Jag tror det finns två olika skolor om det här med diversifiering.
Skola 1) Du ska äga hela marknaden marknadsviktat. Detta är den tes som nybörjarportföljen och barnportföljen bygger på.
Skola 2) Man bör kolla förväntad korrelation (genom historik eller fundamenta) och försöka hitta tillgångar som motverkar varandras svagheter. Detta är den tes som Rika tillsammans portföljen (Permanent Portfolio) och golden butterfly portfolio bygger på.
Din diskussion ovan lutar åt tesen om att man bör kolla på korrelationen och även jag lutar åt den tesen, medans till exempel @janbolmeson och @Nightowl pekar åt tesen om en marknadsviktad portfölj.
Svagheten med en helt marknadsviktad portfölj är i mina ögon att vissa delar av marknaden är antingen svåra att komma åt/dyra (olja, vete, skog, fastigheter andra metaller än ädelmetaller osv.), samt att man ibland får tillgångar med stark korrelation så man måste nästan gå ifrån principen lite. Till exempel så har Jan överviktat guld mot marknadsvärdet för att det gett ett historiskt bättre resultat och har där gått in lite på tesen om korrelation istället.
Svagheten med att undersöka korrelation är att man kan “gissa fel” i sitt antagande om framtida korrelation och hur olika tillgångar kommer agera i olika scenarion. Till exempel så är det ju väldigt troligt att långa räntor sticker iväg uppåt vid krascher, men om vi skulle hamna i ett scenario när räntan inte sänks som svar på en krasch så kommer ju detta inte stämma till exempel.
Det finns dock i mina ögon vissa saker som är lättare att förutsäga än andra. Till exempel är avkastningen för räntor på lång sikt lättare att förutsäga än avkastningen på guld och aktier och det är mera tydligt vilka faktorer räntepapper agerar på också. Det är också nästan säkert att om aktier kraschar så kommer även företagsobligationer följa med neråt osv.
Min spontana känsla är att du kanske överkomplicerar saker lite och kommer få svårt att täcka upp för alla scenarior du vill täcka upp för. Genom att till exempel säga “jag har valt bort USA tech” vilket är en väldigt stor andel av marknaden så gissar du på att marknaden är “korkad” och har prissat dessa aktier fel. Du försöker alltså vara “smartare än marknaden”.
Jag försöker (men ibland misslyckas jag) kolla på faktorer som inte har direkt med den nuvarande prissättningen att göra. Här är några exempel på saker jag valt bort av olika anledningar:
-
Långa räntor som inte är Amerikanska. Långa Amerikanska räntor är säkrare, har högre ränta och agerar snabbare vid börskrascher än till exempel Europeiska och Japanska räntor. Jag har länge funderat på vad jag missat men än så länge inte förstått varför man skulle vilja ha annat än Amerikanska långa räntor.
-
Företagsobligationer har jag valt bort. Dessa kraschar nästan garanterat samtidigt som aktier och med dagens låga ränta så blir avkastningen för låg även om den historiska avkastningen varit högre anser jag inte den är rimlig att anta idag. Här har jag också svårt att förstå marknaden och jag funderar på vad jag missat.
-
Allt som jag inte kan investera i utan att det tillkommer avgifter/andra kostnader som är för höga, exempel globala småbolag, skog, REIT, olja andra metaller än guld osv.
-
Korta räntepapper. Dessa blir i mina ögon helt utkonkurrerade av bankkonton som har högre ränta, lägre skatt samt lägre risk. Bankkonton är felprisade för att institutioner med stora mängder pengar inte kan utnyttja dem utan de är förbehållna för privatpersoner.