Du är 32 år och sparar 10.000 kr/månad. Det har två stora fördelar. Det ena är att du är 32 år och det andra att du sparar 10.000 kr/mån.
Du sparar 120.000 kr/år, 600.000 kr på fem år och 1.200.000 kr på tio år. Placerar du pengarna på lämpligt sätt i lämpliga fonder har du ditt “på det torra” redan när du fyller 42. Det är bra jobbat!
Det är bra jobbat. Och jag tror att det är ängslighet/ångest som är TS känsla snarare än någonting annat. Men även att det kan vara svårt att sätta in sig själv i en annan ekonomisk verklighet, att gå från knappat ha råd med hyra till att ha massa över kan skapa lite oroskänslor och även känslor av overklighet.
Det viktiga för dig tror jag är att inte försöka bli rik på riktigt utan nöja dig med ekonomisk trygghet. Ibland nästlar sig tankarna in om att faktiskt bli rik, men det är sällan dessa tankar kommer från en bra plats och tämligen vanligt att dom kommer från ångest. För mig i varje fall.
Och det blir lite lätt absurt att vara så förmögen som du är, vi är, sett till jordens befolkning är vi one percenters, och vara orolig för att inte bli ännu rikare. Var tacksam för den trygghet du har och undvik högmod. Att vara något annat än ödmjuk inför världen är att be om det.
Ha en strategi och jobba mot det. Nöj dig med det. Uppskatta varje sekund av rymdresan du gör med dom andra aporna i flocken. Inget är garanterat men du har redan dragit en stor vinstlott. Kräv inget mer. Var ödmjuk.
Att jämföra sig med andra kommer man nog aldrig att sluta göra, tycker det är hyffsat sunt att ha en liten avund till folk som presterar bättre än en själv.
Med det sagt tror/vet jag att du ligger på en mycket högre nivå av sparande än majoriteten.
Bara för att jämföra så är jag nyss fyllda 30, har ungefär likadan lön som du och lägger undan 11500kr varje månad, så framtidsutsikterna ser goda ut för oss båda om vi fortsätter kämpa.
Sen kommer ju oftast livet i vägen vissa gånger, men det får man ta
Sen får man påminna sig om att livet förändras och därmed ens förutsättningar för sparande.
Som exempel har jag sen jag var i din ålder (för 10+ år sen) genomgått finanskris, gift mig, fått två barn, köpt villa och bil, och bytt jobb fyra gånger. Trots detta kan jag spara mycket mer nu än då, men det kunde lika gärna varit tvärtom.
Min poäng är att det viktiga är att ha ett mindset att spara och ha en trygghet, snarare än att stirra sig blind på en viss siffra eller titta på andras siffror.
“Plans are nothing, planning is everything”, som Eisenhower sa.
Lite beroende på var du bor så kommer det alltid finnas de som gör mer, har mer, klarar mer. Ett klassiskt råd för framgång brukar vara att göra det som andra inte orkar eller vill.
Jag förstår din tanke att man inte direkt är unik eller del av ett särintresse om man har pengar på börsen idag. Det har blivit mer folkligt och kommer sannolikt bli ännu mer folkligt ju mer appar och tjänster som dyker upp på området.
Det är dock där jag tror att man kan göra skillnad, genom att vara påläst och använda strategier som gör att man förlorar mindre i långa loppet. Jag tror nämligen att de flesta som hakar på tåget nu går på magkänsla och beter sig för girigt för att ha bra investeringar på sikt.
Ska erkännas att jag själv hoppat på tåget pga detta att det blivit mer folkligt. Idag beskrivs ju sparande mer pedagogiskt och på ett sätt som alla kan ta del av (t ex rikatillsammans). Tror som sagt på många samhällsvinster om fler kan ta hand om sitt eget sparande oavsett utbildning och bakgrund, så det är väl den bra sidan av att alla sparar.