramlar dit ibland fortfarande så tycker jag att jag har landat rätt bra när jag funderat på nedan punkter. Jag har förmånen att tjäna ganska bra nu (allt är relativt jag vet men för mig känns det mkt) så jag har funderat på om man borde köpa den där dyra klockan, köra på en finare leasingbil istället för bilpool men har landat i att det inte ger mig något.
-
Köper jag och lägger jag tid på det som ger mig energi och sparar jag på sånt som inte ger mig energi? Vågar jag gå efter mig själv istället för att göra som omgivningen. Jag spenderar på resor, kläder, restauranger, städhjälp. Jag sparar in på att bo i en rätt enkel lägenhet, inte äga nån bil t.ex. Ramit Sethi, kanske uttjatat citat…men det funkar på mig iaf.
-
Jag har båda tankarna i mitt huvud att jag dels spenderar för mycket (då jag köpt nån resa eller kläder som är dyrare än vad folk runt omkring mig lägger på det) och att jag sparar för mycket under ett och samma år. Tror Jan sa det i nån podd att om man har båda dom tankarna i huvudet samtidigt så borde man ligga på en hyfsad bra nivå…och ja jag håller nog med om det.
1 gillning