Pension för företagare | Varför överhuvudtaget pensionsspara?

Med den smått provokativa rubriken tar vi avstamp i en diskussion om den mest effektiva sparformen för den som driver eget aktiebolag. Även om det finns en del tidigare trådar på det här ämnet (jag har läst samtliga) tycker jag att det saknas en bra sammanfattning. Det tenderar även att råda en del missuppfattningar bland kommentarerna som inte alltid adresserats. Det tog mig själv nära tre dygn att bara få grepp om ämnet och det känns som om jag plöjt igenom halva internet nu. :wink: Förhoppningsvis röjer jag lite detektivarbete för någon annan i samma sits samtidigt som jag ställer frågan - varför inte spara i egna bolaget istället för tjänstepensionen?

Det här blir ett lååångt inlägg och notera nu att jag inte är någon expert utan sammanfattar efter bästa förmåga. Bestrid gärna och påpeka eventuella felaktigheter så reder vi ut det här “tillsammans”.

Kriterier

Jag riktar mig nu åt en särskild grupp företagare där följande kriterier gäller:

  • Du driver ensamt ett aktiebolag och äger det till 100 % (tänk egenkonsult)
  • Du tar lön upp till brytpunkten för statlig skatt, utdelning enligt huvudregeln och får därefter ett överskott i bolaget
  • Verksamhetens inkomster kan upphöra när du går i pension

Under dessa förutsättningar ser jag i huvudsak 3 alternativ som vi behöver ställa mot varandra:

  • Tjänstepension
  • Direktpension
  • Ingen pension / Sparande i företaget

Låt oss först gå igenom en och en och se vad som skiljer dessa åt.


Tjänstepension (pensionsförsäkring)

När man med vardagligt språk säger tjänstepension så menar man i regel det som heter pensionsförsäkring. Dessa är, utöver avtalen med pensionsbolagen, reglerade i inkomstskattelagen. Det innebär bland annat att kapitalet är låst tills man är 55 år gammal.

Beskattning

Vid avsättning till en pensionsförsäkring får man avdrag på bolagsskatten (20,6 %) men behöver istället betala en särskild löneskatt (24,26 %). Alltså är beskattningen på avsättningen 3,66 procentenheter högre än om man hade beskattat kapitalet som vinst. Avdraget får heller inte överstiga 35 % av lönen eller höst 10 prisbasbelopp.

Varje år belastas en pensionsförsäkring med avkastningsskatt som i dagens låga ränteläge ligger på 0,075 %. Siffran får man fram till genom att multiplicera föregående års genomsnittliga statslåneränta (dock lägst 0,5%) med 15 %.

Uttagen beskattas sedan normalt med 30 %. Skulle man kombinera uttagen men en löneinkomst kan man dock få betala statlig inkomstskatt.

Direktpension

Till skillnad från en pensionsförsäkring så ansvarar det egna bolaget för utbetalningarna av en direktpension och inte pensionsbolaget. Rent praktiskt upprättar man vanligtvis ett avtal som bland annat skyddar kapitalet vid konkurs och dödsfall. Mallar för det här går att finna men då jag inte lyckades få fram en officiell länk, undviker jag att länka här.

Beskattning

Avsättningarna till en direktpension är inte avdragsgilla men eftersom bolagsskatten är lägre än den särskilda löneskatten, blir nettobeloppet ändå snarlikt en pensionsförsäkring.

När det kommer till den årliga beskattningen så finns det två typer av upplägg - med eller utan försäkring. Det försäkrade alternativet innebär att det avsatta kapitalet sparas i en kapitalförsäkring. Direktpension utan försäkring innebär att man istället sparar på ett aktie- och fondkonto.

Kapitalförsäkring (KF)

Varje år beskattas en KF med avkastningsskatt som i dagens låga ränteläge ligger på 0,375 %. Den siffran får man fram genom att multiplicera statslåneräntan 30 november kalenderåret närmast före beskattningsåret plus 1 procentenhet (dock lägst 1,25 %) med 30 %. Lägg märke till att detta är högre än för en pensionsförsäkring.

Aktie- och fondkonto (AF)

Till skillnad från tidigare alternativ beskattas inte en AF på årsbasis. Istället beskattas realiserad vinst med 30 %.

Vi återkommer snart till skillnaden mellan dessa men först måste vi tala uttag.

Skatteverket skriver:

Den som utfäster en pensionsutfästelse om direktpension är skyldig att betala SLP. Arbetsgivaren (den som utfäster en tjänstepension) är den som ska betala SLP även om någon annan, t.ex. ett försäkringsföretag, har anlitats för att betala ut pensionen direkt till pensionären.

Ok, så vi måste alltså betala bolagsskatt vid insättningstillfället och sedan en särskild löneskatt? Nja, utbetalningen av en direktpension är till viss del avdragsgill men… Det är nu den riktigt stora skillnaden mellan pensionsförsäkring och direktpension kommer in. Istället för att betala ut beloppet som pension, kan vi nu betala ut det som lön i kombination med utdelning, precis som vi är vana vid. Detta blir oerhört förmånligt då skatten sänks rejält från och med året man fyller 66 år. En årlig bruttolön på 180 000 kr beskattas till endast 8 % under förutsättning att man inte samtidigt tar ut allmänpension. Även de sociala avgifterna sänks från 31,42 % (arbetsgivaravgift) till 10,21 % (ålderspensionsavgift).

Pensionsmyndigheten skriver:

Den lägre skatten på 8 procent, som gäller från och med det kalenderår inkomsttagaren fyller 66 år, medför vissa effekter eftersom inkomsttagaren fortsätter tjäna in nya pensionsrätter till det allmänna pensionssystemet oberoende av ålder. Den sammanlagda pensionsrätten är 18,5 procent av den pensionsgrundande inkomsten. Man kan här tala om att skatten faktiskt är negativ – inkomsttagaren får betalt inte bara av arbetsgivaren utan även av staten för att arbeta eftersom inkomsten ligger till grund för pensionsrätt. Först vid en inkomst om 437 000 kronor betalas skatt som överstiger pensionsrättens värde.

Skatten blir alltså försvinnande liten om man räknar på att man fortfarande har en pensionsgrundad inkomst när man betalar ut sin pension som lön istället.

Ovan förutsätter dock att det finns någonting att kvitta emot. När man har gått i pension kan detta vara ett problem då man eventuellt inte längre har några intäkter. Eller?.. Nej, faktum är att inkomstskatten blir så låg att det fortfarande är väldigt fördelaktigt att betala ut lön istället för pension.

Det är även här argumentet för direktpension utan försäkring kommer in. Idén är att kvitta kapitalvinsten mot lönekostnaderna vilket utan tvekan gör det till det mest förmånliga alternativet. Skulle man däremot ha periodiseringsfonder eller någon annan form av inkomst kvar, är en försäkrad direktpension sannolikt att föredra. En försäkrad direktpension är också mer flexibel då man undviker reavinstbeskattning om man av olika anledningar behöver återföra kapitalet till bolaget. En annan nackdel med direktpension utan försäkring är att ytterst få företag erbjuder det. Jag har endast funnit ett och det är lite otydligt vad de faktiskt erbjuder. Deras hemsida handlar mest om hur fantastiska direktpensioner är.

Ingen pension / Sparande i företaget

Om nu hela poängen med direktpension är att i slutändan betala ut pensionskapitalet som lön i kombination med utdelning, varför då ens ha en direktpension? Varför inte spara i det egna bolaget istället via en företagsägd kapitalförsäkring? Det huvudsakliga argumentet brukar vara att kapitalet inte är skyddat vid konkurs och liknande. Det är upp till var och en att göra en egen bedömning men i mitt fall är risken för konkurs nästintill obefintlig och eftersom jag även i framtiden kommer att kontrollera bolaget till 100 % ser jag faktiskt ingen större anledning till att ha en direktpension.

Likt alternativet direktpension, kan man fortsätta betala ut pensionskapitalet som lågbeskattad lön. Även om man avvecklar bolaget enligt 5:25 regeln blir alternativet fortfarande mer fördelaktigt än att först betala 24,26 % i SLP följt av 30 % i skatt vid utbetalning av pensionsförsäkring trots att avkastningsskatten är högre.

Räkneexempel

Vi säger att vi har 20 år kvar till pension. Vid slutet av varje år avsätter företaget 100 000 kr före bolagsskatt eller särskild löneskatt. Vi använder oss av en genomsnittlig statslåneränta på 3,6 % för de kommande 20 åren samt ett sparande som i snitt avkastar 6 % per år.

Kort sammanställning av vad man kan få behålla:

  • Pensionsförsäkring: 1 955 899 kr
  • Kapitalförsäkring (bästa fall): 2 169 290 kr
  • Kapitalförsäkring (sämsta fall): 2 017 944 kr
  • Aktie- och fondkonto (bästa fall): 2 522 430 kr
  • Aktie- och fondkonto (sämsta fall): 1 635 635 kr

Längre förklaring med underlag för ovan exempel:

För en pensionsförsäkring blir insättningen per år 80 476 kr justerat för särskild löneskatt. Efter 20 års insättningar med ränta-på-ränta har vi ett kapital på totalt 2 794 141 kr justerad för avkastningsskatt. Nu betalar vi ut beloppet till 30 % beskattning och får i slutändan 1 955 899 kr i handen.

För en försäkrad direktpension eller företagsägd kapitalförsäkring blir årsinsättningen 79 400 kr justerat för bolagsskatt. Efter 20 års insättningar med ränta-på-ränta har vi ett kapital på 2 522 430 kr justerad för avkastningsskatt. Kombinerar vi lågbeskattad lön och utdelning får vi behålla åtminstone 2 169 290 kr. Tar vi istället hela beloppet som utdelning får vi behålla 2 017 944 kr.

För en direktpension utan försäkring kan man genom att kombinera lågbeskattad lön och utdelning behålla åtminstone 2 511 867 kr. Notera åter att detta förutsätter att man kan kvitta kapitalvinsten mot löner. Finns det redan inkomster eller uppskjuten skatt och man inte kan kvitta beloppet åker man eventuellt både på reavinstskatt (30 %) och utdelningsskatt (20 %). Då blir beloppet man får behålla istället 1 635 635 kr. Stor skillnad!

Noter:

  • För löneuttag har jag exkluderat ålderspensionsavgift om 10,21 % då inkomsten är pensionsgrundad. I realiteten blir de sociala avgifterna negativa som Pensionsmyndigheten påpekar vilket ger en ännu större fördel i jämförelse med en pensionsförsäkring.

  • För löneuttag har jag räknat på en kombination av hälften lön och hälften utdelning.

Vanligt förekommande argument

Ett vanligt argument för eller emot någon av pensionsformerna är att reglerna kan komma att ändras i framtiden. 3:12 reglerna kan göras om, minimiåldern för pensionsförsäkringar kan höjas, skatten på pensionsuttag kan höjas, statslåneräntan kan förbli låg över överskådlig tid, avkastningsskatten kan höjas, förmögenhetsskatten kan återinföras etc etc.

Allt det här är helt sant. En oviss framtid gör att man vill ha en så flexibel lösning som möjligt. Har man valt en pensionsförsäkring har man de facto låst sig fast. För de andra försäkrade alternativen kan man alltid reagera på framtida skattepolitiska beslut och agera därefter. Skulle pensionsförsäkringar i framtiden bli mer fördelaktiga kan man med andra ord placera om kapitalet. Även om man är låst till 35 % av lönebeloppet vid insättning kan man under vissa förutsättningar använda sig av kompletteringsregeln för att på så sätt “köpa ikapp” sin tjänstepension.

Avrundning

Jag får villigt erkänna att jag har haft mycket svårt att finna några som helst fördelar med pensionsförsäkringar. Då har jag inte ens nämnt de vanligt förekommande (och dyra) årliga avgifterna utan enbart fokuserat på skatterna. Pensionsförsäkringar är något som lämpar sig bättre under andra kriterier än de vi öppnade med. Det är därför smått frustrerande när det många gånger presenteras som det enda rätta av pensionsbolagen samtidigt som så många oberoende rådgivare menar att man bör avsluta sina pensionsförsäkringar på studs mer eller mindre.

Ge gärna din kommentar och syn. Kan du bidra till argument som talar för pensionsförsäkringar (givet de kriterier vi öppnade upp med)? Har du redan valt mellan dessa alternativ? I så fall, vad valde du och hur lyder din motivering?

3 gillningar

Ett tips om just tjänstepension. Det finns ”köpa ikapp lösningar” som gör att man kan avsätta stora engångssummor (två ggr?) utöver de vanliga 35%.

Man kan förenklat säga att beräkningen utgår ifrån:

1 dagens lön/lönenivå.
2 tittar bakåt i tiden och de flesta har då haft lägre lön än idag.
3 räknar ut hur mycket mindre som avsatts till pension tidigare år JÄMFÖRT MED om man ”hela tidigare arbetslivet” haft samma lön som man har idag
4 kollar hur många år det är kvar till pension
5 då kan man ”köpa ikapp” (två tillfällen tror jag det är) så att när man går i pension typ ska kunna få ut en viss andel av sin slutlön. (Ungefär som tankesätt som i gamla ITPK-systemet)

Har man då t ex studerat som vuxen, varit föräldraledig och numera har hög lön kan det bli stora belopp. Jag kunde avsätta närmare 2 miljoner fördelat på två i engångsinsättningar två år efter varandra. (Utöver de löpande 35% som jag förstod det.)

Avanza har t ex de som kan hjälpa till att räkna ut det belopp som gäller för dina förutsättningar.

Mina förutsättningar var.

1 Jag hade låg lön i 20-30 års åldern. (10000-16000/mån)
2 Därefter pluggade 4år på högskola, CSN
3 jag har jobbat deltid 60-80% och varit föräldraledig 1,5 år under 2001-2012
4 tagit ut lön upp till lägsta statliga skattegräns 39000-42000kr/mån senaste åren då beräkningen gjordes.
5 gjorde avsättningarna då jag var 48år
6 planerat pension enligt kalkylen ca 55år.

Är inte så många som vet om den här möjligheten finns.

1 gillning

Sen vet jag inte riktigt om jag missuppfattat. Sköter man och startar tjänstepensioner själv (från sitt AB till sig själv) hos t ex Avanza så blir det väl inga ”skalavgifter”?

Som det t ex blir hos Swedbank mfl som administrerar samma.

Det var i alla fall för att slippa de skalavgifterna jag flyttade allt och gjorde engångsinsättningarna hos Avanza.

Va lustigt!

Är i princip samma sits som dig med samma förutsättningar.

Har kört tjänstepension delar av 2019 och hela 2020 men beslöt mig för att pausat det nu 2021.

Ska jag vara ärlig så har jag inte räknat på det lika detaljerat som du gjort, jag har mest gått på magkänsla och vad jag känner mig mest bekväm med.

Jag kör eget för att jag gillar frihetskänslan och kontrollen det ger. Därför har jag svårt för det här med pensionsspar. Jag tycker det är galet att man ska låsa in sina pengar tills man fyller 55 år utan kanske något större fördel. Jag vet inte vad som händer i framtiden, kanske behöver jag dessa pengar före 55 men kan inte göra något åt det. Jag försöker istället se till att leva på ett sätt nu så att jag inte behöver bry mig om ett pensionspar.

Det som talade för direktpension för min del var skyddet mot konkurs men eftersom jag också ser det som en liten risk så låter det bara omständigt.

Så därför har jag valt att återgå till att bara spara i bolaget. Kommer även börja periodisera så att man kan skjuta lite på skatten och försöka planera in lite större inköp (långledigt?) etc när man sedan återför en periodisering.

Vet inte om det gjorde dig klokare, men så har jag gjort :slight_smile:

PS: Jag har som mål att faktiskt inte behöva jobba till 65, kanske inte ens 55.

1 gillning

Tack. Ja, jag nämnde kompletteringsregeln som innebär att man kan “köpa ikapp” sin tjänstepension men visste inte hur den fungerade rent praktiskt så det var bra info.

Avanza kan säkert skala ned avgifterna men de kan inte trolla bort skatterna. Jag räknar enbart på skillnaderna i skatt i mina räkneexempel.

Lite tankar angående att ”spara i företaget” finns det ”två sätt” som jag tänker. (Utöver vad/hur man sen placerar själva pengarna)

  1. Periodiseringsfonder (ligger kvar oskattat) och kan investeras på olika sätt. Sen återförs inom 5-6år och kan användas/kvittas mot utgifter fritt lön/tj-bil osv precis som nya intäkter eller skattas ut osv =stor handlingsfrihet.

  2. Skatta ut de som vinst med bolagsskatt. Blir då ökat Eget Kapital (EK) som man sen kan investera på olika sätt. Nackdelen är att man i princip bara vill ta ut/minska EK via utdelning. Bygger man då upp stort EK tar det i regel lång tid (eller bolaget i träda i 5år) för att kunna ta ut de via utdelning. De nu förmånliga 3:12 reglerna lär nog med hyfsat stor sannolikhet försämras framöver på något sätt.

Så sparar man i sitt AB enligt 2 ovan så blir också pengarna lite ”låsta” utifrån att man i princip bara vill ta ut de via utdelning.

Ett argument som min revisor gav mig var att genom att låsa in pengarna i ett pensionssparande så kan inte frugan ta häften om hon skulle få för sig att skiljas. Vet inte om han var allvarlig dock :slight_smile:

3 gillningar

Det här var faktiskt ett bra argument. Nu är jag ogift och påverkas inte men var ändå tvungen att genast kolla upp det här. :slight_smile:

Lawline skriver:

Kan tjänstepensionsförsäkring ingå i bodelning?

Rättigheter som inte kan överlåtas eller som är av personlig art undantas från bodelningen, se ÄktB 10:3. Om din tjänstepension av den anledningen ska undantas från bodelningen beror därför på hur tjänstepensionen är utformad.

Om försäkringen ägs av din arbetsgivare och alltså inte tillhör dig, så kan försäkringen inte ingå i bodelningen för då anses försäkringen i princip oöverlåtbar. Om ditt pensionsavtal dock är utformat på så sätt att din arbetsgivare gett dig rätt att förfoga, bestämma, över pensionsrättigheten så kommer pensionen ändå att ingå i bodelningen.

Om försäkringen ägs av dig , och din arbetsgivare endast betalar för premierna, är utgångspunkten rent generellt att tjänstepensionen ingår i bodelningen. Det finns dock undantag; om det till exempel finns villkor i ditt anställningsavtal som innebär att du inte kan förfoga över försäkringen så ska försäkringen inte räknas med i bodelningen.

Absolut. Jag maxar alltid periodiseringsfonderna. Jag anser att 6 år är tillräckligt länge för att stoppa in dem på börsen, särskilt när man fyller på med nya på årsbasis. Skulle man förlora intäkterna har man någonting att kvitta lönen emot. Förhoppningsvis har man även intäkter när man är 60-65 år och kan kvitta periodiseringsfonderna mot lågbeskattad lön från året man fyller 66.

Nu har jag inte läst på avtalet som jag har hos mitt TJP hos Avanza, vet du om det räknas som att bolaget äger försäkringen?

1 gillning

Förstått det som att jag privat själv äger och administrerar min TJP som mitt AB har öppnat hos Avanza.

Varje engångsinsättning (”köp i kapp”) är en egen TJP-konton som inte kan fyllas på.

Så jag har 2 st TJP-konton från köp i kapp och ett TJP-konto som jag gjort de årliga avsättningarna till.

Fann det här. Det verkar som om det inte gäller när man äger 100 % av bolaget.

Men det finns ett undantag från huvudregeln vid en skilsmässa. Tjänstepensionerna ska nämligen ingå i bodelning om arbetsgivaren betalar premier till en tjänstepensionsförsäkring som ägs av dig själv eller när den ägs av ett företag som du genom ditt aktieägande har ett så pass bestämmande inflytande över att du i realiteten förfogar över din pension. I sådana fall kommer rätten till tjänstepension likställas med en privat pensionsförsäkring och tas med vid bodelningen. Denna situation är vanlig bland fåmansföretagare. Dock kan du genom ett äktenskapsförord överenskomma om att tjänstepensionerna ska vara din enskilda egendom.

Källa: https://coeli.se/vad-hander-med-dina-pensioner-nar-du-skiljer-dig-och-nar-du-avlider/

1 gillning

Då blir det alltså som @janbolmeson påstår för mig i vår (planerar bröllop), jag riskerar 50% av alla tillgångarna till 40% sannolikhet :joy:

2 gillningar

Då frun också jobbar fullt ut i vårt AB så har hon samma ”köp i kapp” lönsning (hade ungefär samma förutsättningar) så har aldrig tänkt på hur det räknas i en ev bodelning.

1 gillning

Sjukt bra inlägg @Robert_G.

Jag kan inte se några hål i ditt resonemang som går mycket i linje med mina egna tankar. Det som jag tänker man kan lägga till i diskussionen:

Tjänstepension är en spekulation i framtida skatt (dvs. spara inte för mycket)

Man vill inte ha för mycket tjänstepension eftersom det då blir i princip en spekulation i framtida skatt. Det vill säga om du har för mycket pengar som ska tas ut på för kort tid så kan du få en pension högre än brytgränsen för t.ex. statlig skatt i ett antal år och sedan långt under, istället för att ha en mer jämn uttagsnivå.

På samma sätt kan det finnas en poäng i att ha 1-3 TJP-lösningar så man dessutom kan variera t.ex. uttagslängd på dem.

Lägre skatt och dubbelbeskattning utomlands för tjänstepension

Nu var det länge sedan jag hörde talas om det, men ett tag var det populärt för personer med stora TJP:er t.ex. flytta i 5 år till t.ex. Portugal för att ta ut pensionen till låg skatt. Ett argument för den som ändå har tänkt bo utomlands och har ett samvete där en sådan lösning ryms. Som sagt, vet dock inte om det fortfarande är möjligt.

Ta ut lön till brytgränsen och max utdelning varje år

En sak som jag tror att du inte tog upp, men det som jag kom fram till med mina konsulter var att det som var mest lönsamt var:

  • Ta ut lön under brytgränsen för att maximera avsättning till trygghetssystem och SGI
  • Ta ut maximal utdelning varje år enligt 3:12

sedan därefter kunde man fundera på TJP, investering eller liknande.

1 gillning

Haha… skyddet kallas för äktenskapsförord. Inte direkt en stämningshöjare att ta upp, men bättre än nu än sedan… :joy:

1 gillning

Mycket bra information @Robert_G - något jag har funderat på många år. Jag kommer följa denna tråden men jag:

  • Har dragit ner sparandet i den vanliga tjänstepensionen rejält. Detta då jag inte vill hamna över brytgränsen för statlig skatt den dag jag tar ut min pension

  • Jag tar ut lön upp till brytgränsen för maximal pensionsavsättning (som ligger strax över brytgränsen för statlig skatt) samt maximal utbildning enligt 3:12. Min grundinställning är att det bästa är att man kan plocka ut så mycket man kan till sig själv som privatperson och investera där.

  • Lagt en stor del av kapitalet i bolaget i en kapitalförsäkring. Eventuella framtida vinster får fortsätta att gå in där. Tanken är att detta ska bli ett pensionskapital i sig, men jag har även friheten att använda pengarna när jag vill om det inte går som planerat de närmaste åren.

  • Tanken är att lägga bolaget i träda (5:25-reglerna) runt tidpunkten för pension. Om jag har förstått det rätt så kan jag då efter 5 år plocka ut kapitalet som endast beskattas fram till 25%, och under dessa 5 år kan jag plocka ut årlig aktieutdelning enligt förenklingsregeln på drygt 180K per år - min förhoppning är att beloppet på kapitalförsäkringen blir så hög så att avkastningen finansierar detta. Dock får man inte övrigt inte vara aktiv i företaget. Om någon har bättre koll än mig på detta och ser att jag har missförstått - hojta gärna till!

  • Alternativet till ovan är att vara aktiv i företaget och ta ut en mindre lön som pensionär (som är skattemässigt fördelaktigt), för att jobba lite för att det är roligt. Då faller dock träda-bolag-tanken.

Någon annan som har funderar på vad som är bäst av de två sista punkterna?

Tack för ett bra inlägg!

Jag är i samma sits och valde tidigt “direktpension”, dvs företagsägd depå och KF. Hade svårt att bestämma mig för vad så valde ett mellanting. Då sannolikheten finns att jag kan gå minus vissa år(lång semester…) så fann jag fördelar med depå. Har dock en 2/3 i KF bara för att det är enklare att redovisa. Dock hade jag tänkt sluta spara i depån när den når en miljon, men kanske tänker om nu när du berättar följande :slight_smile:
" … Nej, faktum är att inkomstskatten blir så låg att det fortfarande är väldigt fördelaktigt att betala ut lön istället för pension."

En bra länk att läsa i ämnet. https://vismaspcs.se/ditt-foretagande/driva-eget-foretag/direktpension

Skulle också vilja göra ett tillägg att om man inte har någon TJP så får man ju sätta av till IPS, ifall man vill jämka övriga inkomster(typ lön från styrelsearvoden eller andra inkomster som inte räknas med i utdelningsutrymmet). IPS’en känns lite mindre låst och krånlig än en TJP, kan iaf vara ett alternativ till att slippa marginalskatt. Jag använder mig av en IPS för ovanstående.

1 gillning

Fantastiskt inlägg, tack för intressant läsning!

Hur tycker ni att man ska göra om man driver ett fåmansbolag?

Jag håller med. Att investera som privatperson är det säkraste alternativet eftersom man blir mindre känslig för lagändringar och skattepolitiska beslut. Därför är jag helt enig med @janbolmeson att man i första hand ska ta lön upp till brytgränsen i kombination med full utdelning och sedan fundera på hur man hanterar eventuellt överskott.

Jag kommer sannolikt också lägga mitt bolag i träda enligt 5:25-reglerna i kombination med utdelning. Eftersom jag driver två aktiebolag tänker jag det andra bolaget fortsätter att betala ut lågbeskattad lön. Nu kan ju visserligen allt hända på 20+ år (som jag har kvar) men förhoppningsvis äger man två bolag även då.