Jag funderar hur jag ska tänka kopplat till räntor. Jag har tagit ut ett större belopp i utdelning och lite andra transaktioner som har skattepåverkan nästa år. Skatten på detta kommer bli ca. 100 tkr.
Min tanke, för att vara säker på att pengarna ‘finns’ (oaktat annat sparande) är att sätta undan pengar för att möta upp detta. Det gör det alltså möjligt att binda pengarna på högst 1 år, om jag är snabb (jag använder redovisningsbyrå som ger uppskov).
När det gäller räntor på lån allmänt är min förståelse att sett över långa tidsperioder är det bäst att ha rörlig ränta. Dvs. att binda är normalt kan normalt ses som en ‘försäkring’ och försäkringar kostar typiskt sett mer än vad de ger.
Vad är dock sant när det kommer till intäktsräntor? Är logiken annorlunda där? Finns det allmänt tillgänglig data som ger svar på vad som ‘typiskt’ sett är bäst? Dvs. borde jag ha pengarna i rörliga intäktsräntor eller i bunden?
Försökte leta på forumet, men hittar inte att denna fråga har ställts tidigare.
Utan att ha räknat på det så känns det som att det finns väldigt lite pengar att tjäna på något alternativ. Så mitt förslag är att ta ett vanligt obundet sparkonto och sätt in pengarna där.
Min övergripande plan som pensionär är att minimera förluster under uttagsfasen av sparade medel.
Tror jag gjorde en mindre smart grej då jag låste 1/4 av kapitalet på sparkonto bundet under 1 år för sparräntan var högre just då för några månader sedan.
När styrräntan och sparräntan bedöms höjas är det kanske inte optimalt att ha låst sparkonto utan ha rörligt sparkonto som följer med upp.
När styrräntan peakat är troligen det bättre med tidsbundet sparkonto.
Sedan när riksbankerna börjar sänka styrräntan vill jag kunna flytta till aktiefonder så längden på bundet sparkonto bör för egen del inte vara för lång.
Skattekontot? Brukar väl ge bra ränta om du ändå skall låsa upp det i ett år.
Annars kan jag slå ett slag för SBAB om du väljer rörligt. Väldigt skönt att jobba med som bank och du behöver inte bry dig om ifall du får “rätt” ränta mot marknaden.
Uppskovet gäller när deklarationen måste lämnas in, men har ingen påverkan på när eventuell kvarskatt bör betalas.
Kvarskatt på belopp över över 30 000 börjar generera ränta redan i februari tror jag, oavsett när deklarationen lämnas in.
Nu när räntorna är på väg upp så skulle jag inte binda. Så alternativen är skattekontot (betala in pengarna redan nu för nästa år med utbetalningsspärr) eller något sparkonto med bra ränta.
