Meddelande från moderatorn 2021-11-09
Jag rekommenderar att läsa följande tråd:
Som är mer aktuell och har en liknande diskussion. Anledningen är nämligen att den här tråden innehåller en del felaktiga antaganden och beräkningar. Istället för att försöka korrigera i efterhand har vi försökt göra om och göra rätt i tråden ovan. 
Hälsningar,
@janbolmeson
Med den smått provokativa rubriken tar vi avstamp i en diskussion om den mest effektiva sparformen för den som driver eget aktiebolag. Även om det finns en del tidigare trådar på det här ämnet (jag har läst samtliga) tycker jag att det saknas en bra sammanfattning. Det tenderar även att råda en del missuppfattningar bland kommentarerna som inte alltid adresserats. Det tog mig själv nära tre dygn att bara få grepp om ämnet och det känns som om jag plöjt igenom halva internet nu. 
Förhoppningsvis röjer jag lite detektivarbete för någon annan i samma sits samtidigt som jag ställer frågan - varför inte spara i egna bolaget istället för tjänstepensionen?
Det här blir ett lååångt inlägg och notera nu att jag inte är någon expert utan sammanfattar efter bästa förmåga. Bestrid gärna och påpeka eventuella felaktigheter så reder vi ut det här “tillsammans”.
Kriterier
Jag riktar mig nu åt en särskild grupp företagare där följande kriterier gäller:
- Du driver ensamt ett aktiebolag och äger det till 100 % (tänk egenkonsult)
- Du tar lön upp till brytpunkten för statlig skatt, utdelning enligt huvudregeln och får därefter ett överskott i bolaget
- Verksamhetens inkomster kan upphöra när du går i pension
Under dessa förutsättningar ser jag i huvudsak 3 alternativ som vi behöver ställa mot varandra:
- Tjänstepension
- Direktpension
- Ingen pension / Sparande i företaget
Låt oss först gå igenom en och en och se vad som skiljer dessa åt.
Tjänstepension (pensionsförsäkring)
När man med vardagligt språk säger tjänstepension så menar man i regel det som heter pensionsförsäkring. Dessa är, utöver avtalen med pensionsbolagen, reglerade i inkomstskattelagen. Det innebär bland annat att kapitalet är låst tills man är 55 år gammal.
Beskattning
Vid avsättning till en pensionsförsäkring får man avdrag på bolagsskatten (20,6 %) men behöver istället betala en särskild löneskatt (24,26 %). Alltså är beskattningen på avsättningen 3,66 procentenheter högre än om man hade beskattat kapitalet som vinst. Avdraget får heller inte överstiga 35 % av lönen eller höst 10 prisbasbelopp.
Varje år belastas en pensionsförsäkring med avkastningsskatt som i dagens låga ränteläge ligger på 0,075 %. Siffran får man fram till genom att multiplicera föregående års genomsnittliga statslåneränta (dock lägst 0,5%) med 15 %.
Uttagen beskattas sedan normalt med 30 %. Skulle man kombinera uttagen men en löneinkomst kan man dock få betala statlig inkomstskatt.
Direktpension
Till skillnad från en pensionsförsäkring så ansvarar det egna bolaget för utbetalningarna av en direktpension och inte pensionsbolaget. Rent praktiskt upprättar man vanligtvis ett avtal som bland annat skyddar kapitalet vid konkurs och dödsfall. Mallar för det här går att finna men då jag inte lyckades få fram en officiell länk, undviker jag att länka här.
Beskattning
Avsättningarna till en direktpension är inte avdragsgilla men eftersom bolagsskatten är lägre än den särskilda löneskatten, blir nettobeloppet ändå snarlikt en pensionsförsäkring.
När det kommer till den årliga beskattningen så finns det två typer av upplägg - med eller utan försäkring. Det försäkrade alternativet innebär att det avsatta kapitalet sparas i en kapitalförsäkring. Direktpension utan försäkring innebär att man istället sparar på ett aktie- och fondkonto.
Kapitalförsäkring (KF)
Varje år beskattas en KF med avkastningsskatt som i dagens låga ränteläge ligger på 0,375 %. Den siffran får man fram genom att multiplicera statslåneräntan 30 november kalenderåret närmast före beskattningsåret plus 1 procentenhet (dock lägst 1,25 %) med 30 %. Lägg märke till att detta är högre än för en pensionsförsäkring.
Aktie- och fondkonto (AF)
Till skillnad från tidigare alternativ beskattas inte en AF på årsbasis. Istället beskattas realiserad vinst med 20,6 %.
Vi återkommer snart till skillnaden mellan dessa men först måste vi tala uttag.
Skatteverket skriver:
Den som utfäster en pensionsutfästelse om direktpension är skyldig att betala SLP. Arbetsgivaren (den som utfäster en tjänstepension) är den som ska betala SLP även om någon annan, t.ex. ett försäkringsföretag, har anlitats för att betala ut pensionen direkt till pensionären.
Ok, så vi måste alltså betala bolagsskatt vid insättningstillfället och sedan en särskild löneskatt? Nja, utbetalningen av en direktpension är till viss del avdragsgill men… Det är nu den riktigt stora skillnaden mellan pensionsförsäkring och direktpension kommer in. Istället för att betala ut beloppet som pension, kan vi nu betala ut det som lön i kombination med utdelning, precis som vi är vana vid. Detta blir oerhört förmånligt då skatten sänks rejält från och med året man fyller 66 år. En årlig bruttolön på 180 000 kr beskattas till endast 8 % under förutsättning att man inte samtidigt tar ut allmänpension. Även de sociala avgifterna sänks från 31,42 % (arbetsgivaravgift) till 10,21 % (ålderspensionsavgift).
Pensionsmyndigheten skriver:
Den lägre skatten på 8 procent, som gäller från och med det kalenderår inkomsttagaren fyller 66 år, medför vissa effekter eftersom inkomsttagaren fortsätter tjäna in nya pensionsrätter till det allmänna pensionssystemet oberoende av ålder. Den sammanlagda pensionsrätten är 18,5 procent av den pensionsgrundande inkomsten. Man kan här tala om att skatten faktiskt är negativ – inkomsttagaren får betalt inte bara av arbetsgivaren utan även av staten för att arbeta eftersom inkomsten ligger till grund för pensionsrätt. Först vid en inkomst om 437 000 kronor betalas skatt som överstiger pensionsrättens värde.
Skatten blir alltså försvinnande liten om man räknar på att man fortfarande har en pensionsgrundad inkomst när man betalar ut sin pension som lön istället.
Ovan förutsätter dock att det finns någonting att kvitta emot. När man har gått i pension kan detta vara ett problem då man eventuellt inte längre har några intäkter. Eller?.. Nej, faktum är att inkomstskatten blir så låg att det fortfarande är väldigt fördelaktigt att betala ut lön istället för pension.
Det är även här argumentet för direktpension utan försäkring kommer in. Idén är att kvitta kapitalvinsten mot lönekostnaderna vilket utan tvekan gör det till det mest förmånliga alternativet. Skulle man däremot ha periodiseringsfonder eller någon annan form av inkomst kvar, är en försäkrad direktpension sannolikt att föredra. En försäkrad direktpension är också mer flexibel då man undviker reavinstbeskattning om man av olika anledningar behöver återföra kapitalet till bolaget. En annan nackdel med direktpension utan försäkring är att ytterst få företag erbjuder det. Jag har endast funnit ett och det är lite otydligt vad de faktiskt erbjuder. Deras hemsida handlar mest om hur fantastiska direktpensioner är.
Ingen pension / Sparande i företaget
Om nu hela poängen med direktpension är att i slutändan betala ut pensionskapitalet som lön i kombination med utdelning, varför då ens ha en direktpension? Varför inte spara i det egna bolaget istället via en företagsägd kapitalförsäkring? Det huvudsakliga argumentet brukar vara att kapitalet inte är skyddat vid konkurs och liknande. Det är upp till var och en att göra en egen bedömning men i mitt fall är risken för konkurs nästintill obefintlig och eftersom jag även i framtiden kommer att kontrollera bolaget till 100 % ser jag faktiskt ingen större anledning till att ha en direktpension.
Likt alternativet direktpension, kan man fortsätta betala ut pensionskapitalet som lågbeskattad lön. Även om man avvecklar bolaget enligt 5:25 regeln blir alternativet fortfarande mer fördelaktigt än att först betala 24,26 % i SLP följt av 30 % i skatt vid utbetalning av pensionsförsäkring trots att avkastningsskatten är högre.
Räkneexempel
Vi säger att vi har 20 år kvar till pension. Vid slutet av varje år avsätter företaget 100 000 kr före bolagsskatt eller särskild löneskatt. Vi använder oss av en genomsnittlig statslåneränta på 3,6 % för de kommande 20 åren samt ett sparande som i snitt avkastar 6 % per år.
Kort sammanställning av vad man kan få behålla:
- Pensionsförsäkring: 1 955 899 kr
- Kapitalförsäkring (bästa fall): 2 169 290 kr
- Kapitalförsäkring (sämsta fall): 2 017 944 kr
- Aktie- och fondkonto (bästa fall): 2 522 430 kr
- Aktie- och fondkonto (sämsta fall): 1 855 277 kr
Längre förklaring med underlag för ovan exempel:
För en pensionsförsäkring blir insättningen per år 80 476 kr justerat för särskild löneskatt. Efter 20 års insättningar med ränta-på-ränta har vi ett kapital på totalt 2 794 141 kr justerad för avkastningsskatt. Nu betalar vi ut beloppet till 30 % beskattning och får i slutändan 1 955 899 kr i handen.
För en försäkrad direktpension eller företagsägd kapitalförsäkring blir årsinsättningen 79 400 kr justerat för bolagsskatt. Efter 20 års insättningar med ränta-på-ränta har vi ett kapital på 2 522 430 kr justerad för avkastningsskatt. Kombinerar vi lågbeskattad lön och utdelning får vi behålla åtminstone 2 169 290 kr. Tar vi istället hela beloppet som utdelning får vi behålla 2 017 944 kr.
För en direktpension utan försäkring kan man genom att kombinera lågbeskattad lön och utdelning behålla åtminstone 2 511 867 kr. Notera åter att detta förutsätter att man kan kvitta kapitalvinsten mot löner. Finns det redan inkomster eller uppskjuten skatt och man inte kan kvitta beloppet åker man eventuellt både på bolagsskatt (20,6 %) och utdelningsskatt (20 %). Då blir beloppet man får behålla istället 1 855 277 kr. Stor skillnad!
Noter:
-
För löneuttag har jag exkluderat ålderspensionsavgift om 10,21 % då inkomsten är pensionsgrundad. I realiteten blir de sociala avgifterna negativa som Pensionsmyndigheten påpekar vilket ger en ännu större fördel i jämförelse med en pensionsförsäkring.
-
För löneuttag har jag räknat på en kombination av hälften lön och hälften utdelning.
Vanligt förekommande argument
Ett vanligt argument för eller emot någon av pensionsformerna är att reglerna kan komma att ändras i framtiden. 3:12 reglerna kan göras om, minimiåldern för pensionsförsäkringar kan höjas, skatten på pensionsuttag kan höjas, statslåneräntan kan förbli låg över överskådlig tid, avkastningsskatten kan höjas, förmögenhetsskatten kan återinföras etc etc.
Allt det här är helt sant. En oviss framtid gör att man vill ha en så flexibel lösning som möjligt. Har man valt en pensionsförsäkring har man de facto låst sig fast. För de andra försäkrade alternativen kan man alltid reagera på framtida skattepolitiska beslut och agera därefter. Skulle pensionsförsäkringar i framtiden bli mer fördelaktiga kan man med andra ord placera om kapitalet. Även om man är låst till 35 % av lönebeloppet vid insättning kan man under vissa förutsättningar använda sig av kompletteringsregeln för att på så sätt “köpa ikapp” sin tjänstepension.
Avrundning
Jag får villigt erkänna att jag har haft mycket svårt att finna några som helst fördelar med pensionsförsäkringar. Då har jag inte ens nämnt de vanligt förekommande (och dyra) årliga avgifterna utan enbart fokuserat på skatterna. Pensionsförsäkringar är något som lämpar sig bättre under andra kriterier än de vi öppnade med. Det är därför smått frustrerande när det många gånger presenteras som det enda rätta av pensionsbolagen samtidigt som så många oberoende rådgivare menar att man bör avsluta sina pensionsförsäkringar på studs mer eller mindre.
Ge gärna din kommentar och syn. Kan du bidra till argument som talar för pensionsförsäkringar (givet de kriterier vi öppnade upp med)? Har du redan valt mellan dessa alternativ? I så fall, vad valde du och hur lyder din motivering?
