Vi har ett sparande, kapitalförsäkring, till våra två barnbarn på 1.500 kr per månad vardera och börjar nu fundera på om sparandet är rättvist eller om man ska tänka annorlunda. Den äldsta har ju betydligt mer sparande i sitt namn jämfört med sin fyra år yngre bror. Tanken var att vi skulle fortsätta att spara tills att de uppnått 18 år, men vi kan ju trilla av pinn tidigare och sparandet kan därför avbrytas tidigare än vad vi tänkt och därmed med stor skillnad på det ”ärvda” kapitalet. Hur gör ni andra som sparar åt barn/barnbarn med åldersskillnad och i rättvisans tecken?
1 gillning
Sker sparandet i barnbarnens namn? Annars kommer väl det sparandet bli en del av dödsboet och delas mellan era barn?
Annars kanske en lösning kan vara att skria in i testamentet att det ska regleras så att barnbarnen får samma summa?
3 gillningar
Jag antar att ni är ägare till kapitalförsäkringen men barnbarnen är förmånstagare.
Vill ni att barnen ska få lika mycket. Kan ni avsluta den ena försäkringen och flytta över pengarna till den andra så får båda barnbarnen stå som förmånstagare. Utbetalning från kontot sker samtidigt med lika stora belopp oavsett ålder.
3 gillningar
Sparandet är skrivet och via banken dokumenterat i deras namn med tillägg att det ska vara enskild egendom.
Ja, så kan man naturligtvis göra. Ska prata med banken om det och då avslutar vi det ena kontot och gör ett gemensamt konto där vi fortsätter med att avsätta 3.000 kronor per månad. Tyvärr faller 18-årsgränsen då och, om vi lever just då, måste den äldre vänta på sin andel tills att vi avlider., eller tills att den yngre har uppnått 18 år. Vi kanske måste revidera vår inställning till när de ska få tillgång till kapitalet, men vår tanke var att det ska vara ett ekonomiskt stöd till studier, bostad osv och då kändes 18 år som lämpligt.
Inte barnbarn, men vi till vårt barn (eventuellt två) kommer vi spara i våra namn. När barnen sedan får pengar kommer vi notera hur mycket respektive summa är i prisbasbeloppet och ge det andra lika många prisbasbelopp när det är dags för den.
Om barn 1 får 10 prisbasbelopp till en bostad kommer barn 2 också få det.
Vi har även några olika milstolpar som vi funderar på, exempelvis studenten, examen och så vidare.
Förhoppningsvis kan det här tankesättet göra det mer rättvist och inte påverkas av inflation och så vidare.
3 gillningar
Finns lite olika sätt att göra det på, mitt främsta förslag brukar vara att:
Alla pengar i en pott, betala ut en andel av denna till barnbarn #1 vid lämplig ålder.
Säkerställ att marginal för att barnbarn #2 ska kunna få motsvarande mängd, antingen KPI-justerat eller bara exakt summa.
Kvarstående mängd betalas ut 50/50 till de två barnbarnen vid rätt ålder för barnbarn #2 att få pengarna.
Då blir det “rättvist”. Innebär dock att barnbarn #1 kanske inte kan få tillgång till sin “andel” på en och samma gång.
Generellt skulle jag avråda från att ge massa pengar till en 18 åring, 20-21 eller kanske 25 är vettigare åldrar i mitt tycke. Men det är en personlig åsikt.
Andra sätt att fördela pengar:
Barnbarn får sitt konto vid sin ålder, värdet kommer inte vara jämnt, men livet är inte rättvist. De kan få fortsätta förvalta pengarna i fonder eller hopp och lek.
Båda barnbarn får exakt 50/50 av den totala potten vid År X. Åldrarna på barnbarnen kommer skilja sig och den äldsta kanske hade gynnats av att få pengarna tidigare, eller den yngsta är lite omogen för att få stor summa pengar.
Man kan även kombinera lite olika varianter. Att de får en lika del av pengarna vid år X och sen när yngsta är lämplig ålder så betalas 50/50 av resterande pengar ut.
2 gillningar
Många bra tankar här.
Något jag är nyfiken på att höra om är om det kommer gå för er att själva avsluta ett sparande ni påbörjat i era barnbarns namn. Det verkar gå mot själva tanken?
+1 på att det kan stjälpa snarare än hjälpa för många att få en gåva bestående av en större summa pengar när man är 18. Rätt person klarar det fint. Andra, bevisligen, inte lika fint och det kan istället bli något de ser som ett misslyckande och källa till ånger under resten av livet. “fan att jag brände alla pengarna på resor, nu har jag inte råd till insattsen” har jag hört mer än 1 gång. Knepigast med det är att barnbarnen mkt väl kan vara olika i fisikal mognad.
Hur hanterar man det om en 18-åring är redo men syskonen är lång ifrån redo vid 18. Min instinkt är att behandla varje barn utifrån sina förutsättningar. De är unika och det mest rättvisa är att spegla det i ens agerande. Så länge som de alla får lika mycket kärlek oavsett.
1 gillning
Klokt inspel som vi också funderat mycket kring. Just nu är det långt till 18-årsdagarna så hur det ser ut då vet ingen. Det är inte heller skrivet i sten att kapitalet är tillgängligt på 18-årsdagen utan det är upp till oss som sparar. Allt kan ju hända på vägen och sparandet kanske upphör tidigare av någon anledning. Eller så kanske vi fortsätter spara ytterligare några år. Oavsett, så vill vi vara rättvisa men visst kan ett stort ärvt kapital vara både till glädje men också bekymmer om mottagaren inte kan hantera det. Vi kan ju knappast styra pengarna till något specifikt, t ex bostad eller körkort, vilket man hade önskat vara möjligt. Det enda vi kan villkora är enskild egendom - resten får de styra över själva.
1 gillning
Jag tänker att ett stort steg på vägen är att prata med era barn, så de känner till er intention med sparandet till barnbarnen. Om du skulle gå bort innan båda barnbarnen fyllt 18 är det bra om era barn är med på att fördela sitt arv så det “spiller över” på barnbarnen enligt ditt önskemål.
Det går såklart att skriva testamente i samma anda men att prata med varandra är enklare. Kanske dokumentera det så man inte behöver komma ihåg allt om +10 år. Har du flera barn, prata med dem samtidigt, så de får samma budskap. Ack så viktigt för att undvika framtida friktion.
Saker går inte att kontrollera efter sin död, man får lita på att de efterlevande gör så gott de kan, och då underlättar det om de förstår hur du resonerat.
Har varken barn eller barnbarn ännu, men långt gångna planer på hur sparandet till dem ska se ut, och har landat i att detta bör vara den bästa lösningen.
Om åldersskillnaden inte är för stor går det ju också att dela ut gåvan när den yngsta fyller 18, med möjlighet att ge förskott till exempelvis kontantinsatser om det blir relevant.
1 gillning
Lyssnade på ett avsnitt här om det här med enskild egendom. Var visst lite mer meck än man kanske spontant tror med att det verkligen ska hålla. Man måste vad jag minns den dag man har behovet att hävda enskild egendom kunna bevisa en obruten kedja där beloppet aldrig “blandats upp” med andra medel.
1 gillning
Vi har öronmärkt ett konto åt barnbarnen och helt enkelt skrivit i testamentet att innehavet ska fördelas lika mellan samtliga våra barnbarn.
1 gillning
Min mamma överförde 30.000kr/barn till mig/min sambo som hon ville att vi skulle investera och ge barnen när det blir dags med körkort. Vi har satt in det enligt hennes önskemål, men i mitt namn på Lysa/ISK. Om vi nåt så när skött oss som föräldrar i kombination med lite tur, så kommer våra barn få sin andel när det väl är dags, vilket kan vara olika beroende på världssituationen om 15 respektive 16,5 år 
Om våra barn väljer en mer… destruktiv… livsstil, så håller vi i pengarna ett tag till.
Denna klumpsumma har sitt egna konto på Lysa då mamma gärna ville veta vad det blev för siffra när det väl är dags att ge barnen det.
Vi som föräldrar blir belastade med ISK-skatten relaterat till detta, men det bekommer oss inte.
2 gillningar
En fråga angående detta, hade det spelat någon roll om ni hade två ISK-konton på Lysa där ni i samma stund placerade 15 000 vardera?
Ingen skillnad utöver hur mycket restskatt man som person får betala/få tillbaka vid deklarationen. Iom vi har gemensam ekonomi spelar det ingen roll för oss.