Tjena, jag har ett dilemma, vilken väg ska jag välja?
Jag är en 21-årig kille, född 2003, läst 150 högskolepoäng i Stockholms Universitet, företagsekonomi, nationalekonomi, men mest statistik – det tar jag examen i hösten 2025. Senast har jag fastnat för teknik, matte och programmering, så jag funderar på om jag ska byta till KTH och studera ett basår och försöka komma in på fysik eller matten dära. (Ja jag vet vad kraven är och att man behöver uppnå bra resultat på basåret för att komma in) jag undrar om det ens är värt för mig att göra det? Spelar det verkligen någon roll på vilken skola jag pluggar på för att jobba sedan inom finans/bank. Jag beskriver mina alternstiv nedan:
Alternativ 1
Jag gör klart min examen i kandidat i Statistik på Stockholm Universitet och fortsätter därefter på en master i Statistik på Stockholms Universitet.
Alternativ 2
Jag söker in på tekniskt basår nu i höst på KTH och försöker komma in på Teknisk matte eller Teknisk fysik. Sedan kan jag eventuellt tillgodoräkna 1 års studier från dessa utbildningar med mina poäng från Stockholms universitet. Kommer jag inte in i nån av dem två gör jag klart Alternativ 1.
Stora frågan är om det är så himla stor skillnad på jobb och karriär beroende på vilken skola jag går på. Sen vill jag bara säga att jag gillar att plugga och vill ta vara på den tid jag har nu när jag är ung och bor hemma utan andra sysslor att tänka på. Man kan säga att mitt mål är att försöka lära mig så mycket som möjligt där jag samtidigt får studera på en bra skola
Teknisk fysik är en klassisk “garanterad jobb”-linje. Teknisk matematik är på papperet likvärdig men inte alls lika lätt med jobb, har jag hört. Företagen har inte lika bra koll på vad utbildningen innebär.
Om du är intresserad av teknisk fysik så skulle jag absolut säga att det är värt bytet.
Om du vill jobba inom bank rekommenderar jag dig sommarjobb/extrajobb på deras kundtjänst och sen läser du master med mer teknisk inriktning ex Ind.ek.
Frågan är väl lite felformulerad? Det handlar väl inte om vilket universitet som du ska läsa på (vilket har mindre betydelse) utan mer om vilket program du ska läsa (kan ha betydelse beroende på vad du vill jobba med)?
Teknisk Fysik är en bred utbildning som innehåller mycket matematik och det finns säkert många som läst Teknisk Fysik som arbetar inom finansbranschen. Dock innehåller den som namnet anger också mycket fysik, vilket jag betvivlar du har mycket nytta av om du är säker på att du vill jobba inom bank och finans.
Detta tycker jag låter som ett väldigt bra råd eftersom det fokuserar på områden som är tillämpbara inom bank och finans.
Faktiskt lite både och. Kanske är det dumt att tänka att KTH faktiskt skulle leda till ett avsevärt bättre jobb än SU. Då är frågan kvar om det är värt att byta från en statistikutbildning till fysik, som kanske på papper ser mycket bättre ut, men frågan är då om det har någon tillämpning i bankvärlden som statistik har.
Har tänkt exakt samma sak, men då är frågan om det är värt att satsa på en KTH-utbildning. Är en statistikutbildning lika högt värderad, eller ska jag bara köra mitt race?
Utbildning ger dig grundkunskaper och en bas att fortsätta lära från när du landar det första jobbet. Om båda utbildningarna ger dig creda kunskaper i matematik och programmering som du senare kan bygga på och har liknande chans att ge dig ett passande första jobb så hade jag valt det kortare och mer fokuserade alternativet eftersom det tidigare ger dig chans att tidigare få mer praktisk arbetslivserfarenhet. Efter några år i arbetslivet spelar det enligt min erfarenhet mycket större roll vad du arbetat med än var eller vad du har studerat.
Super svar, exakt vad jag behövde höra. Tänker också det, tar den kortare vägen och fixar lite praktisk erfarenhet. I slutändan har man en teknisk utbildning, men från olika skolor. Kan säkert särskilja mig med en lite mer unik utbildning på SU som färre personer faktiskt har.
Har gått farkostteknik med master i tillämpad matematik och jobbar inom finans. Känner flera som har gått både teknisk fysik och pluggat matematik på SU som nu jobbar i branschen. Om målet är att jobba inom finans och börja tjäna pengar så snabbt som möjligt är svaret enkelt - stanna kvar på SU.
Du har rätt i att teknisk fysik är mer creddigt än en master på SU, MEN du förlorar över 3 år som du hade kunnat jobba och skaffa arbetslivserfarenhet genom att gå den vägen. Under de 3 åren kan du skaffa dig arbetslivserfarenhet som gör ditt CV mer attraktivt med råge jämfört med någon som gått teknisk fysik och har 0 års erfarenhet.
Men viss erfarenhet av båda utbildningarna du talar om vill jag avråda från att byta till KTH och t.ex. teknisk fysik. Första anledningen är att du vid byte kommer att behöver studera många ämnen som du inte kommer ha nytta av, såsom hållfasthetslära, mekanik, elektromagnetism och många andra områden inom fysiken. Andra anledningen är att svårighetsnivån är betydligt högre på teknisk fysik, även för samma ämne. Jag skulle säga att grundkursen i matematisk statistik på teknisk fysik är svårare än något man kommer i kontakt med på SU, åtminstone innan vissa kurser på magisternivå. För att inte tala om många andra kurser på teknisk fysik. (Disclaimer: min kännedom om dessa utbildningar kan vara föråldrad) Följdaktligen, om du inte ens är särskilt intresserad av utbildningen (teknisk fysik/matte) i sig, utan ser den som en “merit” i CVt inför jobb inom finans så kan den bli mycket plågsam.
Istället för att slösa tid på detta rekommenderar jag dig att hitta ett område inom NEK/statistik (gärna med stort inslag av matte och analytiskt tänkande) som du tycker är extra intressant, och sedan försöka doktorera inom detta. Tiden att doktorera är jämförbar med att gå basår+civ-ing, och jag skulle säga att det slår högre, även om det “bara” är PhD inom statistik eller NEK från SU.
Jag arbetar inte inom bank och finans, men om du är intresserad av ett tekniskt jobb där kan du kanske skilja ut dig från mängden genom att bidra till open source projekt som används inom branchen vid sidan om studierna. Det visar på intresse och driv, vilket är viktiga egenskaper i arbetslivet.
Nu har jag examen i både juridik och företagsekonomi, men om jag hade behövt välja om så hade jag nog riktat in mig på aktuarie, vilket lite slarvigt är försäkringsmatematik och -statistik. Stor brist på dem, skyddad titel och en riktigt gråhårig arbetarskara just nu.
Jag är övertygad om att det kommer vara en riktig vinnare om man är lite framåt, vettig på statistik och matte samt är lite mer teknikbenägen än gemene aktuarie.
Detta upprepas ofta men är det någon sanning bakom det? Jag har ett intresse för fri mjukvara och har länge tänkt att jag ska bidra till något projekt, men sanningen är att jag redan programmerar mitt yttersta på dagtid. Jag har aldrig haft en arbetsgivare som frågat om min Github-profil och jag har aldrig själv frågat någon kandidat efter deras.
En gång har jag intervjuat en person med ett eget framgångsrikt open source-projekt. Den personen hade fått jobbet oavsett eftersom hens CV var en bra match för rollen.
Så jag undrar om det verkligen spelar roll? Det är ändå en hel del obetald tid som ska läggas ner på ett sånt projekt. Är inte den tiden bättre spenderad på att läsa typ Accelerate, Design patterns, Clean code, etc?
Som nyutexaminerad med begränsad praktisk erfarenhet tror jag att det kan vara ett sätt att stå ut. Om du dock är inne på arbetsmarknaden och har jobb och relevant arbetserfarenhet tror jag inte det betyder mycket.
Att få specialistkompetens via att doktorera är ju också ett alternativ även om det tar ett antal år.
Det är ofta hög konkurrens om doktorandtjänsterna så man kan inte riktigt räkna med att det är ett alternativ. Att över 100 personer söker är inte ovanligt.
Jag är rätt skeptisk till om en doktorsgrad ger så stort försprång i Sverige. Möjligen inom medicin, men i många andra områden vet folk för lite om vad det innebär. I sämsta fall hamnar man på samma tjänst som en person med masterexamen.
Instämmer i princip. Det KAN ev spela roll om du siktar på internationell karriär direkt/snart efter studierna. Folk på tech-bolag i USA har hört talas om KTH/Royal Institute of Technology, men de har antagligen inte hört talas om Mälardalens Högskola.