Här är en artikel från SvD. Jag vet inte exakt vilka slutsatser man borde dra men en skuldkris i Kina framstår som ett orosmoln.
Ny bransch – han hjälper andra slippa svartlistning
2016 hade Li Xin precis gift sig. 34-åringen jobbade hårt i hemstaden Xi’an i centrala Kina och drömde om att genom sina uppdrag som inredningsarkitekt kunna ge sin familj ett bra liv. Men en dag råkade några arbetare som han anlitat för ett jobb ut för en olycka. De hade ingen försäkring, så Li Xin fick betala för sjukhusvård och ersättning, berättar han för SvD.
Det blev starten på en skuldkarusell.
Hans skuld växte snabbt. När han nått den övre gränsen på sina och på hustruns kreditkort började han att låna på onlineplattformar som parallellt med bankerna lånar ut pengar i Kina, såsom Alipay. Snart blockerades hans kreditkort och långivarna började begära in sina pengar. Genom att skaffa sig en rad sidojobb, ta hjälp av släkt och förhandla med långivare lyckades Li Xin ta sig ur sina skulder. Det berättar han för SvD.
– Jag klarade mig precis från att hamna på statens svarta lista.
Där kan en privatperson hamna som till exempel blir stämd av en långivare eller en hyresvärd som inte fått betalt.
Att bli svartlistad i Kina innebär att ens liv kraftigt begränsas. Till exempel får man inte längre flyga, inte åka utomlands och inte ha betalkort. I dag finns omkring sju miljoner människor på listan, enligt officiella uppgifter.
När Li Xin fått ordning på sitt liv beslutade han sig för att börja hjälpa andra som är eller riskerar att hamna i samma situation – genom att förhandla för skuldsatta.
– På grund av pandemin är det många fler kineser som har hamnat i skuld nu, säger han.
I Kina växer privatpersonernas skulder, trots myndigheternas försök till kontroll. Foto: AP
I somras kom larm om att räntebetalningarna på privatpersoners lån i Kina äter upp så mycket av disponibel inkomst att det riskerar att det hotar den konsumtionsdrivna tillväxtmodell som Kina lutar sig mot – trots Pekings hårdnande tag mot långivare.
Under de första fem månaderna 2021 ökade totalsumman för godkända krediter och lån till hushåll rejält, jämfört med samma månader 2020 och 2019, visar kartläggningen från handelshögskolan SUFE i Shanghai. Sommaren 2020 hade summan av kinesernas kreditkortslån som legat obetalda över sex månader tiofaldigats jämfört med tio år tidigare.
Många kineser balanserar nu på en skör tråd varje månad. Även landsbygdsbefolkningen och unga skuldsätter sig, visar statistiken.
De hotar att tala om för familjemedlemmar och vänner att en person är skuldsatt.
Li Xin
Sedan Xi Lin började jobba som förhandlare har han fått många frågor om hjälp. Oron är stor för att hamna på svarta listan. För att hans klienter ska slippa det försöker han förhandla med olika långivare om mer tid för att betala tillbaka och han coachar klienterna att orka ta sig upp ur skuldträsket.
I vissa fall lyckas han, i andra inte, säger han och berättar om en av sina svåraste fall: en 30-årig kvinna med en liten son.
– Efter att hennes mamma blivit sjuk och pappan plötsligt gått bort lämnades hon av sin man. Som enda barn var hon tvungen att ta hand om mamman. Hon hade inget annat val än att ta lån för att klara sig.
Till slut hade hon en skuld på motsvarande en halv miljon kronor.
Hon började låna online. Sedan gick hon till privata så kallade lånehajar – illegala utlånare – eftersom det var den enda utvägen för att ordna kontanter. Hos dem är villkoren usla och skuldindrivningen aggressiv.
– De vill ha tillbaka pengarna direkt. De har anställda som ringer hela tiden och hotar att tala om för familjemedlemmar och vänner att en person är skuldsatt, berättar Li Xin.
Kamerasystem övervakar invånarna. Foto: Sipa Asia
Den unga mamman fick också mejl med hot om att foton av henne med texter såsom ”skuldsatt” skulle skickas till släkt och vänner.
Efter att två banker och en annan långivare stämde henne i domstol bröt hon ihop, berättar Xi Lin. Hon ville ta sitt liv. Snart blev hon svartlistad, eftersom hon inte ville tvinga sin mamma att flytta från sin lägenhet så att hon kunde använda den för att betala sina skulder.
– Nu kan hon inte få något jobb. Hon har sökt, men de kollar upp hennes kredit och säger nej, säger Xi Lin.
Eftersom kvinnan inte har några pengar har hon rätt till en hyresrätt från staten, men på grund av att hon är svartlistad kan hon inte få en sådan. Xi Lin har försökt att prata med rätten och försökt förhandla om mer tid för en del av hennes lån.
Jeremy Daum, Kinakännare och juridikforskare vid Yale, säger till SvD att kreditcoachning och förhandling har blivit ett yrke i Kina.
– Det finns en hel del människor som ger råd kring social kreditvärdighet, framför allt till företag, säger han.
Ofta rör det sig dock om ett tidigare skede, för att förebygga klammeri med myndigheterna och hamna på svarta listan.
– Men jag har sett folk som annonserat att de till och med kan hjälpa dig att få upp din kreditpoäng hos till exempel Alibaba.
