Jag delar din uppfattning om att räntesparande med gott samvete kan hållas på ISK. Min poäng är bara att du sannolikt skulle kunna få aningen högre avkastning till samma risk om du istället använder dig av en aktiedepå. Det är dock inte lika enkelt.
För de allra flesta tror jag det starkaste argumentet för att välja aktiedepå istället för ISK är att man får lägre risk i och med avdragsmöjligheten, inte att man genom att höja till jämförbar risk kan få högre avkastning. Jag tror att en aktiedepå kan vara ett bra val för dem som vill ha ett tryggare sparande och inte har något emot att deklarera försäljningar.
Roligt att du uppskattade artikeln. Jag blev själv överraskad när jag upptäckte att man under förutsättningarna kan få en avkastning som garanterat är minst lika bra som ett skattefritt sparande.
För att få bort 30 % koefficienten använder du sambandet 30 % * (V + x) = x som introduceras i andra stycket under rubriken “Varför blir sparandet skattefritt?”. Du väljer alltså lånet x precis så stort att du, ifall sparandet tappar allt värde, kan få tillbaka exakt det lånade beloppet x och därmed göra ett nollresultat, vilket blir lika bra som om du haft det investerade beloppet V i ett skattefritt sparande.
Det håller jag inte med om. Så länge du inte har en helt riskfri tillgång kommer du alltid att ha lägre risk om du gör samma placering i en aktiedepå jämfört med ISK. En rättvis jämförelse kräver därför att du ökar risken i din aktiedepå tills den blir jämförbar med ISK.
En jämförelse mellan aktiedepå och ISK kan göras på olika sätt, men jag tror vi kan vara överens om följande: ifall du håller en portfölj i ISK med avkastning P_ISK och jag kan konstruera en portfölj i en aktiedepå med avkastning P_AD med egenskapen P_AD>=P_ISK är denna portfölj i aktiedepå ett bättre val, om man bortser från praktiska omständigheter som krångel med deklaration, risk för förändrade belåningsregler, och att det tar tid att få skatteåterbäringen vid eventuellt förlustavdrag.
I min artikel visade jag att detta gäller vid tillgång till räntefri belåning och full avdragsmöjlighet, eftersom avkastningen blir minst lika bra som ett skattefritt sparande. Det är en intressant fråga hur hög räntan på lånet kan bli innan det inte längre går att garantera P_AD>=P_ISK för en given tidsperiod. Troligen beror det på tidsperiodens längd, riskfria räntan, ISK-skatten och förväntad avkastning.
För att avslutningsvis återknyta till din fundering så blir det i praktiken svårare att konstruera en portfölj med högre avkastning i aktiedepå om du redan använt belåning i din ISK. Låneräntan blir högre, och det finns en risk att man slår i taket för belåning. Jag tror därför att möjligheten till högre avkastning i aktiedepå utan att ta högre risk främst gäller för obelånade eller lågt belånade ISK.