Tycker detta är så otroligt kul. Så jag testade en portfölj nu med 50% 20/80 och 50% RT.
Resultatet är riktigt bra. En standardavvikelse på bara 5,6%. Otroligt låg. En avkastning på CAGR 6,7%.
Inte ett enda år med minus! Nu är perioden kort. Bara mellan 2005-2021.
Vore intressant att köra en sådan portfölj på en längre tid.
Det är naturligtvis svårt att säga emot RT-portföljen som bevisligen fungerat så bra. Det jag kan känna är att risken känns något hög med så mycket i guld.
Med ”allt annat lika” så menar jag att vi kan bara rimligtvis utgå ifrån att det som hänt senaste 100 åren, då vi haft en fungerande marknadsekonomi upprepar sig. Att tillgångsslag fungerar på samma sätt i framtiden som de gjort historiskt. Utifrån det kan vi bedöma en risk. Men att historien och scenarier upprepar sig är inte givet.
Om någon för 20 år sen sagt att vi skulle ha minusräntor i en högkonjunktur. Så hade ingen förmodligen trott på den personen. Men precis det har vi haft. Guld är ett tillgångsslag. Räntepapper går diversifiera.
Men det är klart. Får vi ett läge där USA:s BNP faller. Då kommer räntorna öka kraftigt. Eftersom risken för att USA ska ställa in betalningar ökar. Kinesen som köpt betydande del av amerikanska statsobligationer kommer då ha klorna i USA. Redan idag i en högkonjunktur så måste USA låna för att klara betala av räntorna. Vilket är sjukt. Det går så länge som BNP ökar. Men om BNP faller kommer inte USA kunna betala räntorna.
Okej, redan här blir det ganska (läs väldigt) lurigt. Kruxet ligger i att A, påverkar B och B påverkar A. Indirekt då.
Om vi gör antagandet att tillgångsslag ska fungera på samma sätt i framtiden. Då behöver vi definiera till vilken grad. Kommer de röra sig med precis samma statistiska parametrar? Eller hur stor är osäkerheten?
Sen kommer den riktigt jobbiga, kommer de samverka med varandra på samma sätt? Även om de enskilt har samma statistiska egenskaper så behöver vi även göra antaganden hur de samverkar med varandra. Korrelation t.ex. som är en statistiskt mått på linjärt samband. Det kan även finnas en mängd icke-linjära samband.
Japp, men till vilken osäkerhet? Här menar jag ju att den rent statiska variation på osäkerheter och icke modellerade faktorer man kan förvänta sig är så stor att data från en 25 års period (oavsett hur många delar man delar upp den i) är representativt.
Är det verkligen säkert? Hur stor är osäkerheten i den modellen du ställer upp här? Storleken på osäkerheten bör vara med i bedömningen om hur väl modellen håller.
Visst det finns det en oändligt många variabler. Vi har ingen aning om hur korrelation kommer vara eller hur enskilda tillgångsslag kommer uppträda i framtiden. Finns inga modeller som kan fånga upp allt detta på ett sannolikt sätt. Skulle någon hittat den heliga graalen så skulle personen förmodligen fått Nobelpris.
Men allt detta måste rimligtvis även gälla RT-portföljen. Vi vet lika lite om denna portföljen hur den kommer uppträda. Vi vet dock att RT-portföljen har klarat av det världen sett hitintills på ett mycket bra sätt. Men framtiden?
Så utifrån ditt sätt att se det. Hur skulle du bygga en portfölj?
Ingen aning skulle jag inte hålla med om. Det betraktar jag som att man lägger sig på rygg som en skalbagge och ger upp. Bara för att ett problem är komplext.
Vissa antaganden om korrelationer som är tillräckligt starka för att vara signifikanta bör man kunna göra. Det betyder också att modellerna kommer ha delvis fel och stämma med viss osäkerheter.
Så även om det inte finns några modeller som kan fånga upp allt (vilket man rent teoretiskt även kan argumentera för inte kan finnas), kan vi göra modeller som fångar en del saker. En “nollhypotesen” fallet att vi inte vet något är ju en form av modell.
Ja.
Inte nödvändigtvis. Vi kan veta att vi inte kan vara säkra på att ha rätt, men vi kan också hantera osäkerheterna i modellerna som slumpmässiga variabler och se hur stort förklaringsvärde de modeller vi ställer upp har.
Under vilken tid menar du då? Vad är “mycket bra”? Hur väl stämmer utfallet med det modellen förutspådde?
Vad är målet med portföljen? Skulle jag köpa ett hus nästa år med i princip allt mitt placerbara kapital som insats. Då skulle portföljen vara 100% bankkonto i SEK med insättningsgaranti.
Skulle jag spara till min pension om 40-50 år där utfallet inte är jättekritiskt, då hade jag satsat på 100% aktier. Att aktier har en riskpremie över bankkonto som resulterar i ett positivt inflationsjusterat utfall på 40 års sikt är rimligt.
Allt handlar om vad målet är, vad kan vi förvänta (och inte förvänta) oss av våra modeller. Alltså hur bra kommer de stämma och varför tror vi det?
Målet med portföljen är liknande den RT har. Att prestera i alla typer av klimat.
Att 100% aktier sannolikt kommer vara bättre än RT, är vi nog alla på detta forumet medvetna om. Att bankkonto är lämpligt på ett år likaså. Men det är inte det diskussionen handlar om.
Har uppfattat det som du är kritisk till RT-portföljen även en mix av RT och 20/80-
. Då antar jag du har något du tror mer på?,
Om målet är att prestera som RT, då är den enda portfölj som levererar det just RT. Nu raljerar jag lite. Men “prestera i alla typer av klimat” är för diffust. Det finns olika sätt att definiera olika klimat, det finns olika sätt att definiera “prestera”.
För att bygga matematiska modeller krävs att vi har matematiska kriterier.
Bättre? Du menar avkasta mer? Det är inte nödvändigtvis bättre… Lite detta jag försöker säga. Det är inte ett objektivt kriterie att säga att något är “bättre”.
Nej, jag är kritisk till att du lägger så stor vikt vid backtestning i dina jämförelser mellan dessa portföljer eller kombinationer av dem. Helt enkelt för svag modell för att kunna säga något med så snarlika resultat.
Nej jag menar bättre.
Jag tror du missförstår min poäng. Bättre är subjektivt och mäts i relation till ett mål.
För att jämföra två alternativ där ett skulle vara bättre än ett annat måste målet definieras först.
Euro har blivit ca 7% dyrare på fem år. Jag kikar på Forex. Om det är kurser man kan lita på eller om deras växlingsavgifter är medräknade?
Från ca 10,3 till dagens ca 11 kronor.
Kan man säga att av avkastningen som RT-portföljen gett (de delar som ligger mot €), så är sju procent valutavinster?
Det stämmer för räntepapper och liknande. Däremot fonder som äger ett underliggande innehav påverkas inte av vilken valuta fonden handlas i.
Tack Sverre 
Gäller det guldet?
Saker blir ofta klarare med ett förenklat exempel så här kommer några exempel:
Säg att du har två fonder vars enda innehav är en guldtacka. Den ena fonden handlas i SEK och den andra i Euro. Om priset på Euro stiger kommer kursen på den Euro-handlade fonden sjunka eftersom det krävs färre Euro för att köpa en guldtacka, men om du säljer dina andelar i den fonden och växlar till SEK får du precis lika mycket pengar (minus växlingskostnad) som om du sålt den svenska fonden.
Nästa exempel:
Två fonder som äger ett amerikanskt bolag. Precis på samma sätt som med guldfonderna påverkar inte växlingskursen SEK/Euro hur mycket det underliggande bolaget är värt och därmed inte hur mycket dina fondandelar är värda mätt i SEK.
Slutligen:
Två fonder som äger ett tyskt bolag. Förändringar i Eurokursen kommer att påverka bolagets affärsmöjligheter och därmed värdet på bolaget, men när du växlar till SEK blir förändringen precis lika stor (minus ev. växling) för båda fonderna eftersom de äger samma underliggande aktie.