Pensionsavsättning 2023

Jag är anställd utan kollektivavtal och därmed utan itp1 idagsläget

Men jag har i mitt avtal istället möjligheten att välja fritt hur jag sätter av pension, och där jag själv valt att avsätta enligt modell från itp1 2022.

4.5% av lön upp till 44375 (7.5 prisbasbelopp delat på 12)
Och motsvarnade 30% på resterande del av lönen.

Det gav 7300 sek avrundat under 2022 per månad.

Det intressanta är ju då att med exakt samma formel blir ju då beloppet jag avsätter 2023 lägre (6700 avrundat) eftersom prisbasbeloppet ökat till 46437 per månad.

Så jag antar att alla de som har itp1 då får mindre avsatt tills dess att deras löner ökat som kompensation för inflationen?

För min del kan jag ju då välja att bara öka summan något.

Men av “nyfikenhet” undrar jag om jag förstått saken rätt när det gäller att avsättningarna för de led itp1 faktiskt blir mindre 2023?

1 gillning

Anledningen att andelen i ITP1 ökar från 4,5 % till 30 % är för att allmänna pensionen nått sitt tak vid 7,5 inkomstbasbelopp.

2023 höjs inkomstbasbeloppet och därmed taket för allmän pension och därmed gränsen för när ökad avsättning till tjänstepension för ITP1 sker.

Så ja, avsättningen minskar för många men det är ju för att det inte längre “behövs” då avsättning för allmänna pensionen är högre.

2 gillningar

Men är det då inte reellt att betrakta som att man får en lönesänkning?

Lönen ut i kuvertet är densamma. Men pensionsavsättning i itp1 blir ju varje månad runt 500 kr lägre?

Men du menar kanske att det avsätts mer i det vanliga pensionssystemet så att det totalt blir liknande?

1 gillning

Det kan man väl sträcka sig till att säga, att det blir en lönesänkning. Men de flesta brukar inte säga hur mycket mer man får i tjänstepension när man får löneökning. Försummar man det kan man försumma det här, tänker jag. Visst kan du argumentera gentemot din arbetsgivare att du borde ha kvar samma bruttolön inkl förmåner även efter att IBB räknas upp.

Samtidigt så ökar skiktgränsen för marginalskatt. Så lönen “ut i kuvertet” (netto) blir ju, för alla som påverkas av det här, högre. Inte densamma.

1 gillning

Intressant. Det här var i alla fall en sak jag inte tänkt på. Att jag får ut lite mer i plånboken hade jag insett. Men kan tänka att det inte är så många som reflekterat över att deras pensionsavsättning i tjänstepensionsdelen minskar.

Å andra sidan kanske man kan räkna med att de flesta får en löneökning på i alla fall 2 procent och därmed minskar delen man tappar också. I de fall man får löneökning med mer än 3 % blir det antagligen nollsummespel, vilket ändå är ett tapp det också.

Jag skulle tro att de som får en väldigt dålig pension ofta är de som inte haft någon tjänstepension alls, eller haft en dålig deal jämfört med ITP1. Tror ingen står och faller med den här backningen :slight_smile:

Själv investerar jag 500kr/mån som jag tänker mig ska fortsätta tills jag går i pension - känns knappt nu men blir en riktigt bra boost sen :slight_smile:

2 gillningar

Du har glömt att räkna in flexpensionen som finns i många kollektivavtal.

Som någon skrev så ökar ju allmänna pensionen också, men ja 30% delen påverkas ju en hel del om man ligger nära gränsen.

Notera dock att ITP1 gränsen sätts utifrån inkomstbasbeloppet och inte prisbasbeloppet. Så gränsen för där 30% börjar går faktiskt högre upp. Men inkomstbasbeloppet indexeras med allmänna löneökningstakten och inte med inflationen som prisbasbeloppet.

1 gillning

Glöm inte att skilja på inkomstbasbelopp och prisbasbelopp.

4 gillningar

Det stämmer inte. Vad stämmer är:
4.5% av lön upp till 44375 (7.5 inkomstbasbelopp delat på 12)
Och motsvarnade 30% på resterande del av lönen.

När prisbasbeloppet ökar, med samma lön från år X till år X+1, du betalar mindre skatt (mer jobskatteavdrag, mindre statlig inkomstskatt).
När inkomstbasbeloppet ökar, med samma lön från år X till år X+1, du får mindre inbetalt tjänstepension (brytpunkten ökar).

Om du vill betala mindre skatt och i samtidigt få högre inbetalt tjänstepension, din lön måste öka i samma nivån med max{prisbasbelopp, inkomstbasbelopp ökning}.

X = 2022, 2023 osv

Ett tips om du inte har på tok för långt kvar till pension, 55 eller bara vill gå i tidig pension är att om du har möjligheten maxa tjänstepensionen. Det är 35% av brottolönen, själv ligger jag runt där nu.

Här är anledningen:

  • ISK ökar sin skatt till 0.88% per år efter årsskiftet. Tjänstepensionen å andra sidan har noll. År efter år så gör det rejäl skillnad. Har man långt kvar får man nog mellan 10 och 40% högre avkastning pga av det på tjänstepension jämfört med ISK beroende på hur långt man har kvar till pension.

  • kommer man precis under höginkomsttagare gränsen beskattas också dom pengarna lägre än din lön idag OM du är höginkomsttagare. Det kan spara sjuka mängder skatt. För mig som med säkerhet kommer komma under när jag pensionerar ger det mig därför 20% extra avkastning direkt.

  • som toppen på moset beskattas tjänstepension avsättning lägre så man får direkt 6% avkastning pga att särskild löneskatt är så många procent lägre än arbetsgivaravgiften.

Så summa summarum kan man få 50-100% mer avkastning beroende på faktorerna ovan jämfört med att ta ut hög inkomst idag och istället lassa in det på tjänstepensionen. Nedsidan är ju inlåsning, men jag kastar hellre in max på pension än att skatta över 57% idag, förlora 6% direkt, och sedan betala närmare en procent av kapitalet i ISK skatt varje år. Obs att ISK skatten blir ju betald även efter man pensionerar sig så längden man tjänar på detta kan bli långt efter pensioneringen.

4 gillningar

Mycket intressant och bra poänger!

För egen del är mitt “problem” att jag samtidigt på några års sikt sparar till nytt boende.

Därmed vill jag egenligen ha hög andel ut och inte låst som pension.

Men eftersom jag ligger en bra bit över gränsen till statlig skatt väljer jag att avsätta en “normal” andel i pension, motsvarande itp1.

2 gillningar

Ja det beror ju på flera faktorer om det är vettigt eller inte. Dock tycker jag att man bör överväga det, då det ä så sjuk stor effekt. Tex behöver du verkligen spara en massa till bospar? Eller är det mest ett emotionellt bundet beslut att vilja högre insats? Poängen jag försöker göra är att det skall MYCKET till för att man medvetet skall hoppa över 50-100% avkastning.

1 gillning

Jag vill bara uppmärksamma på att kollektivavtalen INTE avsättter 4,5% till pension utan strax över 5% på de lägre nivåerna. De kommer inom några år att hamna på 6,5%

1 gillning

Tjänstepensionsförsäkring har också avkastningsskatt. Ca hälften av ISK-skatten. Plus inkomstskatt vid uttag. Japp, den är brutalt dubbelbeskattad.

https://www.konsumenternas.se/konsumentstod/fragor--svar/pension/tjanstepension/avkastingsskatt/avkastningsskatt-pa-pensionsforsakring--vad-ar-det/

1 gillning

Jaså? När jag googlar på ITP1 står det 4,5 %. Var hittar du 5-6?

Tack för info, avkastning skatten kände jag inte till.

Dock är tjänstepensionen ändå väldigt mycket lägre beskattad
För 2022:

ISK 0.375%
TjP avkastningsskatt: 0.075%

Dvs var den i alla fall fem ggr högre för ISK. Det bör väl bli samma proportionella utfall under 2023 givet att uträkningen inte förändrats?

Då TjP är lön man tar ut senare och inte idag är det inte konstigt att man beskattas på den när man tar ut den. Två utfall kan slå på detta 1) att man får mer i pension än i lön (för många väldigt osannolikt), 2 att skattereglerna ändrats när man går i pension. Så de är två risker jag är beredd att ta givet att uppsidan är så hög.

Tar jag ut allt som lön idag missar jag ju 6% direktavkastning, får betala 5ggr högre skatt på ISK och sedan räknar jag med att skattesystemet inte fundamentalt förändrats vid tidpunkten jag tar ut. Då blir det nog någonstans mellan 50-100% mer avkastning för mig i alla fall. Men varje case är speciellt och förutsättningarna är olika.

Du menar inklusive flexpension ?

Hej!
Ja precis, flexpensionen gör att grundnivån hamnar på 6,5 procent inom några år.

/Erik

1 gillning

Borde såklart förtydligat men googla flexpensionen.

/Erik

1 gillning