Pension för företagare med aktiebolag - Direktpension vs Tjänstepension vs Spara i företaget | Låt oss samskapa inför ett avsnitt

Spara och investera Pension
21

Jag har laborerat lite mer med löneuttagen och skatteberäkningar enligt tabell 31 och då blir det tydligt (med reservation för felaktiga antaganden och felräkningar) att det lönsammare att ta ut hela värdeökningen som lön istf föreslagna utdelning eller bara 100 tusen i lön och resten i utdelning. Ju fler år man drar ut lönen på desto fler jobbavdrag kan man nyttja. Uträkningen är baserad på att man inte har några andra löne/pensionsinkomster. Även om den ökade pensionen är lockande så är min rekommendation baserad på pengar ut i handen här och nu i första hand. De tillkommande pensionsrätterna är en bonus. Då de ursprungliga 142 tusen redan är skattade har jag valt att lägga dem som utdelning. Sen passar detta nog bättre för de som har nära till pension, de som har långt kvar kanske föredrar andra alternativ.

image
image1182×725 32.3 KB

Sen gjorde jag en uträkning till där jag räknade om siffrorna lite och även jmf med en KF (Jag vet att det kommer sen, men jag var lite nyfiken).
Skillnader:

  • Har räknat med 17,21% i pensionsrätter då det är 18,5% men 7% av beloppet avgår i pensionsavgift.

  • Fondskatten i en depå dras i deklarationen så jag drog av den summan sist så man får ränta på ränta under de 27 åren. Räknade med nuvarande 0,12%

  • Schablonskatten i en KF dras varje kvartal så den är redan avdragen.

Om man väljer att dela ut hela beloppet enligt 3:12 så skiljer det ca 120 tusen till KFs fördel. Personligen kommer jag att fortsätta hålla mitt överskottskapital och egna kapital i en företagsägd KF.

image
image1373×1224 67.9 KB

1 gillning
22

Håller med! Det kan ju även vara att bra fonder blir dåliga, läggs ner, eller slås samman till något man inte vill ha. tänker jag. Även med 10 års cykel i ombal så känns det lite instängt.

Tex Spiltan räntefond vill man kanske inte sitta med i 1-10 år efter att man bestäms sig att byta :slight_smile:

1 gillning
23

Direktpension i depå :thinking:

Hittade denna artikeln från Avanza

En direktpension med kapitalförsäkring är det absolut vanligaste alternativet.

Alternativet är att skaffa en direktpension utan kapitalförsäkring, på ett vanligt aktie-fondkonto.

Vilken av de här två varianterna som lönar sig bäst är högst individuellt.** Beräkningen är komplicerad och det finns många argument för och emot. Det handlar bland annat om hur skattesystemet ser ut vid tiden pensionen ska plockas ut och hur hög avkastningsskatten förväntas vara över tid.

Frågan är om man ens kan komma fram till en generell slutsats om DP är bäst i KF eller AF depå?

24

Snabb liten fråga @janbolmeson. I din beräkning gällande det du sätter av i den vanliga depån, har du tagit hänsyn till att du skattar på beloppet 144.000 kr så din årliga insättning skulle vara 144.000 kr * 0,794? Med andra ord, den insättning du skall göra kommer från skattade pengar i bolaget.

2 gillningar
25

Skatteregler förändras ständigt. Att förutsäga skatten på pension, utdelning eller lön om 27 år är omöjligt. Det finns ett oändligt antal frågor att ställa.

  • Hur hög är bolagsskatten då?

  • Vilken brytgräns gäller för lön år 2048?

  • Finns det någon brytgräns då?

  • Hur stor utdelning kan jag ta enligt schablonregeln år 2048?

  • Finns schablonregeln kvar?

  • Hur hög är arbetsgivaravgiften för lön?

  • Finns jobbskatteavdraget kvar?

  • Hur hög är avkastningsskatten kommande 27 år? Finns den kvar?

  • Hur hög kommer den särskilda löneskatten på pension vara? Finns den kvar?

  • Hur beskattas pensionsinkomster?

  • Får den som då har ”egna” pensionsinkomster full allmän pension?

  • Vilka nya skatter kommer att införas?

  • m.fl.

Jämförelse av tjänstepensionsförsäkring och direktpension i en AF-depå

Det här inlägget som @janbolmeson gjort handlar om alternativen tjänstepensionsförsäkring och direktpension med en AF-depå.

Många kommentarer tar upp frågor på detaljnivå som troligtvis försvårar förståelsen för den som inte har ekonomi som yrke eller hobby. Jag kommer i detta inlägg skriva med lite större penseldrag.

Alla verkar vara överens om att de optimala stegen för uttag av pengar från bolag när man jobbar aktivt och får intäkter ska följa den här trappan:

  1. Maximal lön under statlig brytgräns - avdragsgill kostnad för bolaget, jobbskatteavdrag och höjd allmän pension om 18,5 procent)

  2. Därefter utdelning

Denna tågordning gäller även som pensionär. Lön beskattas dessutom ännu förmånligare då. (Åtminstone med dagens regler)

Varför byta ett vinnande koncept?

Genom att bygga upp kapital i bolaget kan man även som pensionär fortsätta enligt de optimala stegen ovan.

Flyttar man bort kapital från bolaget till en tjänstepensionsförsäkring så går de två bästa alternativen ovan förlorade och pensionsinkomsten man senare erhåller beskattas med ca 30 procent utan att ge någon höjd allmän pension. Ingen företagare skulle väl välja inkomst av pension under tiden man jobbar aktivt i sitt bolag, om det alternativet vore valbart?

Man kan spara ett skattat kapital i bolaget som motsvarar ca 99 procent av eventuell avsättning till pensionsförsäkring. De skattade kapitalet och dess avkastning kan senare utbetalas på valfritt sätt som utdelning, lön eller pension.

Exempel:

  • Alternativ A) 100 000 till pensionsförsäkring Skatt: 30 procent
  • Alternativ B) 99 000 kan utbetalas på valfritt sätt

Precis som @janbolmeson skriver så sparar bolaget lämpligast i en global indexfond för att få så bra avkastning som möjligt till så låga kostnader som möjligt. Tråkigt men lönsamt.

När det är dags för pensionering säjer bolaget fondandelar och förhoppningsvis ska bolaget nu ta upp en hög kapitalvinst till beskattning. Bolaget får således intäkter även när företagaren är pensionär och inte längre arbetar.

Hur ska nu intäkterna tas ut från bolaget? Vad var det vi alla var överens om?

  • 1. Maximal lön under statlig brytgräns- (avdragsgill kostnad för bolaget, jobbskatteavdrag och höjd allmän pension om 18,5 procent)

  • 2. Därefter utdelning

Att göra kalkyler som ska gälla om 27 år är mer eller mindre omöjligt.

Var ligger brytgränsen för statlig skatt om 27 år? 1 500 000 SEK?

Det vi med säkerhet kan konstatera är att om man sparar i en pensionsförsäkring så måste kapitalet utbetalas som pensionsinkomst, som åtminstone med dagens regler beskattas överlägset hårdast av de alternativ en företagare kan välja mellan. Trots flytträtt blir pengarna för gott inlåsta hos ett försäkringsbolag under mycket lång tid. Oavsett vilka nya eller höjda skatter som kan komma så är pengarna inlåsta. Vilka avgifter kommer försäkringsbolagen att införa?

Med direktpension behåller företagaren sina möjligheter att kunna anpassa uttag utifrån de skatter som gäller i en oviss framtid och pengarna är under hela tiden tillgängliga.

Någon påpekar korrekt att det inte är självklart att jobbskatteavdraget finns kvar eller att lön till pensionär beskattas extra förmånligt om 27 år.

Notera därför att även om jobbskatteavdraget tas bort och lön till pensionär inte längre beskattas extra förmånligt så är lön fortfarande mer lönsamt än pensionsinkomst eftersom lönen ökar den allmänna pensionen med 18,5 procent.

Låt oss ta en titt på Jan Bolmessons siffror:

Värdetillväxten för Direktpensionen år 27 (dvs 2048)

Gör vi om samma beräkning och utgår från att jag sparar pengarna i en reavinstbeskattad depå, dvs. ingen skatt under perioden, men beskattning vid uttag så ser det ut som följer:

Beskrivning Belopp år 2048
Värde 646 349 SEK
Avkastning år 27 38 781 SEK
Vid årets slut: 685 130 SEK

Det totala pensionskapitalet om man hade gjort likadant varje år så blir det: 9 593 983 SEK. Det här är oskattade pengar i bolaget som kommer att beskattas som kapitalintäkt. I fallet med de 685 130 så blir det 20,6 % skatt på vinsten 541 130 SEK (=685 130 - 144 000).

Jan B kan egentligen här göra det väldigt enkelt för sig:

Han använder kapitalvinsten på 541 130 SEK för lön och arbetsgivaravgift (förhoppningsvis 10,21 procent) och det skattade kapitalet om 144 000 SEK för utdelning. Lönekostnaden kvittar bort kapitalvinsten och han har sparat till sin ”pension” utan att behöva betala någon skatt på avkastningen. Eftersom brytgränsen för statlig skatt om 27 år kommer att vara väldigt mycket högre än dagens kommer han sannolikt komma under den även om han nu också tar ut den allmänna pensionen och den tjänstepension som han tyvärr redan har låst in.

Att man dessutom kan ”finlira” och maximera lönsamheten ytterligare med balanserade löneuttag och lön till make/sambo och utdelningar är naturligtvis en stor bonus, men egentligen inte avgörande för den som funderar över valet mellan pensionsförsäkring och direktpension.

Jag kommer att återkomma med svar på de frågor som ställts i tråden som är relevanta.

JanH

7 gillningar
26

Om det var dina stora penseldrag så vill jag se när du använder lilla penseln :grinning::+1:

Själv är jag gravt allergisk mot TP, av goda skäl, så det kommer aldrig att hända.

Så jag ser det mer som en tävling mellan DP och så som jag tror många med mig gör dvs företags KF där det mesta är bolagsskattat när det närmar sig pension, Max 6 års avsättningar i oskattad Periodiseringsfond och uppbulkat K10 utdelningsutrymme om man så vill.

Vad är för och nackdelar mellan de alternativen?
Var går gränsen för när det ena är bättre än det andra dvs man ska börja tänka DP?

De frågorna skulle jag gärna vilja ha belysta om det är möjligt :slight_smile:

2 gillningar
28

Intervenia fakturerar 10 000-20 000 SEK i uppstartavgift (avdragsgill kostnad för bolaget) samt en årlig avgift om 1900 SEK per år (också avdragsgill kostnad för bolaget). Vad som ingår finns att läsa här: Vanliga frågor – Intervenia Direktpension Se fråga 2: Vad innebär det att vara kund hos Intervenia?

1 gillning
29

Jag har en civilingenjörsexamen i teknisk fysik. Detta skulle alltså gälla mig :grinning_face_with_smiling_eyes:.
Kanske gäller alla fysiska personer.

4 gillningar
30

Jag upplever inte att detta har förklarats riktigt. Vad är det här för skattereduktion? Ibland används 144 000 som underlag och ibland 142 074 kr vilket skapar lite förvirring för mig.

Mina frågor:

  • Vad är kostnaden för bolaget? Är det 178 934 eller 144 000?
  • Vad är det för skattereduktion och hur beräknas den?

Som @Monica påpekat så ska den särskilda löneskatten (SLP) normalt betalas vid utfästelsen och inte vid avsättningen. Skatteverket skriver dock om ett undantag:

Arbetsgivaren ska dock betala SLP redan vid säkerställandet (avsättningen) om arbetsgivaren har redovisat utfästelsen som en avsättning enligt tryggandelagen.

När man läser vidare om tryggandelagen så tar det inte särskilt länge före mitt huvud börjar snurra dock. :wink:

Med tryggad pensionsutfästelse avses en pensionsutfästelse som arbetsgivaren tryggar genom

  • premie (avgift) till en tjänstepensionsförsäkring
  • överföring till en pensionsstiftelse
  • avsättning i balansräkningen enligt tryggandelagen
  • överföring till ett tjänstepensionsinstitut som likställs med pensionsstiftelse
  • betalning till ett utländskt tjänstepensionsinstitut när tjänstepensionsavtalet är jämförbart med pensionsförsäkring

Det här låter mer som en pensionsförsäkring än direktpension. Hör gärna mer om hur det här fungerar. …eller fick jag allt om bakfoten och tryggandelagen är irrelevant här?

31

Håller med Rickard här, betalade långt mycket mindre för rådgivning och avtalet. Har KF på Avanza och fick hjälp av Patrick Siegbahn på småspararguiden att få ihop hur jag skulle göra.

Har en avtalsmall för Direktpension om någon vill ha. Har tillåtelse att dela med mig av det, men inte sprida det allmänt, så skicka ett PM.

1 gillning
32

Nu har jag inte sett @Runnemo :s mall så jag kan inte uttala mig specifikt om den (dock brukar de ha väldigt bra koll på grejerna är min generella uppfattning).

Det som däremot gör mig lite fundersam är att andra källor än bara @JanH har sagt att en av nycklarna i ett sådant upplägg är själva pantsättningen. Nu är jag långt ifrån en jurist, men om jag försöker tänka och inte har otur, så måste ju den underliggande depån vara pantsatt till mig personligen. För annars har jag inte bättre rätt till skulden i händelse av konkurs än andra som kräver bolaget på pengar.

Mig veterligen så tillåter inte t.ex. Avanza / Nordnet / Storbankerna pantsättning av depåer än mindre kapitalförsäkringar. Avanza har ju panten själv för att t.ex. kunna erbjuda belåning på dem.

33

Så här förstår jag det - @JanH och ni andra får korrigera:

Tjänstepension

Jag har som företagare avdragsrätt på upp till 35 % per den anställdes lönesumma och år (gräns vid 10 prisbasbelopp om ca 483 000 för 2022). Källa: Skatteverket.

Lön Max avsättning Kommentar
35 000 SEK/mån 12 000 SEK/mån eller 144 000 SEK/år Exemplet om 144 000 SEK använt ovan.
45 000 SEK/mån 15 750 SEK/mån eller 189 000 SEK/år Vid brytgräns för statlig skatt
115 000 SEK/mån 40 250 SEK/mån eller 483 000 SEK/år Brytgräns för max TJP till 35 %

Företaget får avdragsrätt på denna kostnad MEN man får istället en särskild löneskatt om 24,26 %. I mitt fall på 144 000 SEK så innebär det att totaltkostnaden för bolaget är:

Beskrivning Belopp
Premie till Avanza i nuläget 144 000 SEK
Särskilt löneskatt 24,26 % 34 934 SEK
Totalt att betala = 178 934 SEK

Direktpension

Jag har ingen avdragsrätt och inte heller någon gräns för sparandet (vilket har en poäng också).

Om vi gör samma beräkning att jag vill lägga undan 144 000 SEK så blir det istället en beräkning baklänges. Dvs vilket belopp blir efter bolagsskatt 144 000 SEK. Dvs X * (1 - 20,6 %) = 144 000 SEK. Med lösningen:

(144 000 SEK) / (1 - 0,206) <=> 144 000 / 0,794 = 181 360 SEK

Det vill säga att jag lägger in 144 000 SEK som är skattade inom bolaget vilket innebär ju att det i framtiden kan t.ex. tas ut till utdelning.

Differens på 2 426 SEK kr kan också ses som en lägre premie

Nu har jag i ovan räknat på att vi sätter av exakt samma premie 144 000 SEK. Det andra sättet är ju att tänka att man gör en någorlunda mindre avsättning.

Det vill säga att vi utgår från TJP-summan 178 934 SEK och säger att det ska vara ekvivalent för företaget. Då får vi:

178 934 * 0,794 = 142 074 SEK.

Därav differensen i mitt första räkneexempel:

1 gillning
34

Vill förtydliga att småsparaguiden inte försåg mig med själva avtalet om Direktpension, utan hjälpte mig med upplägget som helhet. Själva avtalet löste jag på annat håll.

35

Nu handlar ju den här tråden om Direktpension utan kapitalförsäkring. Skillnaden skall tydligare specificeras av @janH och @janbolmeson framöver.

1 gillning
36

Inte jag heller… :exploding_head:

För diskussionens skull tar jag motsatts åsikt även om jag håller med dig och @FredrikL i flera av punkterna.

Upplever att jag i det här fallet får samma problematik oavsett. Dvs. att om jag lägger ner bolaget efter 10 år så får jag problemet: “Hur ska jag få ut bolagets kapital på bästa sätt?” I en sådan lösning lär ju 5:25 komma in i spel med träda i 5 år och 25 % beskattning. I det fallet spelar det ju ingen roll med avsättningen till direktpension, då kan jag ju få ut den till 25 % vilket är ju förmånligt tänker jag.

Ja, men å andra sidan känns ju allt pensionssparande som en spekulation i framtida skattelagstiftning. Enligt min poäng ovan upplever jag dock att jag kommer att få MER rörelsefrihet med pengarna avsatta i en direktpension än på andra sätt. Med en DP så kan jag växla mellan att:

  1. Vara anställd i bolaget och plocka ut lön

  2. Vara ägare till företaget och plocka ut utdelning

  3. Vara pensionär genom att göra avsättning till en “klassisk” TJP

  4. En kombination av ovan

Om jag däremot redan idag, vid 40 års ålder, lägger in det i en TJP så har jag satsat allt på kort 3 i minst 15 år framåt utan en möjlighet till korrigering.

På samma sätt kan man resonera att om förmögenhetsskatten gör comeback, så lär det ju vara bättre att ha pengarna i bolaget än privat (som sist, trots Lex Uggla). Så, JA, jag upplever att det är en spekulation i framtida skatt, men med en DP / Sparande i företaget så kan jag välja vilken skattegrupp jag vill tillhöra i en långt mycket större utsträckning än i andra lösningar.

Tog inget pandemistöd… :wink: Ja, jag fattar poängen men å andra sidan är det hör löst i min värld genom att man har ett bolag med tillgångar och ett verksamhetsbolag. Dvs att man har separerat de två från varandra.

Återigen så beror det på vad man jämför med / på. Jämför man en TJP / DP så är ju TJP dyr redan idag. Så då lär där gå en brytgräns. Jämför man KF / DP så beror det på antaganden om statslåneräntan. Återkommer med en jämförelse av dessa två. Men det är inte så mycket mer lönsamt med en KF som man lätt tror.

Beror ju helt och hållet på vad man prioriterar och hur smart den prioriteringen är. Tror att många av oss företagare hellre hade haft pengar i bolaget och räddat bolaget än ha pengar i en TJP man inte kommer åt. Sedan känns det som att huruvida det är smart eller ej, beror helt och hållet på personen i fråga.

Sant, å andra sidan kan man försöka synka ihop det med företagets övriga rörelseresultat. T.ex. ett års ledighet. :wink::sunglasses: Skämt å sido, ja det är ett problem, men å andra sidan så behöver man ju inte vara dum i huvudet vid placeringen. Jag placerar ju inte i mitt fall 27 års sparande i år. Jag kommer ju placera 1 / 324 per månad. Så det kommer ju aldrig vara en klumpsumma och man behöver ju inte välja samma fond för allt. Diversifiering du vet… :joy:

Återigen en värderingsfråga och vems sida man står på. Som finansiell rådgivare ska du ju stå på min sida (vilket jag uppskattar att du alltid gör btw) och tycka att det är dumt att hjälpa barnen med en bostad. Å andra sidan tror jag att från ett förälderperspektiv är vi många som prioriterar barnen framför oss själva…

Det här är en sjukt viktig poäng. Jag hade ju aldrig för 20 år sedan gissat var jag är idag / vad jag gör. Sjukt sant.

Hjälp mig att förstå det här. Som ovan tänker jag att ju fler valmöjligheter desto bättre.

Bra idé. Å andra sidan tror jag det räcker vid de två regler som vi har sedan tidgare:

  • Lön upp till statlig brytgräns för att maxa SGI, pension etc.

  • Maximal utdelning enligt K10

Enligt dina förslag skulle jag säga:

Då skulle mitt generella råd vara:

  1. Om du tjänar under 45 000 SEK, lägg på differensen mellan din vanliga lön och lön från företaget så att du kommer upp till 45 000 SEK. Dvs. har du 35 000 SEK i ditt vanliga jobb, lägg på 10 000 SEK från ditt företag så att du får 45 000 SEK. Det är steg 1.

  2. Om du redan tjänar över 45 000 SEK, försök få fakturera så att du kan styra löneuttaget. Ta sedan ut maximal utdelning via K10.

  3. Därefter - spara i företaget antingen via DP eller AF/KF.

För extremfallet:

Så blir rådet, starta ett eget holdingbolag som du fakturerat eller tar utdelning till. I en sådan situation vill du inte ha ett sparande i verksamhetsbolaget.

37

Hänger inte med. Se mitt svar:

Jag räknar inte med någon avdragsrätt. Räknar med bolagsskatt på 20.6 % och gör det neutralt mellan TJP eller DP-lösning.

Nej, det stämmer inte. Värdeökning är beräknad på ETT års insättning som växer på 543 000 SEK. Du behöver jämföra det mot totala beloppet på ett 27 årigt-sparande (i mitt fall) på 9 593 983 SEK. Alla mina räknexempel bygger på ett ETT år som jag sedan “klonar” i 27 år.

I jämförelsen med TJP på 8 856 910 SEK så kan man säga att man ska sätta det i relation till differensen på 737 073 SEK (=9,593 Mkr - 8,856 Mkr). Men inte heller det blir rättvist eftersom poängen inte kommer i värdeökningen utan i uttaget. Där diffade ju över 70 000 SEK per år, dvs nästan 1,5 Mkr. Så ja, jag betalar ca 75 000 SEK i avgifter för att få mellan 0,7 - 1.5 Mkr mer i pension.

Sedan tillkommer ju frågorna:

  1. Är gratis-lösningarna med direktpension hos t.ex. Avanza PB / @Runnemo likvärdiga?

  2. Hur länge kommer Avanza / Nordnet erbjuda gratis, särskilt om de inte kommer kunna ta kickback på fondavgifter / kommer behöva administrera pensionssuttag (idagsläget har de mer eller mindre bara inflöden) etc.

Det är ju separata frågor, tänker jag.

Nej, bara i det fall att jag inte gått plus. Se mina beräkningar att jag använder den oskattade vinsten för lön och utgifter i likhet med t.ex. en periodiseringsfond.

Man kan vikta om vid insättningarna tänker jag. Jag har t.ex. klarat mig på samma fonder i 10 år, tror det borde gå även framgent.

Har fötydligat beräkningen här:

Har tagit hänsyn till att jämföra äpplen med äpplen så att jag vi räknar samma påse pengar som fördelas antingen i alternativ A) tjänstepension eller B). Företaget ska inte subventionera den ena eller andra.

38

Företagets kostnad för P-försäkringen:

Beskrivning Belopp
P-försäkring premie: 144 000 kr
Särskild löneskatt: 24,26% + 34 934 kr
Avdragsgill kostnad: 178 934 kr
Skattereduktion: 20,6% - 36 860 kr
Nettokostnad: 142 074 kr

Om ingen insättning görs till P-försäkringen ökar bolagets beskattningsbara vinst med 178 934 kr .
Bolaget betalar 20,6% skatt på beloppet (36 860 kr) och kvar finns då ett skattat kapital om: 142 074 kr

1 gillning
39

En kapitalförsäkring kan pantsättas hos alla aktörer. Vi återkommer inom kort med jämförelsen Direktpension med KF kontra Direktpension med AF.

40

En detalj som jag inte tror varit uppe i tråden (har inte läst alla inlägg minutiöst) är att tjänstepensionsförsäkringar kan tas ut livsvarigt – d v s du slipper planeringsbekymret kring att ta ut pengar i en lagom takt utifrån att du inte vet hur länge du ska leva. Naturligtvis innebär det att riskera resten av kapitalet vid döden, och att det då är lönsamt för den som lever längre än det beräknade snittet för pensionskollektivet. Själv har jag rätt bra gener för livslängd och är rätt intresserad av att optimera hälsa på olika sätt, så det känns bra att ha en sådan basinkomst på plats även om jag lever 10-20 år längre än genomsnittslivslängden, även om det naturligtvis inte är säkert att jag lever så länge.

Jag planerar att ha ett ganska stort överskott i företaget i några år nu (från 49 års ålder, enmansverksamhet på konsultbasis), varav jag har tänkt sätta av en del i TP. Detta för att få en lagom stor livsvarig pension – tänker mig i storleksordningen 30.000/mån inklusive den allmänna pensionen i dagens penningvärde. För att nå dit enligt mina prognoser så är det några hundratusen totalt som ska sättas av i TP de närmsta åren utöver det som finns sedan tidigare anställningar, sedan kommer jag troligen jobba mindre från ca 53-55 års ålder och då inte sätta av mer i TP, utan resten sparas på annat sätt.

En annan fördel med detta är att jag kommer att ha ungefär lika stora pensionsrätter i skyddade pensioner som min fru som främst jobbar som anställd, som känns lagom om vi skulle gå isär och då får dela på allt sparat kapital, medan tjänstepensionerna är enskild egendom. Skattemässigt är jag helt med på att TP inte är helt optimalt, och jag stör mig också på inlåsningen och att det bara går att placera i fonder efter att utbetalningen börjat (jag gillar mer aktiva kvantitativa placeringsstrategier), men som en pusselbit i en diversifierad pensionsstrategi tycker jag det finns en poäng.

Men detta är bara en mindre del av det beräknade överskottet som i övrigt kommer att tas ut främst som utdelning (har en del sparat utdelningsutrymme), och sedan ackumuleras i företaget när utdelningsutrymmet är slut. En sak jag inte har tänkt tidigare på som jag lärde mig i tråden är att mitt företag kan sänkas med ett skadeståndskrav, även om verksamheten i sig inte innebär några direkta risker för förluster – så om jag ackumulerar kapital i företaget längre fram så tänker jag nu att det är relevant med ett holdingbolag för att skydda det, eller en pensionsutfästelse (direktpension). Lite närmare pensionen tänker jag mig att det finns mycket att tänka till kring angående skatteeffekterna för att t ex utnyttja möjligheten att ta ut pengar som rätt lågt beskattad lön, där lärde jag mig också lite mer av tråden. Men det är väldigt osäkert för mig hur mycket jag kommer vilja jobba (med saker som genererar inkomst) längre fram i livet.

41

Men de är inte “gratislösningar”. Ingen av dem gör i ordning direktpensionsutfästelserna.

1 gillning