Jag har under ganska många år hållit på med försäljning av saker. Det har ibland varit roligt, inte minst att kunna sälja udda saker. Det har också känts “miljömässigt korrekt” att sälja saker istället för att bara ha dem liggande. Dock har det samtidigt tagit ganska mycket tid, särskilt som inte alla saker alltid varit så lättsålda.
När jag nu bor utomlands och har fått en annorlunda ekonomisk situation har jag börjat fundera över om mitt tidigare sätt att förhålla mig till tid har varit rimligt. Om något är väldigt enkelt att sälja och är värt låt säga 100 kr så kanske det kan vara rimligt att hantera det. Att däremot lägga en massa tid på att sälja en sådan pryl framstår inte som riktigt vettigt.
Man kan förstås tillämpa motsvarande tänk även på andra områden. Har ni några tankar kring den här frågan mer generellt? För mig känns det lite knäppt att jag kan bo en månad i ett lågkostnadsland och vid månadens slut spara lika mycket som det tidigare tagit väldigt mycket tid och ansträngning att få ihop genom försäljning under kanske två år. Proportionerna känns lite konstiga.
Det här med att öka sina intäkter är ju ett populärt tema. Det är förstås vettigt men frågan är ju ofta hur mycket intäkterna ökar i relation till insatsen. Inte helt sällan kan intjäningen vara rätt dålig.
Dessvärre är jag en av de där som inte vill ödsla tid och energi på att sälja småsaker på blocket. Vi försöker donera barnkläder ibland men där tar det väl stopp.
När jag flyttade från Danmark till Nederländerna räknade jag ut att det var ungefär samma kostnad att slänga och köpa om alla mina möbler som att hyra flyttgubbar som kunde köra ned lasset. Bodde i en spartansk etta på den tiden men minns att jag fick kommentarer ifrån en kvinna på tippen i stil med “ska du verkligen slänga den” och “nej, inte den också”? Hade enbart en helg på mig så tiden fanns inte riktigt heller.
När jag däremot flyttade därifrån igen bad en kollega mig att lämna kvar alla möbler jag inte ville ha med mig. Hon kunde sedan sälja allting och donera vinsten till behövande barn i Venezuela. Perfekt lösning. En iPhone app där man kan beställa något liknande hade varit perfekt. I mitt fall hade jag kunnat donera allting mot att de bär ut och forslar iväg grejerna.
Känner definitivt igen flyttproblematiken där. När jag bodde en sväng i Norge tidigare och skulle flytta tillbaka till Sverige så kunde man dock helt enkelt lägga ut saker på finn.no (ca norsk variant på Blocket) för 0 kr, och då kom det alltid folk inom några minuter och hämtade upp allt. Ingen aning vad som hände med grejerna i nästa led, men oavsett en betydligt effektivare lösning för min del än att behöva hantera problemet själv.
Sedan jag startade eget och i princip kan fakturera hur mycket tid jag vill har jag börjat fundera mycket mer på liknande saker.
Förr lagade jag saker, sålde saker och byggde en del saker. Men när jag nu jämför sparade kr/h mot min timlön börjar vissa saker bli svårmotiverade. Speciellt när jag tycker jobbet är kul.
Därför har jag börjat prioritera att göra saker som jag tycker är roliga, resten får kosta en del. Istället för att sälja saker skänker jag nu bort det mesta.
En bekant med liknande flytt satte (efter att packat det han ville ha kvar) ut en stor skylt “loppis” på gatan, och en till i trapphuset som pekade in i lägenheten, och sen sålda han allt som någon ville köpa.
Jag gjorde en ganska rolig sak en tid. Jag var intresserad av vissa skönhetsprodukter som jag köpte från ett företag som återförsäljare och sedan är tanken att man ska “lura på” detta på alla sina vänner. Mlm-företag.
Jag sålde endast via tradera. Tjänade 100 kr per ask som gick iväg och de skickades i vanligt kuvert.
Tyckte det var roligt att leka webb-butik ett tag.
Fick arga mail via tradera från andra återförsäljare att det var förbjudet att sälja produkterna på detta sätt. Jag sålde som privatperson mina privat inköpta saker så det brydde jag mig inte om.
Sen här en mer allvarlig sida av att fokusera på rätt saker i livet från mig. Jag har verkligen funderat på det de senaste dagarna.
Jag blev på ljusa dagen slagen av en för mig okänd man i en ICA-butik i centrala Stockholm i söndags. För mig var det självklart att polisanmäla och nu undrar jag om det verkligen var rätt sak att fokusera på. Det har ätit min energi. Ingen kommer att tacka mig. Kanske eller kanske inte gör han det igen. En sådan polisanmälan går inte att ångra. Det ska läggas tid på förhör m m.
Jag förstår helt klart hur du menar och jag trodde aldrig att jag skulle känna såhär. Tror det är svårt att förstå innan man varit med om det.
Själv tänker jag att jag ofta är en av få som säger ifrån (det var anledningen till att jag blev slagen) och önskar att fler gjorde det. Kanske borde jag lära mig att bry mig mindre på något sätt. Det funkar för andra.
Jag är likadan, så det ska du fortsätta med. Kan det ibland kännas obehagligt? Absolut, men alternativet är mycket värre.
Det funkar inte, de andra är bara fega kräk som borde skämmas. Anledningen till att vissa tar sig friheten att bete sig vidrigt är att omgivningen accepterar det. Att samhället ser ut som det gör idag är ingen slump.
Jobbade som konsult ett tag och hade relativt högt arvode. Konstaterade då att det var billigare för mina projekt om jag betalade för avlämning/tankning/upphämtning av hyrbil än att göra det själv. Det var också billigare för projektet om en resebyrå bokade resor åt mig än att jag själv skulle sitta och leta billigaste resan på arbetstid.
Privat ser jag till att jag bara köper prylar som är värdeadderande. Saker jag inte använder ser jag till att sälja snarast så att det inte binder upp min tid med underhåll och dylikt. Svårsålda saker går till förbränning eller återvinning. När man väger extra debiterbar tid på jobbet mot att reparera något är det sällan lönsamt att lägga tiden på reparationen. Men miljösamvetet skaver en del
Jag gjorde samma speciellt när jag flyttade från hus till lägenhet. Först grupperade jag i tre “fiktiva högar”: sälja, skänka eller slänga. Började sälja mkt men det var mkt jobb för lite pengar så jag ändrade taktik och sålde bara det som var lättsålt. Betydligt mer hamnade i högen “skänkes” - till vänner eller Myrorna.
Min tid är för dyrbar idag, eller inte dyrbar men det går att få bättre utväxling av min tid än att jag gör vissa saker. Det är bättre att jag debiterar någon timme till än att tex kämpar med att byta däck själv.
