Klarna som har köpt upp Pricerunner har frågat om de kan sponsra ett avsnitt där Evelina Galli som är deras teknik- och spelnörd, och konsumentexpert besöker oss. Hon håller ju bland annat TechTorsdag på TV4, har besökt Avanza-podden m.m.
Jag tänker att eftersom majoriteten av svenskar ändå e-handlar, det direkt slår på privatekonomi så borde det vara intressant - men jag känner att det inte direkt är mitt expertområde. Jag vill göra det bästa av det här, eftersom det är den här typen som sedan finansierar avsnitten med professorerna, research-avsnitten etc. Så jag vill verkligen be om lite hjälp då jag känner mig lite orolig.
Vad tycker du att jag borde ta upp?
Det som jag tänker spontant och som intresserar mig är:
Tips för den som vill vara och är medveten i sin konsumtion?
Hur hittar man de bästa köpen?
Vanliga misstag / missuppfattningar?
Bytescykler - hur kan man tänka kring t.ex. mobiltelefon, dator, tv, etc.
Hållarhetsaspekten på konsumtion
Säsongsmönster
Hur gör hon som också är lite nörd kring research inför ett köp
Rättigheter som konsument
Trender just nu, särskilt när vi får en sämre ekonomi
Fungerar BlackFriday, BlackWeek etc eller är det bara påhitt?
Det vore väl intressant med resonemang kring ämnen som:
Nytt eller begagnat. Hur kan man tänka kring att köpa begagnade kläder, begagnad elektronik eller annat begagnat? Jag tänker nu inte på Myrorna, loppis etc. utan kategorier av begagnade varor som är möjliga att planera för. På loppisar hittar man ofta massor av kul och användbara saker men förhållandevis sällan något som man verkligen behöver. För att begagnat ska ha ett reellt värde behöver man kunna planera, alltså hitta rätt pryl i rätt färg/storlek/modell på ett hyfsat enkelt sätt.
Köpa eller hyra. Vilka varor eller varukategorier kan man hyra istället för att köpa? Vad kan vi förvänta oss i framtiden? Finns det några befintliga företag som har riktigt smarta modeller som den med rätt intresse borde kolla upp särskilt? Jag tänker nu inte på typ Hygglo som bygger på att någon viss granne ska ha ett visst verktyg utan mer generella tjänster som är tillgängliga överallt.
Märkningar av olika slag. Vilka märkningar borde man ha koll på och vilka är “överkurs”? Ibland kan ju en märkning signalera något riktigt avgörande. Finns det märkningar som är onödiga eller tveksamma?
När man söker en vara på exempelvis pricerunner eller prisjakt och slussas vidare till produktsidan får man ett pris, men om man hade gått till produktsidan på direkten får man ett annat pris (ofta högre) - hur fungerar detta? Får dessa sidor provision på något vis?
Hur man enklast kan avgöra vad man egentligen behöver när det gäller inköp av ny eller begagnad dator, telefon, TV etc. Inom vissa segment utvecklas tekniken så mycket att det helt enkelt kan vara en dålig idé att köpa begagnat. Vad kan man tänka på när det gäller inköp av begagnad teknik?
Hur ska Pricerunner ta mer ”marknadsandelar” från Prisjakt framöver? Vad är USP:en?
Upplever att många en gång testat Prisjakt och sedan aldrig tittat på alternativen. Men det är uppenbart att Pricerunner gjort stora framsteg senaste åren.
Vore det möjligt/gångbart att kunna se snapshots av hur priserna såg ut bland flera butiker enskilda veckor, om inte dagar, för enskilda produkter?
För att utveckla vad jag menar med punkt 2 så kan man ibland se att en vara som normalt kostar 3 000 kr kanske dippade till 1 250 kr hos en obskyr butik ett visst datum, som uppenbart inte var legitimt.
Trots det så syns det i produktens prishistorik som ett stort jack i kurvan för all framtid, och man kan inte få ett hum om hur produkten prissattes hos de etablerade butikerna vid samma tidpunkt.
Skulle det alltså bli för mycket data att registrera enskilda produkters prishistorik för flera butiker vid utvalda tidpunkter? Eller presentera ett medelvärde för vad priset har legat på?
Vore det möjligt att köpa/aggregera data från exempelvis Tradera för att kunna visa pristrender även på begagnatmarknaden?
Inser nu att jag bara kommer på verksamhetutvecklande frågeställningar snarare än vad avsnittet kanske är tänkt att handla om
Lite samma tema som Buspojken. Om hon skulle säga 3 produkter/kategorier där det verkligen är värt att lägga tid på noggranna prisjämförelser, vad skulle hon välja då?
Jag vill gynna lokala handlare. Kan Pricerunner hjälpa mig hitta handlare med anställda i sverige, med lager i sverige, som betalar skatt i sverige, har kundtjänst i sverige, har ägare och huvudkontor i sverige, med mera?
Det är ju svårt att bedöma vad som är ett bra pris på vissa produkter/kategorier som drabbats av hög inflation, trots att det finns historik, mycket kommer inte nå sina lägsta prisnivåer igen. Finns det några strategier kopplat till det för att veta när det är köpläge?
Samt om hon kan dela några fun facts om människors köpbeteenden utifrån all data de måste ha tillgång till
Något jag noterat är att den svenska prisjämförelsestandarden på sätt och vis är unik ur ett europeiskt perspektiv. Hos både PriceRunner (PR) och Prisjakt (PJ) listas butikers erbjudanden oavsett ifall de är betalande kunder eller inte. Hos de allra flesta prisjämförelsetjänster i Europa måste butiker betala för att få vara med. Därför har andra svenska prisjämförelsetjänster som tex Kelkoo och Varusök.se sannolikt svårare att bli stora här.
En annan notering är att PJ var länge betydligt bättre än PR men efter omarbetningen under ledning av Niklas Storåkers har PR blivit en svårare konkurrent för PJ.
Här är förslag på några frågor jag tycker skulle vara intressant att få besvarade i videon:
Är det förekommande att varumärkesägare kontaktar PR och vill ta bort sina produkter (produktsidor) eftersom de inte vill att konsumenter ska kunna prisjämföra dessa så enkelt?
– Om ja, hur agerar PR då?
Är det förekommande att indexerade butiker kontaktar PR med önskemål om att inte längre bli indexerade?
– Om ja, hur agerar PR då?
Något jag på senare tid noterat hos både PR och PJ är att butiker som inte betalar ibland döljs (exempel: “Produkten finns även hos 27 butiker som valt att inte samarbeta med PriceRunner.”) och besökaren måste aktivt klicka för att se dessa.
– Vad ser ni för fördelar och nackdelar med detta?
Hur ska man hantera den bristande säkerheten kring sakernas internet? Ex robotdammsugaren man köpte 2018 lär ju fortsätta dammsuga finfint även i år och nästa och nästa efter det. Men när uppdateringarna slutar komma så blir den ju en säkerhetslucka. Borde man köra saker som slutat uppdateras enbart offline eller ska de snarare kasseras?
Vilket spelsläpp alla kategorier (konsol, pc, brädspel) ser hon mest framemot i år?
Om hon kollar på anime. Vilken animeserie ser hon framemot mest? Har hon koll på någon annan streamingtjänst bortsett från Crunchyroll?
Kan nog bli ett intressant avsnitt, men frågor som poppar upp i mitt huvud kanske inte passar så bra när det är ett reklamsamarbete?
Men det går kanske vara selektiv eller omformulera lite.
Men det jag undrar är.
Hur många % förköper sig via Klarna, så de hamnar hos Kronofogden? Vem har störst risk att hamna där?
Har Klarna några strategier för att färre ska råka illa ut?
(Klarna har rätt aggro marknadsföring i appen som skriker, köp mer!)
Hur ser planerna ut mot den internationella marknaden? Finns det planer på att utöka till fler länder än idag?
Jag själv använder Klarnas betalningstjänster, men jag fick dåliga vibbar i samband med det stora varslet som sköttes pinsamt dåligt, så tog bort mitt sparkonto efter det.
Vad lärde sig Klarna av det och finns det numera bättre strategier för att hantera personalfrågor?
(Jag gissar att fler än jag reagerade.)
Sen en sista fundering, man kan välja i appen att alltid använda Bank ID vid internetköp, för att undvika att bli lurad. (Kanske att det är per automatik numera.)
Hur vanligt är det att folk anmäler att de ser betalningar för varor i appen som de inte själva gjort?
Hon håller ju bland annat TechTorsdag på TV4, har besökt Avanza-podden m.m.
Eller presentera ett medelvärde för vad priset har legat på?
