Rimligt bostadsköp eller för tight? (1,8M, 23k netto)

Hej!

Jag och min partner funderar på att köpa en bostadsrätt och jag skulle gärna vilja få era tankar kring vår situation och om det känns rimligt.

Om bostaden:

  • Pris: ca 1 800 000 kr

  • Kontantinsats: 15 % (270 000 kr)

  • Lån: ca 1 530 000 kr

  • Ränta: ~2,9 % (räknar även på 4 % som stress-test)

  • Avgift: 4 953 kr

  • Drift: ca 1 000 kr

  • Total månadskostnad: ~11 100 kr (ca 14 500 kr i worst case utan ränteavdrag)

Vår ekonomi:

  • Inkomst efter skatt: ca 23 000 kr/mån

  • Kvar efter boende: ~11 900 kr (ca 8 000–9 000 kr vid 4 % ränta)

  • Efter levnadskostnader: ~3 000–5 000 kr kvar/mån

Föreningen:

  • Belåning: ca 3 200 kr/kvm (väldigt låg)

  • Installerade solceller 2023

  • Gemensamma utrymmen (cykelrum, hobbyrum)

  • Känns stabil och välskött

Vår plan:

  • Bygga buffert första året (~25 000 kr via sparande + ränteåterbäring)

  • Hålla buffert på räntebärande konto med fria uttag

  • Vara konservativa i vår kalkyl (räknar utan ränteavdrag i worst case)

Funderingar:

  1. Känns detta som en rimlig nivå givet vår inkomst?

  2. Är vi för tighta i worst case (4 % ränta utan avdrag)?

  3. Något vi missar i kalkylen eller bör tänka extra på?

Vi upplever att det är en tydlig livskvalitetsuppgradering jämfört med vår nuvarande hyresrätt, men vill såklart inte ta för stor ekonomisk risk.

Tack för alla tankar!

1 gillning

Du får nog börja där, banken räknar väl på 7%.

6 gillningar

Det var väldigt låg inkomst för att vara två. Är ni studenter? Och hyr hög är er hyra nu?

Som student skulle jag bara köpa om jag hade marginalen att sälja med förlust efter studierna. Man vet aldrig vart man kan hamna när man pluggat klart. Det verkar på dig som att ni inte har de marginalerna med tanke på att du nämner att spara ihop en buffert efter flytten.

Om ni arbetar antar jag att ni försöker få upp inkomsterna, jag skulle nog avvakta tills ni har får upp inkomsterna lite eller åtminstone sparar upp en buffert i förväg. Undantag om ni nu bor med väldigt hög hyra så att det inte blir en så stor skillnad i kostnader.

4 gillningar

Vi har redan idag tillgångar/kredit som fungerar som en buffert, men planen är att bygga upp en mer klassisk kontantbuffert under första året.

I kalkylen räknar jag enbart på min inkomst (~23k netto), då min partners inkomst är låg i dagsläget och jag vill vara konservativ i bedömningen.

Vi bor idag i en tvåa med ~6 000 kr i hyra, men med ett barn på 3 år börjar utrymmet bli begränsat. Alternativet att hyra större ligger runt 10 000–12 000 kr/mån (eller mer), vilket gör att skillnaden mot att äga inte blir så stor som det först kan verka.

1 gillning

Jag brukar ha en enkel tumregel:

Säger banken ja, då är det okej. :+1:

Bankerna i Sverige är väldigt konservativa och ställer ofta tuffare krav än man gör själv. Så får man godkänt av dem så brukar det i 99 fall av 100 gå bra.

Sedan tänker jag med tanke på var ni är i livet så lär ni ju inte tjäna mindre fragment, vilket också talar för att er ekonomiska situation kommer ju bara bli bättre och bättre.

3 gillningar

Jag tycker den resonemäng kan nog fungera tills den dagen man blir arbetslös, sjuk, osv. Vad gör man då? Kanske är det jag som alltid tänker på worse case scenario….

Banken tar ju höjd för det i kalkylerna, likaså med höjd ränta etc. Tycker att alternativrisken att inte äga bostaden är större. Sedan är det också en risk man kan försäkra bort.

1 gillning

Skulle föreslå att du simulerar själv på SBAB, gissar dock med den inkomsten att du får låna vad du lägger i kontantinsats. Så vad det för mig, så är väldigt svårt att köpa dyrt när man har låg lön. Ska jag köpa för 2M så får jag ha 1M i kontantinsats.

Lättast blir du ju on hon har en lön också som går att räkna på…

Jag räknade på era siffror. Kassaflödet (som faktiskt lämnar kontot varje månad) landar på ca 11 500 kr/mån med ränta efter avdrag (2 590 kr), amortering 2% (2 550 kr), avgift (4 953 kr) och drift (1 410 kr). Verklig kostnad, där jag bytte amorteringen (som ju är sparande) mot underhåll, hamnar på ca 10 900 kr/mån.

Nära din egen uppskattning alltså, men det stora problemet syns i bankens kalkyl. Med bara dina 23 000 kr netto hamnar skuldkvoten på 554% och KALP (kvar att leva på) på minus 14 000 kr vid bankens stressränta. Banken säger tyvärr med stor sannolikhet nej. FallenFetaOst har helt rätt i att de räknar på runt 7%, och då går det inte ihop med endast din inkomst.

Om din partner kommer med på lånet och har ca 15 000 kr netto (38 000 totalt) ser det annorlunda ut. Samma kassaflöde men andelen av nettoinkomsten sjunker till 30%, skuldkvoten till 336%, och KALP landar precis ovanför noll (990 kr) — fortfarande tight, men i gränslandet för godkänt. Ni har med dagens kostnadsnivå 26 500 kr kvar efter boende istället för 11 500.

Rent praktiskt så ser det ut som att ni sannolikt behöver vara två på lånet för att banken ska säga ja. Och även då är marginalen ändå minimal, exakt det som Jan skriver om att banken redan väger in risker. Fördelen är att BRF:en ser solid ut med 3 200 kr/kvm i skuld, och att ert utrymme bara blir bättre om partnerns inkomst växer.

Jag har antagit 55 kvm boarea och schablonvärden för drift/underhåll. Om lägenheten är större eller mindre ändrar det de posterna marginellt, men inte helhetsbilden.

1 gillning

Ja det tycker jag. Inte länge sen den var närmare 5. Hur hög % kan ni klara utan att kalkylen rämnar?

Jag saknar erfarenhet men det förvånar mig att svenska banker alltså är så risk-aversa. Jag hade lite naivt trott att de gärna ser stora dyra lån och säger ja till rätt mkt för att trissa upp priser och öka sina intäkter. Även “läst någonstans” att svensken är ett jämförelsevis högt belånat folk vilket verkar gå på tvärs med restriktiva banker. Nyfiken på om vi vet huruvida denna relativa återhållsamhet är självpåtagen eller påtvingad?

Bolånesektorn har både interna och externa regler att rätta sig efter. Då kreditförlusterna på bolån är väldigt låga verkar det som att det fungerar inom det segmentet.

Bolånetak, amorteringskrav, skuldkvotstak och KALP är några exempel.

2 gillningar

Jag läser ditt svar som “mestadels påtvingad utifrån”

1 gillning

Lite svårt att svara på när du inte tar med din partners inkomst i kalkylen.

23k netto på två personer låter helt otroligt lågt och tight. Oavsett att hon har låg inkomst får du ju ändå räkna med någon form av minimum från t.ex. försörjningsstöd.

Inkluderar nettoinkomsten barnbidrag? Gissar på att ni även kvalificerar er för bostadsbidrag?

Trycker vi upp er nettoinkomst med åtminstone 10k till så ser det ju betydligt tryggare ut.

Vet inte om jag tänker fel här: men kan det finnas en fördel i att utnyttja det sänkta kravet på kontantinsats för att direkt kunna skjuta in 90k extra i en buffert? En slags försäkring där ni växlar något högre lånebelopp att betala ränta på, mot en större buffert som kan hjälpa er att kunna bo kvar om räntorna sticker upp?

Givet köpeskillingen gissar jag på att det rör sig om en småstad. Ser väl generellt rätt trist ut på den marknaden - så kanske finns bra fördelar med att försäkra sig om att inte behöva nödsälja till förlust om boendekostnaderna går upp.

1 gillning

Tack för alla svar, uppskattar dessa väldigt mycket!

1 gillning

Vi har lyckats att få till ett lånelöfte med banken genom att ta in min mammas sambo som medlånetagare, tack vare rikatillsammans så tyckte bankkvinnan att jag verkade seriös, jag vägrade dock att kolla på mitt nordnetkonto, jag har inte kollat på en månad och för att hålla pillfingrarna under kontroll så vill jag inte se hur brutalt slaktad min portfölj är!

Min mamma har även sagt att hon kan tänka sig att belåna sig egen bostad för att få ner mig till 1% amortering.

1 gillning

Det låter tight.

De kalkyler jag brukar göra för KALP:

  1. Bostadskostnaderna (7% ränta, amortering 2-1%, föreningsavgift + 50% i riskkalkyl för höjningar).
  2. Transport (om det behövs till jobb, bil, parkering, kollektivtrafikskort)
  3. Konsumentverkets schablonbelopp för hushållet för levnadskostnader.

Notera att nöjen, sparande, födelsedagspresenter, uteliv etc är helt exkluderat här och totalt avhängt på att bostadskostnaderna inte är till 7% ränta. Inte heller något underhåll på bil/hem eller inventarier.

1 gillning