Att arbeta. Rent ekonomiskt finns det ganska få skäl att arbeta något som liknar heltid i Sverige (eller andra västländer) när ersättningen för arbete är så pass hög att man utan problem klarar sig på några timmar i veckan, några månader om året eller några år i livet.
Detta sticker nog i ögonen på många - kanske inte så många i det här forumet dock ![]()
Tragedy of the commons, när en enskild aktör tar alla klubborna från pizzerian och Rudolfar alla räkorna…
Jag köper svensk mat i den mån det jag vill ha kan odlas här. Hellre svenska grytbitar än brasiliansk oxfile. Kollar inte ens priset på saker utan svensk flagga så slipper man göra prisjämförelsen. För att stödja svenskt jordbruk naturligtvis.
Jag köper kläder och prytlar i butik om det jag vill ha finns inom rimligt avstånd. För jag vill att det ska finnas välsorterade butiker som jag kan gå och prova saker i. Och som jag kan åka tillbaks till och visa varan om den är dålig på något vis.
Jag köper i möjligaste mån saker gjorda i Europa. Tex hellre begagnad europeisk bil än ny aseatisk. För jag vill stödja europeisk ekonomi och europeiska arbetsförhållanden med minimilöner, semester, mm.
Jag har tidigare inte varit med i facket trotts att de förhandlar fram bra villkor för mig för att pengarna går till ett parti jag inte stödjer. Gick sen med under covid trotts att jag själv inte behövde för att många andra kunde behöva ett starkt fack när det kör ihop sig på arbetsmarknaden.
Jag är inte med i hyresgästföreningen trotts att de förhandlar ner hyran åt mig. För jag tror att de låga hyrorna i Sverige gör det olönsamt att bygga hyreshus vilket är orsak till bostadsbristen och därmed dåligt för Sverige.
Jag köper väldigt mycket begagnade varor av olika slag. Detta är ”ekonomiskt motiverat” men medför också en del krångel. Jag får åka iväg till avlägsna delar av länet för att kunna handla en billig pryl. Jag får anpassa planering på olika sätt för att prylar som jag fått billigt eller gratis ska komma till användning. Jag får lägga en hel del tid på att prova ut, kontrollera, registrera, packa och returnera saker köpta på Sellpy. Jag är beredd att (inom rimliga gränser) acceptera en sämre pryl än jag annars skulle välja för att kunna köpa den begagnad. Toppmodellerna brukar inte säljas begagnade.
På motsvarande sätt är jag motståndare till att slänga saker. Jag lägger tid på att fotografera, beskriva, annonsera och lämna iväg allt möjligt begagnat. Massor av saker som inte är särskilt fina går utmärkt bra att skänka bort eller sälja för någon småsumma.
Jo, det är många som är fast pga ett villhöverprioriterande men jag upplever det också som ganska vanligt att folk går ner i arbetstid när de kommit upp lön just för att de har råd att arbeta mindre (och vi talar då även om lön under statlig skatt). Har även märkt nu när det blivit dyrare sista två åren att fler verkar motiverade till att gå upp i arbetstid just för att de behöver pengarna. Rent anekdotiskt såklart.
Lajkar berikande, genomtänkta eller roliga inlägg i RikaRillsammans-forumet
Jag uppfattar spontant att det är ganska få yrken där man utan vidare kan välja att gå ner i tid. Rimligen är det efter låt säga 55 som frågan borde bli aktuell mer på allvar, när man inte längre har så mycket mer av karriär att förverkliga.
Går aldrig mot röd gubbe om där finns barn som står och väntar vid övergångsstället.
“Jag utnyttjar välfärdssystemet så mycket jag bara kan” följt av “Jag försöker betala så låg skatt som möjligt”. Intressant, hur resonerar du här? ![]()
Jag försöker verkligen, verkligen undvika att handla kinesiskt. Det går nog sådär tyvärr
Jag säkerställer så långt jag kan att jag lämnar lånade saker/lokaler eller platser som inte är mina, i ett bättre skick än innan jag nyttjade det.
Jag lär ha fler ticks, men kommer inte på alla sådär på uppstuds
Enkelt: jag vill betala så lite som möjligt och få tillbaka så mycket som möjligt av det jag ändå tvingats betala in.
Man får göra det inom alla yrken om man har yngre barn
Att gå ner i arbetstid under en begränsad tid ”räknas inte” riktigt i min värld. Med yngre barn blir det heller ingen ”lyx”. Poängen är ju att kunna gå ner i arbetstid permanent och inrätta sitt liv efter det med fritidsintressen och allt annat man egentligen vill syssla med.
Det är väl typ en tredjedels arbetsliv man kan jobba deltid pga barn om man tänker sig två barn och fyra år mellan. Jag tycker väl snarare det är just när man har barn som man känner att man vill ha mer tid utanför jobbet för att kunna umgås med sina barn. När man är 60+ finns flexpension som iofs inte är något lagkrav för arbetsgivaren att bevilja men jag tror nog det är ganska vanligt med arbetsgivare som godkänner det.
Jag väljer bort särskrivna produkter om det finns rimliga alternativ.
Kan du inte i din vildaste fantasi föreställa dig att det finns tjänster som är svåra att kombinera med lediga fredagar eller att alltid sluta kl 14?
Att du har en arbetsrättslig möjlighet att kräva föräldraledighet på deltid är inte samma sak som att säga att man som t ex chef har möjlighet att göra det OCH behålla exakt den tjänst man hade på heltid…
Vad sjutton är en sär skriven pro dukt? ![]()
I min organisation kan man jobba deltid som chef. Man får då hinna med samma jobb på kortare tid och får mindre betalt. Samma som när man kommer tillbaks från “semestern” och måste jobba ikapp allt som blivit liggande.
Jag fattar inte att jag gick på den lätte
Jag skriver och skickar alltid vykort från resor och använder alltid riktiga frimärken som frankering.