Var nyss till min gamla mamma och hon visade mig sitt utdrag från banken. Hon får ut strax över 20.000 kr EFTER SKATT. Hon är 93 år och har jobbat som lågstadielärare till pensionen. I detta ingår 3.000 kr i sk. änkepension.
Själv har jag jobbat hela livet i medelbetalt jobb, slutlön vid pension 37.000 kr. Jag får ut strax över 11.000 kr plus att jag tar ut tjänstepension 5.000 kr i månaden i 10 år, sen blir det bara allmän pension. Visserligen betalar jag lite extra skatt men ändå…
Så nog var det gamla pensionssystemet bättre?
Någon annan här som är äldre och får bra pension?
4 gillningar
Gamla ATP systemet skrotades för beräkningarna på hur många barn som ska födas i framtiden minskade å alla utbildar sig längre så de gamla systemet gick ju back… Tanken va väl att folk skulle jobba typ 50 år å sen gå i pension vid 67 år…
Me andra ord va de gamla systemet mer betalt än dagens…
2 gillningar
Det nuvarande pensionssystemet bygger på livsinkomstprincipen.
Många års heltidsarbete med bra lön ger bättre pension än färre arbetade år med lägre lön.
Då har du bra pension mot mig typ som får nu imorgon 9.500 kr… Senaste höjningarna har gjort att jag får 1.500 mer än i somras…
1 gillning
De som föddes sent 20-tal och fram till 1937 drog vinstlotten i form av Allmän Tjänstepension TP. Sedan kom verkligheten ikapp. Systemet blev alldeles för dyrt, varför det ersattes med ett nytt, som inte är lika förmånligt.
Det finns vissa övergångsregler så är man född 1938-1953 så trappas förmånerna av undan för undan.
4 gillningar
Tack,då förstår jag. Hon hör till dem som drog vinstlotten, slipper vara fattigpensionär 
1 gillning
Sverige hade i alla fall mod och reformera pensionsystemet, här i Finland kör de på i samma fotspår och till slut får man knappt tillbaka det man själv betalat in.
1 gillning
Ja, men du fick ju en skaplig höjning. Jag fick bara 600 kr…
Som mina föräldrar dock inte vinstlott som egen företagare då det inte gick runt att betala in för båda (jobbade i samma bolag) utan den ene fick ATP inbetalningen (far som äldst) och den andre fick ärva 60% av poängen (mamsen som yngre).
Som tur var reformerades änkepensionen så att mamsen klarade sig med nöd och näppe. Annars hade kalkylen spruckit rejält. Därav att jag inte litar på statens regler gäller mer än innevarande år
Men de lyckades klara sig runt på en pension och sedan 60% av den tack vara lite undanstoppat.
3 gillningar
Som @Nestor skrev så blev det gamla systemet totalt ohållbart. Det krävdes politiskt mod att göra de ändringar som sjösattes på nittiotalet. Vi har ett otroligt bra pensionssystem, men det ”kräver” även tjänstepension.
Mer borde gått till PPM istället för inkomstpensionen, men annars ett bra system. Utan det hade Sveriges finanser varit i långt sämre skick.
3 gillningar
Och @Nestor - vad var det som gjorde gamla ATP systemet ohållbart?
Var det att pensionen baserades på de 15 bästa av 30 år i systemet? Eller något annat?
Intressant att veta lite mer.
Det enda jag hört från föräldrarna var att premierna var (för) höga som egna företagare och att syskonen (födda på 50 talet) var förlorarna klämda mellan gamla och nya systemet.
De gamla systemet gick back… Dvs för få nya skattebetalare mot för många pensionärer som vart bara äldre å äldre…
Tanken va att genomsnittet av nyfödda skulle ligga över 2 st på två vuxna… Sen så studerar många längre än de gamla systemet hade räknat me…
Jo, jag fattar att systemet gick back. Annars hade nog inte politiker gjort något annat än de var så illa tvungna
Tänker mer på rotorsaken och hur de samspelade
-
Som du säger lägre barnafödande men samtidigt har ju befolkningen ändå växt rätt rejält. Kommer ihåg i skolan när man fick lära sig att vi var 6 miljoner. Kombinerat barnafödande plus invandring såklart. Samtidigt är Sveriges nativitet bland de högsta i Europa.
-
Kortare arbetsliv pga längre studier. Absolut men å andra sidan borde det öka inkomsterna totalt i samhället. Mer kvalificerade jobb genererar mer skatt typ.
-
Feldesignat system som jag var lite inne på. Att de 15 bästa årens inkomst var pensionsgrundande. Inte som idag livslönen typ.
Bara undrar vilket som var det som fällde systemet egentligen. Säkert omöjligt att veta
Komma undan med att jobba i enbart 30 år, varav enbart de 15 bästa räknades… Tacka sjutton för att systemet gick back.
Med tanke på vad man fick, var premierna inte höga. Men visst, var du exempelvis småjordbrukare med dålig lönsamhet kanske det kändes så.
Nja. Man kan inte säga att någon har kommit i kläm mellan två system. Alla födda efter 1953 är förlorare jämfört med tidigare generation.
2 gillningar
Folk lever väl längre med.
Men hela systemet med att kommande generationer betalar ens pension är ju trasigt.
Befolkningsökningen + inflationen måste överstiga alternativkostnaden att investera pengarna man betalar in.
1 gillning
… var det gott om på 70talet med kunder klämda mellan inflation och urgröpta löner.
Hur många gånger hörde man inte kunder som sa ”Va??? Har du höjt priset igen!!!” när man jobbade i affären efter skolan.
Personalen hade nämligen fått gå så det var verkligen ett familjeföretag, inklusive barnarbete
Mina föräldrar var glada att sätta mat på bordet åt oss och betala in till åtminstone en pension. Mamsen jobbade gratis och vi barn också.
Lite tuffa tider men ändå rätt kul
1 gillning
Jag skulle nog säga att den ökade medellivslängden gjorde de äldre pensionssystemen ekonomiskt ohållbara.
Sveriges första pensionssystem kom till 1913 och var då en liten låg pension som utbetalades livsvarigt från 67 års ålder, men vad som är avgörande i sammanhanget är det faktum att medellivslängden vid denna tidpunkt stannade vid 59 år !!!
Således var det inte många som ens uppnådde pensionsåldern och av dem som nådde 67 år och utbetalningsstart pågick utbetalningen inte särskilt många år…
1960 infördes ATP som innebar att man räknade de 15 bästa av de 30 intjänande år som krävdes.
Men… och här tycker åtminstone jag att man inledningsvis gick vilse från statens sida - man beslutade i samma veva att de medborgare som var fyllda 35 år eller äldre endast behövde 15 intjänandeår i systemet eftersom dem inte skulle hinna jobba 30 år i det nya ATP-systemet.
Detta gjorde att kommande generationer fick betala deras pensioner och följaktligen räckte inte inbetalda pensionsavgifter till att finansiera sina egna pensioner, systemet var således underfinansierat från start.
Här borde givetvis staten ha tagit upp ett utlandslån så att systemet låg i fas från start.
Sedan dess har vi dragits med en generationsskuld som innebär att dagens förvärvsarbetande betalar in pensionsavgifter som finansierar dagens pensionärer.
Jag åt en lunch med dåvarande socialförsäkringsministern hösten 2011 efter en föreläsning och vårt samtal snuddade vid detta ämne.
Idag är han Statsminister….
1 gillning
Framledes bör vi nog inrikta oss på att vi måste se till att få minst lika mycket i avkastning från privata investeringar som vi får i pension för att få en dräglig tillvaro på ålderns höst. Vi bör nog ha lite dolda reserver i fysiskt guld också.
2 gillningar
Medellivslängd är ett lurigt begrepp att använda i sammanhanget. Tar inte hänsyn till dödlighet före arbetsför ålder.
Hittar inte siffror för 1913 såhär snabbt men i SCB rapport Demografiska rapporter 2002:3 gäller för de födda 1930 att återstående medellivslängd vid uppnådda 20 år var 55 år för män och 59 år för kvinnor. Dvs män som överlevt till 20 års ålder kunde i genomsnitt förväntas leva till 75 års ålder. Från födda 1930 - 1955 så ändras dessa siffror inte så mkt. Antar att det inte skiljer så mycket som din siffra antyder för sekelskiftesgenerstionen .
1 gillning
Det hade faktiskt varit bättre om du hade tagit tjänstepensionen livsvarigt och kvalificerat för bostadstillägg redan nu.
Bostadstillägg är ett skattefritt tillägg för dig som har låg pension. Det är ett tillägg som ingår i pensionssystemet, inte ett bidrag. Men reglerna för bostadstillägg kan komma att ändras i framtiden.