Har skaffat Revolut och tänkte ha lite buffer i USD och EUR. Funderar på hur det skattas och vad jag behöver deklarera.
Revolut skriver på sin hemsida att de rapporterar till Litauens skatteverket som sedan ska rapportera till övriga EU.
Jag försöker förstå informationens på Skatteverkets hemsida om beskattningen.
Som jag tolkar det så ska jag skatta för försäljning av valutorna, genom antingen växling eller köp av en vara. Dock tycker jag det är oklart med hur jag ska komma fram till vinsten i följande scenario:
Sätt in 1000 SEK på Revolut. Växla till EUR. Vänta 5 år. Växla tillbaka till SEK.
Gör jag någon form av någon vinst/förlust per år? Eller är det är jag växlar tillbaka som jag ska jämföra min köpkurs mot säljkurs? Vad händer om jag växlar tillbaka hälften efter 2 år?
Det står på sidan du länkar till att du ska deklarera på blankett K4 avsnitt C och att du kan göra det på nätet för att få hjälp med beräkningarna. Det är det år du säljer valutan som du deklarerar för. Om du säljer hälften ett år så är det bara den hälft du säljer som du skattar på just då. Inköpskostnaden räknas ut med genomsnittsmetoden så jag rekommenderar att du läser på Skatteverket hur det går till att använda den metoden (det är samma metod som för till exempel aktier).
Kollade bl a på denna sida för info om genomsnittsmetoden och exemplet där:
Jag har också förstått att det heter säljkurs när jag köper, för det är en försäljning för institutet jag köper av. Och vice versa.
Så jag sparar helt enkelt information om kursen jag köpte för (säljkursen) och vid en försäljning så blir omkostnadsbelopp = (köpkurs - säljkurs) * (såld andel). Hmm, sen räknas mina kvarvarande EUR vara värda (deras omkostnadsbelopp???) inköpspris - (tidigare uträknat omkostnadsbelopp), vilket jag använder i framtida beräkningar.
Jag måste nog räkna på lite olika scenarier för att se allt går ihop
De har då inte rapporterat något för mig. Man får hålla koll och fylla i själv.
Jag tror du krånglar till det för dig.
För enkelhets skull antar vi att du köpt 100 EUR för 1000 SEK, alltså 10SEK för 1 EUR.
Oavsett när, om det är om ett år, en dag, eller 20 år, du växlar tillbaka till SEK (eller köper något för dina EUR, utan att växla till SEK - alltså du säljer dina EUR) och kursen vid det tillfället är 11 SEK per 1 EUR, så är din vinst 1kr per EUR.
Vad du köpte dem för, alltså 10kr, säljkursen är vad du sålde euro för, dvs 11kr, och andelen är hur många euro du sålde. Inget annat behöver du hålla koll på egentligen. Dina kvarvarande euro är helt irrelevanta.
Med siffrorna ovan, om du köper något för 50 EUR eller växlar 50 EUR till SEK, så gör du en försäljning av dina 50 EUR. Du köpte dem för 10, sålde dem för 11, och har således gjort en vinst på 50kr.
Sedan spelar det absolut ingen roll hur många EUR du hade kvar. Antag att du året därefter säljer resterande 50 EUR, och kursen då är 12kr. Då säljer du 50st som (fortfarande) kostat dig 10kr att köpa men eftersom du säljer dem för 12kr blir din vinst 100kr.
Din köpkurs / omkostnadsbelopp ändras vid varje tillfälle du köper valutan / tillgången, och ska representera ett genomsnitt av vad de du har kostat dig att införskaffa. Så fort du säljer något betalar du skatt på skillnaden mellan vad du i genomsnitt köpt dem för och vad du nu säljer dem för. Det är inte värre, utan snarareexakt samma situation som om du köpt aktier i en depå (alltså utan för ISK / KF).
Kikade på Skatteverkets uträkningsblankett och det ställde till för mig innan jag insåg att omkostnadsbeloppet är “köppriset” och inte vinsten (precis som du skriver).
Nu tror jag att jag förstår allt och har gjort ett kalkylblad för det med smarta formler (japp, gillar att krångla) med dina två exempel, efter varandra. Känns bra att ha om jag börjar köpa/sälja småbitar.
Det finns 6 kolumner på K4 när man deklarera utländska valutor.
Belopp utländsk valuta t.ex. 100, beteckning valutakod t.ex. EUR, försäljningspris t.ex.1050 , omkostnadsbelopp t.ex. 1000, vinst t.ex. 50, förlust, 0.
Jag använder inte genomsnitt metoden eftersom jag säljer hela beloppet hela tiden. (nackdelen är min K4 är lång, fördelen är att jag kan hitta räkningsnotan till transaktionen). Viktigast är att du sparar alla räkningsnotor från Revolut som underlag till din deklaration.
Hur är det förresten med eventuell ränta på pengarna? Eftersom man inte investerat/köpt extra EUR som man får så tänker jag att det tas upp på samma sätt som när man får ränta i SEK, fast omräknat från EUR enligt Riksbankens valutainfo.
edit. Eller blir det som ett köp av t ex 1 EUR för 0 SEK? Så det genomsnittliga omkostnadsbeloppet sjunker?
Mitt första resonemang bygger på hur man skulle göra när man tog emot en utländsk betalning till PayPal.
Ränta beskattas 30%:- Riksbankens valutainfo användes när affär gjorde (transaction date om det handlar om utdelningar medan datumet du fick kontanter när det handlar om räntan). Affärdatum som finns i räkningsnotan. t.ex. affärdatum 10 mars, pengarna i ditt EUR konto 15 mars. Det finns info. på SKVs hemsida. Kolla noggrant.
Jag använde crosskurs på Riksbankens hemsida istället för “valutakurser till deklaration”. Du kan se skillnader när du räknar din omkostnadsbelopp. SKV vidtog crosskurs också.
