Hej, jag går i tankarna om att köpa min första bostadsrätt vid 24 års ålder. Tittar på lägenhet i centrala delar av Malmö.
Har en inkomst före skatt på 40000kr/mån och totalt sparande på 700000. Har 75% i indexfonder och 25% på räntekonto.
Min största fundering är kring hur mycket jag ska belåna. Själv tycker jag det känns skönt att vara under 70%, (mer likvida medel per månaden) med tanke på dagens världsekonomi. Men är sedan medveten om att det kanske är bättre att ta större risk och vara långsiktigt och belåna upp till 85% och ha pengarna kvar i indexfonder.
Tycker det är viktigare att titta på räntekänsligheten (vad är högsta räntan du kan klara av under en tid utan att gå back ekonomiskt) och skuldkvoten, det säger mer om hur lätt det är för dig att ta dig ur en dålig ekonomisk situation. Tiden har du ju på din sida, så länge den totala skulden inte är för stor relativt inkomst och du har råd med amortering + ränta.
Om det är någon gång i livet man ska sikta på 85% (eller 90% nästa år) belåning så är det när man är 24 år.
En annan aspekt är att fundera på vad du tror din lön kommer ligga på om 10 år, kolla på lönestatistik för ditt yrke. Man tjänar ofta som minst i sin karriär vid 24-års ålder.
Tycker att du fort som attan flyttar pengarna till sparkonto. Sen tycker jag att belåningen ska maxas så du kan lägga mer av dina sparpengar på börsen.
Bolånetaket ska maximalt få uppgå till 90 procent av bostadens marknadsvärde, när det är fråga om köp av en ny bostad. När det gäller krediter som tas för att utöka en befintlig kredit ska belåningsgraden maximalt få uppgå till 80 procent av bostadens marknadsvärde.
Inte klubbat än, men förslås träda i kraft 1 april 2026.
Det har aldrig varit mer sannolikt, och det är valår nästa år så man behöver visa på resultat. Förslaget är ute på remiss med en deadline satt till 17:e oktober, så får väl se hur läget ser ut då.
Grattis, du verkar sitta i en rätt bra sits redan innan 30!
Dethär med direktavkastning när man köper boende var nytt för mig, RT avsnittet som handlar om att bostaden är en missförstådd investering kan vara bra att lyssna på.
I övrigt skulle jag funderat kring de självklara sakerna ett slag till. Som vad som är viktigt för dig med ett boende (var och vilken typ av boende) och hur länge du kommer bo där innan du tror att du behöver flytta. Du kanske hatar att flytta och vill bo kvar länge, eller vill köpa litet och ev. Senare hitta nytt ställe om du till exempel vill skaffa familj. Man vill ju väga sådana aspekter mot vad till exempel en större lägenhet kostar.
Kolla också runt på forumet- finns fler trådar om bostadsköp där mänskor som faktiskt köpt boende tidigare tycker till och ger input (till skillnad från mig alltså).
Deadlinen för inlämnande av remissvar var den 17:e oktober. Sen ska regeringen gå igenom dessa innan de bestämmer sig för att eventuellt lägga fram ett konkret lagförslag. Det kan gå hur snabbt eller långsamt som helst. Regeringen kan också helt strunta i remissvaren och lägga fram ett förslag oavsett.
KI varken tillstyrker eller avstyrker förslaget om att slopa det skärpta amorteringskravet.
Ett slopat skärpt amorteringskrav, särskilt i kombination med ett höjt bolånetak, innebär en lättnad i kreditrestriktioner. Detta bedöms med stor sannolikhet leda till högre bostadspriser.
KI avstyrker förslaget om höjt bolånetak. De senaste årens bostadsprisfall visar vikten av att skydda hushållen mot en allt för hög skuldsättningsgrad i förhållande till säkerhetens värde.
Riksgälden bedömer att förslaget att avskaffa det skärpta amorteringskravet och att höja bolånetaket kommer innebära ökad skuldsättning och därmed kan medföra minskad motståndskraft hos hushållen och ökade risker för den finansiella stabiliteten.
Riksbyggen tillstyrker en utökning av belåningsgrader från 85 procent till 90 procent av bostadens marknadsvärde. De idag högt ställda krav på eget kapital i form av kontantinsats utgör ett hinder för framför allt ungdomar och andra som ska köpa sitt första egna ägda boende att kunna göra det.
Riksbyggen är positiva till förslaget att ta bort det skärpta amorteringskravet då det slår hårdast mot förstagångsköpare och i synnerhet unga.
