Ett badhus för över en miljard i Kiruna. Northvolt, H2Green Steel. Nja, staten ska inte leka företag. Track recorden är för dåligt. Nuonaffären som kostade oss skattebetalare miljarder.
2 gillningar
Mer relevant är att diskutera är huruvida man anser eftersatt statlig infrastruktur inom elnät, vägnät, VA-system, och utbyggnad av kärnkraft, där stora kostnader kommer behöva tas på kort tid ska finansieras via skatt av de som arbetar idag, eller genom skuldfinansiering för att sprida ut kostnaden på de som de-facto kommer till gagn över en hel generation eller så. I princip handlar det om att välja mellan pest, kolera eller ebola. Skattefinansiering under kommande år, skuldfinansiering över längre tid, eller överlämnande av en underhållsskuld.
Varför ska staten bekosta detta genom lån? Hur vore det om man lät det göras av näringslivet där de som tar del av nyttan betalar?
Marknadsekonomi?
3 gillningar
Betalvägar, men bara där det finns underlag? Nej tack.
1 gillning
Vilket företag skulle vara intresserade av att finansiera underhåll av VA-systemet i Sölvesborg?
Jag håller med dig principiellt, men en del saker kan man bara drömma om och en del saker är så dyrt att enskilda företag under en enskild tidsperiod inte kan finansiera det, men som stat har man möjlighet till att finansiera och skapa möjlighet till framtida tillväxt. Inget enskilt företag skulle byggt ut vägnätet i Sverige, men turligt nog gick staten in och gjorde det till företagens gagn.
1 gillning
Jag förordar total marknadsekonomi och du tycker inte att det är bra.
Då har vi olika åsikter om världen. Det tycker jag är positivt.
1 gillning
Om det inte finns något investeringsintresse i detta samhälle, så är det givetvis inte produktivt. Frågan är då varför staten ska finansiera detta?
Varför ska alla andra människor få det sämre, för att detta samhälle ska få leva vidare?
Det är en relevant fråga som man måste ställa till skattebetalarna.
1 gillning
Fast järnvägen och även vägarna är eftersatta. Kommunerna är snart bankrutt.
Investeringar har inte gjorts här utan på annat som inte betalar sig på något sätt.
1 gillning
Vi pratar ju om olika saker. Strategiska saker som infrastruktur kan hanteras via lån. Men det jag nämnde var knappast strategiska, möjligvis badhuset i Kiruna. Man bör begränsa komunernas möjlighet att sväva ut i det oändliga och bygga prestigeanläggningar. Staten kan absolut bygga ett nytt kärnkraftverk i Barsebäck. Dels för att reta danskarna, men också låta tyskarna betala för att de har sänkt sin egen elförsörjning.
Sen är det bra att staten har kontroll på infrastrukturen där det blir naturliga oligol. Ta elnätet tex. Har Ellevio dragit in elnätet hem till dig, så blir är du fast. Detsamma gäller Stockholm Vatten. Inte så att du kan gräva en egen brunn när du bor i lägenhet.
Men rädda Northvolt som är en lekstuga, kan man absolut inte göra med skattepengar. Dels så måste vi rätta mun efter matsäck och det är inte rätt att skjuta upp lånet till nsäta generation. Det räcker med att titta på USA. Så mycket lån. Räntan ger en enorm skuldbörda och deras infrastruktur är ju skit jämfört med vår.
1 gillning
Kan man få ljusskygga tjänstemän att använda pengar lönsamt?
Det är precis det (finansiering av främst infrastrukturprojekt) de flesta har som utgångspunkt vid en ändring av det finanspolitiska ramverket, dvs borttagande av överskottsmål och sikta på ett annat justerat skuldankare alternativt arbeta med ett specifikt underskottsmål. Det låter som att du protesterar mot något som inte är kärnan i diskussionen utan tvärtom håller med.
Ja kanske genom att ha tjänstemanna ansvar på något sätt.
De kan ta beslut som kostar enorma belopp som exempelvis Nuonaffären.
Sen kommer de inte ens på förhör där det värsta som kunde hända var en prick.
Det var väl bara 53 miljarder i överpris.
Man lägger ner kärnkraften i princip viket kostar oss hundratals miljarder i extra utgifter.
Att förstöra landets grundläggande energiproduktion ses inte heller som ett problem.
Varför slopar de överskottsmålet nu då? Dels ska vägar/järnvägar anpassas så Nato är nöjda och det är inte gratis. Sen har vi tömt våra lager på krigsmateriel för många många miljarder. Det ska återställas och dessutom utökas. Nu har priserna ökat enormt på ny material så det är betydligt dyrare än det vi skänkt.
Sen kommer ytterligare paket att ge bort så då krävs att överskottmålet slopas.
Vad betyder detta för skatter etc kan vi alla räkna ut.
Några få kommer dock tjäna på detta och har alltid gjort.
Frågan är hur länge vi ska göda dem?
2 gillningar
Det har “investerats” extrema mängder pengar i “infrastruktur” från offentlig sektor i Sverige under samma tid som vi har amorterat på statsskulden. Om vi bara tittar på järnvägen så har vi Västlänken, totalrenoverat getingmidjan i Stockholm och flera nya banor genom huvudstaden, vi har fått Hallandsåstunneln, Bottniabanan, nya signalsystem, snabbare växlar, Öresundsbron. Underjordiska järnvägsstationer i Malmö och snart även Göteborg. Uppsala byggde ett resecentrum som en galleria delvis under jord, kostnad 2 000 miljoner. Uppsala och Stockholm bygger dessutom spårvägar.
Konjunkturinstitutets värdering av svenska järnvägsnätet menar att värdet har följt Sveriges BNP, och alltså blivit bättre och bättre över tid, även om man justerar för information. Vi reser, per person, ca 70% mer per år.
Det går att hävda att järnvägen är i dåligt skick, men det går inte hävda att Sverige inte har lagt några rejäla pengar på infrastruktur. Det går inte heller hävda att skicket har försämrats över tid.
Några människor vill alltid att staten ska öka sin andel av ekonomin, oavsett hur hög statsbudgeten redan är. Vaga insinuationer om “infrastruktur” brukar då vara ett behändigt argument som hjälper lyssnaren att gå in i sina känslor och stänga av allt kritiskt tänkande.
Om alla spenderade miljarder inte ger rätt resultat under alla dessa år så kan det vara så att staten är fel organisationsform för att finansiera vår infrastruktur. Då bör statsbudgeten snarare minska istället för att öka.
1 gillning
Just det är ju en lite speciell betallösning. I övrigt håller jag med och som en som åker mer tåg än de flesta tycker jag mig ha ganska mycket att säga till om. Fordonen är nog ett större problem än själva rälsen på många håll. X2000 har gått långt och länge… 
Ja, det är precis min poäng. Statsskulden har inte hindrat infrastrukturen eftersom det finns så många andra sätt att finansiera den. Sverige har brassat på med finansiering av infrastruktur i alla fall, trots amortering på statsskulden.
Det finns OPS, rent kommunala projekt, och brukarfinansiering som Öresundsbron. Det har löst sig ändå.
1 gillning
Vad fint skrivet! Jag vågar gå ett steg längre. Det handlar egentligen inte om organisationsformen utan styrningen. Risken med en uppblåst stadsbudget är att det alltid finns ”hål” man kan stoppa i. När Skolplattformen har kostat skattebetalarna över en miljard. Det är ett sketet system för att håll iordning på närvaro, frånvaro, vistelsetid. Hur f*n kan man slösa så mycket pengar, jo, konsulter som ser till sin plånboks bästa istället för skattebetalarnas.
Att blåsa upp stadsbudget är som att ställa en stor skål, med massor av godis och be ungen ta så det räcker, utan övervakning.
3 gillningar
Tråkigt att du inte har koll.
”Cowi har jämfört antalet kilometer järnväg i europeiska länder per miljon invånare under perioden 2005–2021. Sverige hamnade i botten av sammanställningen som visar hur europeiska länder har satsat på infrastruktur. Antalet kilometer järnväg per invånare minskade med 14 procent, samtidigt växte den svenska befolkningen med 1 miljon.”
Vi har europeiska U-länder som Italien som har höghastighetståg, där du kan ta dig mellan Milano och Rom på 3 timmar med tåg. Som är en sträcka på ca 600 km.
Men mellan Sveriges största städer, Göteborg-Stockholm kan du knappt komma fram utan 10 förseningar
Vi är också glesbefolkade med massor av räls som inte används. Statistik är förrädisk.
2 gillningar
Finns dock ett problem i hur man ser på lönsamhet.
Ta exv landsbygden. På flera sätt kostar det såklart mer med infrastruktur när människor bor mer utspritt (vägar, el etc) än kostnaden per person i Sthlm. Det kan också såklart bli olönsamt att bedriva en kommun på vissa platser.
Men på många håll så är landsbygden ett måste för vårt land (skog, jordbruk etc) och hur ska detta värdesättas? Tror få bönder, skogsägare etc skulle finnas om de behövde köra sina barn 2h till närmsta skola, bygga sina egna vägar etc.
Sen finns det ju givetvis en gräns någonstans. Personligen är jag övertygad om att det måste börja ske kommunsammanslagningar på många håll i landet. Att mängder med småkommuner sitter med sina egna stödfunktioner är ett enormt slöseri. Men få kommunpolitiker vill ju avveckla sig själva……
Du menar, som förutom hur det värdesätts idag, dvs fastighetsvärderingen?
Om många kommuners hela värde ligger i fastighet istället för lönearbete så bör sådana kommuners tillåta beskatta fastigheter högre än de gör idag.