@Runnemo hade ett intressant debattinlägg kring förslagen för förändringar i ISK-konton och dess konsekvenser.
Tidöavtalets förslag om slopad skatt på de första 300 000 kronorna som sparas i ett investeringssparkonto (ISK) kommer inte att få särskilt många fler att spara pengar. Däremot kommer det att krångla till systemet och uppmuntra till skatteplanering, skriver Andreas Runnemo och Patrick Siegbahn vid oberoende rådgivningstjänsten Småspararguiden.
Håller helt med i stort sett allting och aldrig förstått varför detta ska vara en sån bra sak. Däremot tycker jag att motpolen, med tak på ISK och liknande, också är dåligt.
Dagens system tycker jag funkar rätt bra.
Förenkling från dagens system skulle väl annars vara att sätta en fast skattesats istället för att utgå från statslåneräntan.
Skattesatsen skulle då vara för hög när statslåneräntan är låg, eller för låg när den är hög. Det är för att riskpremien för aktier utgår efter den riskfria räntan.
Jo men istället har vi dagens situation där småsparare får panik när skattesaten går upp.
Skulle inte förvåna mig om man nästa år väljer bort det skattegynnade ISK kontot enbart pga skattesatsen gick upp.
Skatteplaneringsmöjligheten är enorm och då anser jag definitivt att man bör omarbeta förslaget. En fyrabarnsfamilj kan stoppa undan 1,8M skattefritt och en ensamstående 300K. Jag tycker inte det är rimligt när många av levnadskostnaderna är desamma, eller åtminstone liknande.
Svensson får ju panik när priset på gurka stiger, så där hjälper nog inga fasta ISK-skatter ändå. Då skulle det snart komma “matkassepristak” också, vilket ju skulle bli helt absurt (precis som elpristak f ö).
Pedagogiskt och väl underbyggd argumentation som så ofta från småsparguiden.
Även om jag gärna betalar lägre skatt så håller jag med Småspararguiden. De problem som tas upp i debattartikeln skulle skapa mycket trubbel. Dagens system funkar bra.
En viktig aspekt tycker jag är argumentet kring vad handläggningen kommer att kosta. Särskilt avseende problemen kopplat till att räkna ut rätt skatt på ISK och Kapitalförsäkring.
Om den maximala skattelättnaden för en utvald grupp dessutom urholkas av en kostsam administration som belastar det allmänna så är kanske inte reformen är ett särskilt effektivt sätt att hantera skattepengar.
Avanzapodden pratade en del ISK i senaste avsnittet som släpptes i torsdags. Niklas går igenom flera bra förslag jag nog kan ställa mig bakom (förutom avdraget).
ISK är ett jättebra sätt att få fler att spara i aktier och fonder. Fler får ta del av den egenmakt som följer av att ha ett sparkapital. Enkelheten är för mig viktigare än skatten och som Småspararguiden säger i artikeln: ”Det är inte skatten som är det största hindret för folk att börja spara på ISK, utan bristande kunskap och självförtroende.” Staten borde lägga resurserna där och inte på skattesänkningar för redan frälsta.
Jag skulle nog snarare hävda att ganska få levnadskostnader är samma eller liknande för en ensamstående eller en fyrbarnsfamilj.
Och skatteplanerandet gynnar ju fortfarande bara den individen i vars namn pengarna står i.
Jag tycker förslaget verkade dåligt pga helt andra skäl, det komplicerar systemet än mer, redan utan schablonavdrag så måste man vara ganska insatt för att faktiskt förstå hur det fungerar.
Ska man få svensson att investera mer tycker jag att reglerna ska vara enkla och klara och inte hållla på och ändras stup i kvarten.
Generellt så tycker jag Sverige verkar ha en förkärlek att hålla på med massa schablonavdrag hit och dit.
Motivationen verkar ofta vara att det ska förenkla systemen, men personligen tycker jag det snarare krånglar till det mer och gör det svårare för gemene man att förstå hur mycket skatt man egentligen betalar.
Nedanstående skulle nog inte vara så tokigt.
Jag tror enbart att det blir så för att det är ett bra sätt att markera politiskt (och därmed pinka revir) vad man gjort. Jmfr jobbskatteavdrag som är lättare att se och beskriva än generellt sänkt skatt. Samma sak gäller andra politiska sidan som istället förordar bidrag, istället för sänka avgifter/skatter. Även bidragen syns bättre i den allmänna summeringen hemma hos Svensson.
Med det sagt: Jag applåderar alla förenklingar för jag är kapabel att räkna själv. 
Jag tycker den norska modellen “ASK” som motsvarar det svenska ISK är en förebild av enkelhet. Likt det svenska ISK-kontot är syftet att förenkla. Men jag tycker att de lyckats ännu bättre. Det tar också helt bort den politiska debatten över att ISK skulle vara skattesubventionerat och bara för de rika etc. som diskuteras flitigt av den svenska vänstern.
Som jag förstår det, så fungerar det norska ASK-kontot som ett ISK sett till att man inte får någon skatteeffekt av att sälja fonder/aktier på kontot. Men, det är heller ingen schablonskatt, eller “insättningsskatt” som det i praktiken är på svenska ISK. Det gör att hela den här optimeringsdiskussionen om vilka fonder man ska ha på ISK respektive på vanlig depå kan glömmas. Du har helt enkelt hela din portfölj på samma ASK oavsett vad den förväntade avkastningen på placeringen. På ett ISK är det osmart att lägga in vissa räntefonder om de förväntas generera mindre avkastning än en viss procentsats.
Istället skattas man först (och enbart) när man tar ut en nettovinst ur sitt konto; alltså tar ut mer än det man stoppat in. Sparar du en miljon på ett ASK, och sedan efter några år faktiskt har 1.5 miljoner där tack vare utvecklingen, kan du ta ut en hel miljon skattefritt (för du har ju stoppat in en miljon redan skattade medel på kontot!) och först därefter betalar du skatt om du tar ut mer än så - och då betalar man motsvarande kapitalskatt på ca 30%, dvs samma som på en vanlig depå.
I mina ögon är detta mycket bättre och rättvisare och enklare. Ingen optimering när i kvartalet man gör sina insättningar, ingen optimering på vilka typer av fonder man kan ha på kontot som här i sverige, och heller ingen skatt på insättningar eller flytt i/ur ASK-kontot, så länge man inte tar ut mer än det man sätter in. Ingen schablonskatt. Men å andra sidan “rättvist” samma skatt som om man de facto gjort vinst på en depå, dvs hela diskussionen om att man inte betalar någon skatt på sitt ISK försvinner helt.
“ASK” (eller OST på finska) finns i Finland med.
Jag håller med om att det i grunden är ett bra system, men det finska har en del brister tyvärr.
Jag tycker att Englands modell fungerar bra. Ingen skatt på ISK (ISA), men tak på insättning av 220000kr (£20k) per skatteår. Gynnar småsparare mest, som aldrig behöver fundera på taket, och uppmuntrar till sparande eftersom det är skattefritt.