Jag ska söka till civilingenjör till HT22, men eftersom antagningspoängen är väldigt höga är det svårt att inte tänka på en plan B.
Jag har läst om kandidat i matematik och datavetenskap på SU. Jag är inte 100% säker på om jag vill studera matematik och datavetenskap, men vad tycker ni om själva programmets utformning?
Har även tittat på Industriell teknik och hållbarhet (civilingenjör). Har lägre antagningspoäng så jag tror att jag kommer in med mina betyg.
Funderar även på om det är värt att vänta till HT23 och försöka komma in då. Jag är ganska säker på att jag kommer in till nästa år. Är 28 år och åldersångesten äter upp mig.
Jag ser att jag glömde nämna det viktiga. Jag har inte riktigt bestämt mig vad jag vill bli när jag blir stor. Jag väljer civilingenjör för att kurser som ingår i exempelvis farkostteknik låter väldigt intressanta och masters inriktningar mycket spännande.
Jag gillar matematik men skulle aldrig välja teknisk matematik, då det blir för mycket av det. Men när jag studerar matematik vill jag förstå och kunna tillämpa, jag vill inte studera för betygets skull.
En detalj många missar är att kurserna ofta går att läsa fristående. Första terminen är matematik I den går att söka fristående. Det är ett sätt att plugga medan man försöker komma in på det man vill eller komma på vad man vill.
Det låter ju snarare som ett civilingenjörsprogram (eller ingenjörsprogram på kandidatnivå) mer är det du är intresserad av.
Det spelar egentligen ingen jättestor roll vilket program du väljer, speciellt om många olika kurser är valbara och bredden på masterprogram du kan välja är stor.
Satsa på de kurser du vill läsa av intresses skull, samtidigt hade jag nog valt att börja så snart som möjligt givet att du vill studera. Det är ett ganska annorlunda liv och kan i sig vara oerhört givande.
Det är ett bra alternativ. Men då måste jag ta studielån och det är ganska mycket lån för en utbildning (kurs) som jag inte tänker fortsätta. Om jag väljer att vänta till HT23, tänkte jag arbeta deltid.
Det är absolut så att jag är mest intresserad av civilingenjörsprogram, men funderade kring andra alternativ och ville höra vad RT tycker.
Hade jag varit 23 år och inte kommit in nu till hösten, hade jag inte ens funderat och väntat till nästa år. Men som sagt, börjar bli gammal
Hade några kurskamrater på min bachelor som tyckte civil lät roligare och nytte skola i år 2 för att bli civilingenjör istället.
Så ett tips från mig är sök in till en kandidat på en annan skola också, om du inte kommer in till skolan du vill in på kan du läsa ett år på en annan skola och sedan hoppa på år 2. (Förutsatt att kandidaten är samma på civilprogrammet du vill läsa)
Vet inte om det fortfarande är så, men i Lund på LTH i början av 2000 så var alla civ. ing. programmen i princip identiska de första 1.5 åren. Det vill säga att det spelade nästan ingen roll vilken man läste och man kunde byta fritt. Eftersom avhoppen är (var) höga så fungerade det att börja på en och sedan byta till en annan eller läsa in de andras kurser. Jag själv läste teknisk fysik men de sista 1.5 åren läste jag egentligen samma kurser som de som läste datateknik.
Om du inte kommer in nu, så läs kurserna som ingår de första åren - typ linjär algebra, en- och flerdimensionell analys, numerisk analys, programmering etc. Det kommer du ha glädje av.
Tror detta är applicerbart även på många av Chalmers civilingenjörsprogram med, om man nu inte planerar att byta alltför brett (typ från bioteknik till IT). Men mellan elektro, teknisk fysik, data, automation och mekatronik med flera kan du nog göra ett hopp lite när som helst under det första året - särskilt om du klarar de inledande kurserna och går och gråter hos expeditionerna.
Till TS, ta inte detta råd på allvar. Kan garantera att det inte funkar att gråta sig till en plats om kursen är full. Det är dessutom inte expeditionerna som normalt fattar beslutet utan den som är kurs- eller programansvarig.
Kika på behörighetskrav till den master du tycker skulle vara intressant. Många masters kräver en viss slags examen och vissa särskilda kurser eller t.ex. 37.5 hp matematik etc.
Inte välja en civilingenjörsutbildning utan en högskoleingenjörerutbildning. Dessutom är antagningspoängen lägre så att du kanske alls kommer in då du uttryckte att dina poäng är åt det lägre hållet.
Efter avslutad kandidat kan du nu jobba eller söka en intressant master på valfri ort. Att du inte valde civilingenjör gav dig flexibilitet. Självklart kollar du upp vilka utbildningar som leder till jobb!
Jag vill påstå att arbetsgivare mer bryr sig var du gjort din master än grundutbildning. Så att poängen är låga spelar ingen roll så länge du tror du klarar innehållet.
Även om många är väldigt lika, så finns det alltid vissa obligatoriska kurser som du måste ta igen på något sätt för att tillgodoräkna en viss examen. Så då måste du antingen läsa extra kurser något år, eller förlänga din utbildning (då kurserna oftast bara går en gång per år).
Du kan ju också läsa två program samtidigt, om du vill. Då ökar du dina möjligheter till en fin karriär, och svenska universitet har ofta ganska låga krav så har du en fallenhet för studier så kommer du klara det. Om du har svårt att välja alltså. Men då ska du kanske inte skaffa familj samtidigt, såklart
