Hur stor andel av ens lön bör man rekommendera andra att spara?

En fråga som jag funderat på från tid till annan är hur stor andel av ens lön man ska rekommendera andra att spara. Den klassiska siffran som många (inkl. jag) rekommenderar är 10 procent. Men vad tycker vi, är det tillräckligt / för mycket?

Jag tänker t.ex. Jared Dillian rekommenderar i dagens nyhetsbrev “Become someone who is good with money” 20 procent. Han skriver:

Most personal finance books recommend saving 5–10% of your income. I think you can be much more ambitious than that. Twenty percent is the minimum. Thirty percent is a good target. And if you’re only starting to save in your 40s or 50s, you want to save half of your take-home pay.

Självklart beror svaret på ens mål och möjlighet, men hur resonerar du?

2 gillningar

Jag tycker det måste sättas i relation till andra utgifter och sparanden. I USA kör de med något som heter 50/30/20-regeln. 50 procent till nödvändiga utgifter, 30 procent till önskemål och 20 procent till investeringar. Men då ingår bospar och barnspar i den sista potten.

Om vi pratar specifikt om pengamaskin (läs: privat pensionssparande) så rekommenderar SEB 3–5 procent av bruttoinkomsten.

https://seb.se/media/sa-mycket-bor-du-spara-till-pensionen

Personligen är jag mest tilltalad av den struktur som ICA Banken rekommenderar med ett sparande på 40 procent kortsiktiga sparmål, 30 procent långsiktiga sparmål och 30 procent pension (om buffert finns). Detta handlar alltså om det sparande som blir över efter räkningar och månadens löpande utgifter är betalda.

Jag tror det finns en risk att folk glömmer bort att spara för olika tidshorisonter. Så det gäller att kika på hela ekonomin och livsmål innan en rekommenderar en exakt fördelning.

6 gillningar

Jag tycker 10% är en enkel och bra tumregel, ett mål som många (de flesta?) kan lyckas med. Jag inpräntar det i mina barn också, haha! (”Du ska alltid spara minst 10% av dina inkomster”)

Många har naturligtvis möjlighet att spara betydligt mer, men jag tänker att man får ha respekt för att folk har olika prioriteringar och intressen.

1 gillning

Egentligen borde man väl spara en högre procentandel ju färre resurser man har. En person som däremot har gott om resurser av olika typ har logiskt sett mindre behov av stort sparande. Man kan ju vilja spara mycket men man behöver sannolikt inte det för att klara sig.

10% tycker jag nog ändå är rätt realistiskt och en siffra som fungerar för de flesta. Däremot kan man tänka sig att när man har byggt upp sitt liv (säg typ runt 40) är det läge att prova att öka sitt sparandet med löneökningen, dvs 2-3% per år.

1 gillning

Ni som nämner 10 procent, vad tänker ni ingår i det sparandet? Är det enbart pengamaskin/pension eller även buffert, målsparande, amortering, barnspar etc?

Jag tänker främst på någon som i dagsläget inte sparar. Då är 10% ett råd som man antagligen inte blir knäckt av. Amortering och ev barnspar tänker jag inte ingår i detta men allt annat spar.

3 gillningar

10% är en enkel tumregel, även om jag personligen kan tycka att de är ganska lågt oh hålla med om att dem flesta av oss antagligen kan spara mer.

Jag resonerar som så:

  • medans jag är ung vill jag ha ett betydligt högre månads sparande, det är då jag får som högst avkastning och utnyttjande av ränta på ränta effekten på börsen. Mitt mål blir att få in så mycket pengar på börsen som möjligt i ett tidigt skede. Därav behövs ett högre sparande.
    När man däremot byggt upp ett större kapital på börsen, finns kanske mindre skäl till att spara så mycket och istället leva för pengarna man får in månadsvis då pengarna du har på börsen ändå kommer vara dem som jobbar åt dig.
6 gillningar

Tycker det är svårt att ge någon procentsats. Skillnaden mellan någon som ännu inte skaffat barn eller har dessa utflugna och en ung barnfamilj där ena föräldern pluggar är milsvid, så att ge dessa samma råd känns helt meningslöst.

Spara så mycket du bara kan efter att du täckt dina behov och köpt det du behöver.

10 gillningar

Det är väl ett val som var och en måste göra själv utifrån sina förutsättningar och preferenser – jag tror inte på någon one-size-fits-all där. Sparar man 10% tar det* 51 år att bli ekonomiskt oberoende. Sparar man i stället 55% tar det 14 år – men då har man hälften så stor budget. Bara att välja vilket man tycker låter mer lockande.

* Med 5% avkastning och 4% SWR och konstanta inkomster och utgifter.

Detta är en sund inställning som många missar, in med pengar så fort det bara går. Passa på medan du är ung och har orken att jobba som ett svin, luta dig sedan tillbaka och njut av färden.

4 gillningar

Beror väl på inkomst? Jag tror det missas i alla influencers beskrivning av sin resa till finansiell frihet. Om du tjänar 100 000 kr per månad och sparar 10 procent blir det mer sparat än om du tjänar 25 000 kr per månad. Ofta kan även sparkvoten vara högre om du tjänar mer.

Det enda som spelar roll är sparkvoten.

Nja. Jag skulle säga att det enda som spelar roll i din privatekonomi är ditt kassaflöde. Utan bra inkomster kan du inte bygga upp en personlig förmögenhet inom en rimlig tid. (Om du inte haft turen i bostadslotteriet.)

Det stämmer att det är svårare att få en hög sparkvot med en lägre inkomst. Men det är fortfarande enbart sparkvoten som som spelar roll för hur lång tid det tar att uppnå oberoende (givet en viss avkastning och så vidare). Det är enkel aritmetik.

1 gillning

Om man behöver rekommendera någon att spara så är ju 10% perfekt att börja med.

Sen när man vant sig vid känslan så är det bara att öka på så mycket man kan.

5 gillningar

Å andra sidan är det i många yrken möjligt att drastiskt öka sin inkomst med några års erfarenhet.

Och att bara spara men inte “uppleva” något när man är mellan 20-30 år gammal påverkar en nog väldigt mycket negativt. Ofta kostar det mer för att nå samma mängd lycka vid olika tillfällen i livet.

250 kr i handen som 4-åring är som 2500 kr i handen som 12-åring är som 25000 i handen som studerande 20-åring är som 250000 i handen som förmögen 50-åring :slight_smile:

Så om målet är att maximera lycka och inte pengar (vilket är det enda rimliga, vi är ju inte pengamaskiner utan människomaskiner) är det inte säkert att man bör spara allt för mycket som ung.

Om en 18-åring har 25k på bankkontot och frågar mig “ska jag tågluffa runt hela europa för de här pengarna, eller ska jag spara till insatsen för en lägenhet? Vad gör mig mest lycklig?” så finns det inte en chans att jag skulle be dem spara pengarna. När de är 60 år gamla kommer de att prata mer och tänka tillbaka lika lyckligt om den där tågluffen än porschen de köpte för femtondubbla pengarna när de var 50.

EDIT: ska inte förringa hur trevligt en porsche kan vara för en 50-åring. De är nog båda lika trevliga. Den ena är bara mycket, mycket dyrare.

11 gillningar

Varför skulle man inte uppleva något för att man jobbar och sparar hårt under några år? Ju yngre man är desto ”primitivare” nöjen brukar man ha dessutom.

Ja, precis, vilket är varför man inte bör spara för mycket.

Man bör spara så mycket så att man både har möjligt att ha trevligt när man är ung och när man är gammal (och allt där mellan). På samma sätt bör man konsumera så att man har så trevligt som möjligt utan att det slår tillbaka mot en och skapar otrevligheter i åratal efteråt.

1 gillning

Jag tror att 10% är lagom att rekommendera för någon som inte sparar alls innan. Att rekommendera 50% direkt gör nog att sparandet är dömt att misslycka även om många vana sparare här klarar att spara 50%! När man väl har ett sparande tror jag att en målsättning kan vara att minst öka sitt sparande med löneökningen som man förhoppningsvis får varje år! Så tänker jag om mitt egna sparande.

Jag tror att det var Ann Wibble som för många år sedan sa att alla BORDE ha minst en årslön sparat. Det blev ett väldigt liv om det trots att hon sa BORDE och genom det inte utgick ifrån att alla skulle klara det men jag tycker att det var bra sagt!

3 gillningar

Procent av ens lön känns arbiträrt även om jag förstår att det är enkelt att kommunicera. Men för sakens skull så låter väl 5-10% lagom eftersträvansbart för många, antar jag.

Det viktiga är att göra folk medvetna om sina konsumptionsvanor/utgifter och hur de kan minskas/förändras