Inte statsobligationer, men visst går det att hitta korta räntefonder som innehåller bostadsobligationer och lite företagsobligationer som med stor sannolikhet kommer att ge över 3 procent I år. Detta till en låg risk. Vi får se om ett år…
Det här är fan svåra grejer. Haha!
Ska ta upp det vid middagsbordet ikväll. Lär bli övergiven av allt och alla i rummet.
Ok. Men om marknaden är effektiv. Så borde priset på den obligation speglas av kreditrisk, styrränta och duration. Det är väl ändå ganska förutsägbara delar (förutom styrräntan). Det är ju inte samma sak som efterfrågan på en aktie, som styrs av företagets värde, omsättning, efterfrågan osv.
Jag vet inte. Får sova på saken 
Det finns inte oändligt med räntor och obligationer, de styrs också av utbud och efterfrågan. Exempelvis ville ingen köpa engelska obligationer förra året med en dåligt budget vilket gjorde att de kraschade i pris. Exempelvis kan en obligation ge 1% avkastning och den säljs för 100 kr, dvs 101 kr ger den om ett år. Kanske tror man inte att de kommer betala tillbaka 101 kr och den sjunker till 90 kr (11 kr avkastning om ett år, med en viss chans att det inte blir något). Det är därför räntor sjunker när styrräntan höjs också. Priset går ned för det finns andra obligationer på marknaden med högre räntor (och avkastning), och obligationerna måste konkurrera med dessa.
1 gillning
Hur stor är risken att svenska bostadsbolag får sänkt kreditrating? Hur stor är risken att SEK blir en skräpvaluta och riksbanken tvingas höja styrräntan mycket mer än resten av världen för att hålla värdet på den uppe och stävja inflationen? Inget som går att läsa sig till i ett fondfoktablad direkt?
1 gillning
Jo. Med hjälp av durationen och typen av obligationer så kunde effekten av inflationen förutses. Men inte när. Men vi vet vad risknivån och volatilitet ligger inom.
Men effekten på aktier har vi ingen aning om alls, typ.
All tillgänglig information borde rimligtvis prisas in av marknaden i så fall, och reflekteras i priset på tillgången.
jag och min polare diskuterade detta när vi i vanlig ordning spelade lite dataspel tillsammans. Det första som hände var att jag gick in med min karaktär och dog och inte kunde sluta prata om räntefonder. Livet över 30 är ett äventyr
6 gillningar
Räntedel är alltid intressant att diskutera. I min tjänstepension trappas räntedelen upp till 40 procent vid start av uttag vid 65 års ålder och toppar på 80 procent vid 79 års ålder. Resten ligger i aktier.
Fram till 55 års ålder ligger 100 procent i aktier och därefter börjar ränteväxlingen över tio år.
Detta är Länsförsäkringars modell på entrélösning.
Kan Opti 1 räknas in som en bra ränteportfölj 2023? 10% aktier, 85% räntor och 5% råvaror?
Alternativt Betterwealth, extra låg risk.
88.62% Räntor
5.78% Råvaror
5.60% Aktier
Mycket diskussion här, coolt att räntorna väcker så mycket intresse.
Det ser ut som att den heta potatisen är: borde man köpa hela höstacken eller inte…?
Tror att det inte finns ett rätt svar på denna fråga. Jag skulle kika på temat genom spararens läge och/eller mål som naturligtvis borde spegla ens strategi och portföljkonstruktion.
Tänkte att dividera dessa på detta vis (sorry för anglosismerna):
- Get rich / total return approach
- Stay-rich sparande / mellanrisksparande i en bucket approach
- Asset garden approach
1. Get rich / total return approach (strategisk allokering)
Total return approach strategin bygger på en fast strategisk allokering som är lämplig för spararen. Det är alltså en portfölj, en strategi, en taktik, inga hinkar. Ni som har läst mina inlägg vet att jag tycker att det är helt okej att köra 70/30 hela ens liv. Spara, spendera och ombalansera. Good enough. Blandfonderna och fondrobottarna finns för att göra detta enkelt.
Om man sparar regelbundet med en total return approach i tex 70/30 portfölj och har en lång sparhorisont, tror jag att köpa hela höstacken - låt det vara aktier eller räntor - är den rätta grejen. Man köper tillgångar med olika risker och olika värderingar och allt detta blir ombalanserat regelbundet. Buffert och en blandportfölj med hög aktieexponering är troligtvis det enda som 95% av småinvesterare behöver. Faktiskt.
2. Stay rich / mellanrisk i en bucket approach
Har man uppnått sitt investeringsmål och är i en stay-rich fas, är jag inte längre säker på att det är värt att äga hela räntehöstacken. I denna fas bör man tänka på riskparitet, dvs hur man tar i hänsyn - eller till och med utnyttjar - tillgångarnas korrelationer med varandra. Man har inte längre riskkapacitet på samma sätt som i get-rich fasen. Aktier är alltid riskfyllda, så det kan vara lättare att hantera riskerna med räntor. Vi bör också minnas att räntorna har en dålig symmetri - uppsidan är ganska begränsad på kort sikt men de kan tappa 20% av sitt värde utan inga problem som 2022 visade oss.
Här undvikar man ofta företagslån, särskilt high yields, för att dom kraschar ofta tillsammans med aktier. Och när det är dags att ombalansera (eller spendera) från räntedelen, är det tungt om den trygga delen i portföljen har tappat mycket sitt värde. Det är inte förvånande att många rådgivare använder nån slags variant av “the coward portfolio”, i vilken har man vanligtvis 60% i aktiefonder och 40% i korta räntor.
Och nu kommer vi till mellanriskhinken. När @janbolmeson presenterade fyra hinkarna för första gången pratade han om hur man borde göra sina två första hinkar immuna. Vill vi det, så bör vi kanske tänka på hurdana räntor ska vi ha i mellanriskhinken? Alltså, här borde vi ha räntor som har riskparitetsegenskaper (statspapper) eller är icke-volatila (sparkonto/korta räntor).
Kan ni se kopplingen mellan 1) och 2)? I en total return approach (särskilt om portföljen växer fortsatt) tar man kanske lite mindre risk i aktiemängden men lite mera risk i räntedelen, och hanterar risk med regelbundna inköp. I mellanriskhinken eller stay-rich borde man ta lite mindre risk när det gäller räntedelen.
Och här kommer ett tankespjärn - om man kör Bolmesons klassiska 60/40 och 90/10 som mellanrisk och högriskportföljerna, borde man äga statspapper och sparkonto i 60/40 och företagslån i 90/10?!?
3. Överkurs - asset garden approach
I asset garden approach har man ingen fast fördelning mellan olika tillgångsslag, utan man hanterar sina investeringar ganska fritt och dynamiskt, också vid behov. Alltså man kan ha räntor som man sköter som egen separat portfölj så effektivt som möjligt. Här kan det vara lite som med aktiv aktieförvaltning, alltså risk-on eller risk-off baserat på marknadsmiljön. Detta är något som storinvesterare såsom pensionsbolag gör. Tex taktisk allokering av high yields kan vara jättelönsamt om man vet vad man gör.
Alright, det var det, kul om du läste hela s#€ten. 
Generellt skulle jag säga att räntorna är kluriga, men ingen rocket science är de. Men inget riskfritt sparande är det och man bör ha nån slags koll minst på kort sikt.
Lycka till, hoppas att detta var nyttigt för någon!
7 gillningar
Här har ni höstacken. Jack Bogle rekommenderar denna i sin 3 fund portfolio. Det är alla obligationer i USA. Majoriteten har duration kring 5-7 år. 70% är över AAA. Inte jättefin historik…
Jag har dock ingen aning om den är marknadsviktad eller vad. Men den borde ju vara det med tanke på att det är en index fond.
17000 innehav
3 gillningar
Det är centralbankerna som är kluriga. Om marknaden fick styra och sätta priset på pengar så vore det betydligt enklare.
2 gillningar
Hade gärna köpt den i de portföljer jag kan ha ETFer 
Men denna får vi väl inte handla i Sverige som USA registrerad, eller har du hittat någon EU registrerad version av den?
1 gillning
Förlåt, men nu har du TOTALfel.
Centralbankerna har ganska lite att göra med obligationspriserna. Därför kallas dom marknadsräntor.
Du, jag vet inte helt ärligt. Jag läste om Jack Bogles 3 fond portfölj och han pekade då på den fonden.
Sökte på Avanza och Morningstar och hittade den. Men vet inte mer än så egentligen…
1 gillning
Tyvärr är det så att Centralbankerna har allt att göra med både priset och räntan på olika typer av obligationer. Det sker genom såväl stödköpen i QE programmen som förändringar av reporäntan.
Rätta mig gärna genom att förklara om jag har fel.
Den går bara att köpa utanför EU, har tipsat om den europeiska varianten av ETFn flertalet gånger i denna tråden, som går att köpa på AVA/NN: VAGF
Ping @JFB
1 gillning
Nu hittade jag den
Dock EUR hedgad om jag förstår det rätt?
Så man blir prismässigt exponerad mot USD men valutamössigt mot EUR?
Det kanske är bra 
1 gillning
Låntagaren (centralbank eller företag) kan sätta vilken som helst emitteringsränta på sin obligation. Det är marknaden som sätter priset i slutändan. Och detta händer primärt via priser av värdepapper. Absolut har styrräntan någon slags påverkan på primary lending.
Exempel
- Italiens centralbank emitterar en 10års EUR-obligation med 4% kupongränta eller
- En svensk nichebank emitterar en 5års SEK-obligation med 6% kupongränta (high yield)
Bägge är värdepapper som handlas globalt på marknaden efter emitteringen, startvärde är 100. När man handlar obligationer, är det värdet av papper som gäller i prissättningen. Och priset baseras på kreditvärdigheten och defaultrisken (dvs räntepremien som behövs) av emitteraren, inte direkt på ECBs styrränta eller liknande. Värdet av en obligationsfond är summan av värdepapperspriserna i fonden, inget annat.
-
Anyway, tycker marknaden att 4% kupongränta vid emitteringen inte räcker för italienska statslånet för att Italien har stora problem i ekonomin, finns det två alternativ: a) marknaden köper inte lånet eller b) bjuder lägre pris för lånet.
-
Blir svenska nichebankens verksamhet större och mognare och dess kreditvärdighet bättre (typ B), är marknaden redo för att betala mera för lånet dvs räntan för lånet blir lägre.
Marknadsräntan är bara en kalkylerad ränta baserad på marknadens prissättning idag. Ibland försöker marknaden förutse framtida händelser - precis som aktiemarknaden. Räntemarknaden kan också bli överköpt, vilket menar att räntan kan bli för låg (räntebubbla). Hela detta kan vara långt ifrån centralbankens vy.
Dessa exempel hade inget å göra med styrräntorna per se och speglar lånmarknadens dagliga dynamik.
2 gillningar