Håller med här med den lilla invändningen att för dem som inte klarar av att spara så brukar jag ge rådet att först betala till sig själv (spara) och sedan betala till andra (hyra, bil, mat, det man behöver, …). De som inte klarar av att spara brukar vilja spara det som blir över.
Tror de flesta på forumet här klarar att spara det som blir över.
Har det inte varit en liknande tråd för några månader sen? 
Tror mitt förslag då, som nu :), var typ minst
I snitt blir det nog typ 20% 
Man kan spara hur mycket man vill, men så länge man inte investerar så kommer det inte att spela så stor roll.
Grämer livet ur mig, sparnörd som jag var 20 år sedan, att jag trodde Swedbank e-sparkonto var bra. Att räkna på vad hade jag haft "om"är lite småsorgligt…
Jag prioriterar bostad först. Tak över huvudet är en bra start för att allt annat ska kunna funka så smidigt som möjligt.
Personligen tycker jag hela tanken med rekommenderad sparkvot blir fel…
Man tar på sig de utgifternas man anser behövs för sin livstill, sen blir sparkvoten det som skiljer mellan utgift och inkomst.
Det viktigaste är att man rekommenderar personerna i fråga att tänka igenom vilken livsstil som gör hen nöjd sen får de utgå från det.
Om ens livstil kostar ex 20 000 kr/mån ger det helt olika sparkvoter med olika löner.
25 000 i nettolön get 25 % i sparkvot.
30 000 i nettolön ger 50% i sparkvot.
Osv.
Om man sätter en rimlig livsstil kommer även ens sparkvot att öka med löneinfluationen, funkar nästan lika bra som ränta på ränta effekten.
Jag tror 10% är görbart för de flesta. De flesta har en tjänstepension också som de förhoppningsvis inte felplacerat.
Beror väl också på vad man förväntar sig i pensionen, många kommer nog på vid 45-50-55 att det inte är så långt till pensionsåldern, så då kommer man behöva spara mer. Alternativet är att jobba längre och/eller minska sin konsumtion.
Håller med, det är lite som att be en otränad person att börja med ett maraton.
10% är en bra tumregel som de flesta borde klara. Allt över det beror på mål och livssituation. Personligen sparar jag 70% för att jag kan medans det säkert låter helt galet för många andra. 
Oj vad svår fråga och väldigt intressant att läsa andras reflektioner.
Jag kan nog inte ge ett svar till andra förutom de som är i mitt läge, utan det är väldigt personligt. Vilken levnadssituation är man i och vilken tid i livet.
Jag sparar själv 44% av min lön, men det är för att jag inte har någon egen familj, är 24 och lever enkelt, i en medelstor stad. Jag skulle kunna leva ännu snålare, ta bort gym kort, streamingtjänster, bil, mindre mat pengar. Men man ska unna sig lite också och tycker jag har hittat en bra kompromiss. Jag tjänar nog lite mer än vad de flesta gör i min ålder men tycker väl sparande mellan 25-45% är något som man med hög sannolikhet kan klara av om man är i en liknande situation.
Svårt för att ge en siffra som gäller alla. Men 10% är ju ett standardsvar. Men det beror ju på avsikten med att spara. Jag kan tänka mig att de som aldrig sparat/investerat men inser att det är ett nödvändigt ont så är 10% mycket bra jämfört med inget. Speciellt om det åker in i indexfonder och får jäsa länge.
Vi som hänger på forumet tror jag generellt vill ha en högre kvot. Verkar som allt mellan 20-80% är spannet?! Tror det grundar sig i att vi har ett mål med sparandet. Majoriteten är nog ute efter FI och kanske RE?! När man då räknar på Jans snyggt designade kalkylator med insikten om vad ränta på ränta och månadsinsättningar gör så vill man upp mer än 10%.
Om vi tittar på det långsiktiga sparandet och bortser från bostadsparande så anser jag 10% är lagom. Detta förutsätter att man har tjänstepension och liknande.
Varför är 10% till långsiktigt sparande vettigt enligt mig?
Sen så bör man självklart spara mer inför bostadsköp som ung eller om man är 50+ och kommer på att pensionen inte är så hög.
3% barnspar långsiktigt Lysa + 10år
13% långsiktigt Lysa + 10år
=16% spar
10% kommande renovering etc (istället för amortering, har blivit solceller & kontant mindre bil under senaste 1,5 år) sparkonto
8% kommande (pga minskade utgifter då vi sålt båt -+ löneökning) mellanlångt spar för ev framtida långresor - 6års horisont på Lysa
=18% uppskjuten konsumtion
”Vanlig semester” (sommar, skidor etc) räknar jag inte med då det sker inom resp år.
”Känns” som om vi sparar en hel del men när jag tänker igenom det hela så är ju majoriteten uppskjuten konsumtion… hmmmmm
10% är ett bra riktmärke för att få någon börja spara. Men 10% är enligt mig på tok för lite för att kunna göra något vettigt med pengarna. Sparandet ska ändå räcka till: kortsiktigt sparande, bostadssparande för handpenning, privat pensionsspar och nöje/resa/större köp.
Jag har själv sparat ca 20% per månad sedan jag började jobba. Aldrig känt att jag behövt leva snålt för det.
Jag tycker det skulle vara mer intressant att höra hur mycket pengar som bör sparas för att uppnå ett visst mål inom en viss tid. Och då justerat för inflation.
Sparekonomer brukar med jämna mellanrum komma med glädjekalkyler på att vem som helst kan bli miljonär om de skippar latten på stan.
Min bild är att det antingen krävs väldigt lång tid eller väldigt stora insättningar. Det vore bra om denna beska sanning förmedlades till folket.
Vad är väldigt lång tid och/eller väldigt stora insättningar i sammanhanget?
Tycker sparekonomerna (bankpromoters) brukar vara hyfsat modesta i hur mycket man behöver spara för att bli miljonär. Däremot tycker jag de ofta räknar med hög avkastning (8-10% per år).
20 år är lång tid. 10 000 kr per månad är stora insättningar.
Tycker 10 % är löjligt lågt. Det beror förstås på om man ska rekommendera en sparkvot till någon som verkligen inte vill ha en buffert och ett sparande eller till någon som faktiskt vill ha mer pengar men oavsett är 10 % ingenting.
Jag har sett folk lägga så mycket som 100 % av lönen på lån. Eller folk med någon typ av snittlön som blivit utmätta på 15k/mån under långa perioder. Vi pratar alltså om personer med kanske allra sämst ekonomisk sinne i Sverige men ändå lyckas de håller sig flytande under de förutsättningarna, även om det förstås är slitigt.
Med det resonemanget tycker jag man ska kräva mer än 10 % av sig själv. Inte för att man ska leva livet som om man har utmätning utan för att en låg ribba leder till att man klappar sig på axeln för småsaker. Man bli nöjd och glad över att man lyckas hålla 10 % över tid medan man i själva verket är kapabel till så mycket mer.
20 år i investeringssammanhang tycker jag är kort tid.
Givet vad Niklas på Avanza skrev i februari om att nå miljonen så är inte 10k i månaden i 20 år vi pratar om. Utan 1k i 27 år, 2k i 20 år eller 3k i 16 år.
3k är inte orimligt sparande för medelsvensson. 16 år är speciellt lång tid i investeringssammanhang.
Det är ju helt utifrån personliga förutsättningar.
Säg en normal levnadskostnad är 10 520 kr/mån ihop med en boendekostnad för 6 000 kr/mån. Total levnadsomkostnaden blir då 16 620 kr/mån. Det går väl att diskutera om Swedbank uppskattning är rimlig men iaf en utgångspunkt.
Om man sen jobbar som konditoriarbetare i Uppsala får man ut ca 16 870 kr efter skatt, detta ger en sparpotential på 250 kr/mån.
Om man istället jobbar inom hemtjänsten får man ut 19 330 kr efter skatt, detta ger en sparpotential på 2710 kr/mån.
Om man istället jobbar som civilingenjör får man ut 33 006 kr efter skatt, detta ger en sparpotential på 16 308 kr/mån.
https://allastudier.se/jobb-o-lön/9255-cafeteriabiträde
Pratar jag med mina vänner som jobbar inom hemtjänsten skulle jag tycka 5% sparkvot är jättebra.
Pratar jag däremot med mina gamla kurskamrater som jobbar som civilingenjörer skulle jag tycka att de borde ha en sparkvot på över 15%.
Det jag vill säga är att sätta en generell regel är omöjligt då levnadskostnaderna är relativt statiska i Sverige sen beror det på ens inkomst vilken sparkvot man bör sträva efter.
Om 27 år så har pengarna ett annat värde tänker jag. 27 år är också väldigt lång tid. Då är det i princip pensionssparande vi pratar om.
Men 3k i månaden i 16 år är inte direkt varken lång tid eller enorma summor pengar.