Är två personer i hushållet som tjänar ca 40k/mån.
Har drygt 6 miljoner ”kontant” på räntekonto efter bostadsförsäljning.
Och nu ska köpa ny bostad och förhandla lån.
(Vi har tidigare köpt lgh kontant och bara haft månadshyra på 5000kr. Låga utgifter totalt varje mån.)
Nu siktar vi på hus för ~10.5 miljoner med delvis renoveringsbehov.
Har räknat på att lägga in dessa drygt 6 miljoner kontant och låna upp resten, 4-5 miljoner. Slippa amorteringskrav. Belåningsgrad typ 40-45%. Månadskostnad med drift blir då ungefär 13.500kr/mån vilket min partner tycker känns mycket efter många år med under hälften (räknat på 3.4% ränta).
Men funderingen är förstås, vad är egentligen smartast för oss nu när det kommer till belåningsgrad? Några smarta tankar??
Vet inte om det är så smart, men jag tycker att belåningsgraden ska baseras på räntekänsligheten i ens ekonomi samt ens totala skuldkvot. Så länge detta är okej är det ju långsiktigt bäst att låna så mycket som möjligt och investera i en aktiefond.
85% belåningsgrad kan vara rätt för någon med hög inkomst, medan 50% kan vara för
högt för någon annan.
Vad får ni för skuldkvot? Alltså antal årsinkomster i skulder totalt, alla typer av lån.
Om räntorna på era lån dubblas, går ni minus i er vardagsekonomi? Eller finns det marginaler att t.o.m. fortsätta spara varje månad ändå?
Med 3,5% ränta och dessutom ränteavdrag skulle jag pytsa in så lite pengar som möjligt i boendet. Det är ju inte mycket mer än inflationen. Börsen kommer avkasta mer på sikt. Så rent krasst ekonomiskt är det väl bäst att låna 100% om det går.
Samtidigt kanske det känns jobbigt om en för stor del av lönen går till lånet.
Så det blir väl lite av en avvägning. Personligen lånade jag 100% till mitt hus och är väldigt nöjd med det. 2,75% ränta i 30 år. I princip lägre än inflationen. Undrar ofta vilken idiot som ligger bakom mitt lån. Skulle gärna låna 100 miljoner till samma ränta om det gick och lägga in i en indexfond.
Hm lånar vi 4.5 milj till huset får jag det till ca 4.6 årsinkomster (gemensamt) i skuldkvot. Är det ”mycket” eller ”lite”?
Om vi kommer under 50% i belåningsgrad klarar vi av en fördubbling av räntorna helt klart. Men skulle vi låna hälften så mycket, typ 3 milj med belåningsgrad på 72% kommer vi inte under amorteringskravet och då blir det svettigt med 2% amortering + om dubbel ränta på ~ 6-7%. Blir inte lika svettigt med 3.4% ränta men psykologiskt känns över 30k ut i månaden för driftskostnader och lån (bara boendekostnader) mycket? Vi vill nog kunna spara och resa en del också.
Jag har väl tidigare tänkt att vi har OK gemensam månadsinkomst men det är ju inga högavlönade yrken/inkomster jämförelsevis. Allt relativt förstås.
Högre lån ska även resultera i en högre kapitalinkomst. Dock verkar ni sakna någon infrastruktur för att få ut de pengarna i vardagen. Har själv delat av ett sparande för bostad, renovering och bolånet.
Hade iallafall lånat så ni kan lägga undan för renoveringarna också.
Hm hur menar du? Att pengarna vi har i aktier/fonder borde generera avkastning/ högre inflöde av kapital att disponera utöver våra månadslöner → så vi kan ta mer lån?
Och smartare låna lite mer än man behöver, som buffert till renovering alltså?
Över 4,5 årsinkomster i skulder är högt, då tillkommer även en procentenhets extra amorteringskrav.
Jag hade nog endast gått över 4,5 årsinkomster i skulder om det var för en första bostad eller man är tidigt i sin karriär.
Dubbel ränta ska man helst klara utan svett också. Gäller kanske inte om räntorna redan ligger på 6%, men är rimligt nu när de ligger på 3%.
Det här gäller för mig som regel om man är etablerad i sitt yrke och har de största löneökningarna bakom sig. Alltså att man kommer tjäna ungefär samma resten av arbetslivet med löneökningar som mest följer inflationen. Är man ung och med stor potential för framtida löneökningar så kan man ta mer risk.
Det handlar om att sprida riskerna och se till att man kan hantera sin kalp.
Även om räntorna skulle passera 7-8% och ni kan lägga undan 20% av bruttolön varje månad.
Att låsa in allt fritt kapital i bostaden är inte smart inte heller att maxbelåna sig.
Lagom är smartare tror jag.
Ni kommer ju ha ett väldigt dyrt hus i förhållande till era inkomster, men men bara ganska i relation till ert kapital. Så då skulle iaf jag använda en (större) del av kapitalet för att minska belåningen. Just för att minska risken med inkomster kontra husvärde/lånestorlek.
Jag hade köpt ett billigare hus. Det är inte kul med höga fasta månadsutgifter.
Det är som när Jan pratar om bilar att det krävs ganska många dagar/veckor på ett år för att försörja bilen. Jag tycker att det är samma med hus.
Ja, vi hade därför tänkt pytsa in mer kontant för att slippa belåna oss över 4.5 ggr gemensam årsinkomst->behöva amortera. Men, då tar man ju å andra sidan av pengar som hade kunnat ränta sig i aktier/fonder…
Är 30+ och borde kunna se en del löneökningar kommande år
Nä, därför vi tänkte försöka komma ner i belåningsgrad genom att lägga lite mer kontant. Tycker ~13 tusen ut i månaden känns OK, däremot känns ~30 för mycket. Men är just där rädd det blir lite ”känslomässigt” och kortsiktigt.
Här verkar ju folk rekommendera att man snarare lånar upp sig lite mer->har högre månadskostnad ut och låter kapitalet ge avkastning ist för att låsas i bostad.
Mmm det är denna modell vi varit inne på. Att kompensera för lägre lön genom mer kapital/lägre belåningsgrad. T.ex lägga 6milj i kontantinsats och låna 4.5. Blir en dräglig månadskostnad då med utrymme för räntehöjningar och fortsatt sparande och täcka andra utgifter
Allt fritt kapital är dock ej inlåst om vi köper för ~10 miljoner, om vi lägger in 6milj kontant och lånar 4.5milj. Har fortf ~8 milj i aktier/fonder och några 100k på sparkonto med ränta.
Lägga sig på 50% och ha ett bra cashflow utan att behöva amortera men samtidigt ha 500-1000k för renoveringen.
Ni har ju en bra backup i de extra 8 miljonerna.
Jag frågade som nybliven husägare en kollega vad jag skulle räkna på att huset egentligen kostar i drift. Svaret blev: ”alla pengar du har!” Vilket visar sig stämma ganska väl när man räknar i nya växter, gödsel, utemöbler, grill, altan, gräsklippare, kantskärare, vägsalt, skyffel… det tar ALDRIG slut. Men rätt kul.
Att pengarna vi har i aktier/fonder borde generera avkastning/ högre inflöde av kapital att disponera utöver våra månadslöner → så vi kan ta mer lån?