När jag jobbar med fyra-hinkar-principen tittar jag dels på buffertbehov i olika tidsperioder (0-3 år, 4-5 år), dels på olika sparmål. Resor kan vara ett sådant sparmål. Beroende på tidshorisont plockar jag sedan in både buffertbehov och sparmål i respektive hink och väljer sparform utifrån det.
När det gäller just sparmål tänker jag att det är viktigt med en rimlighetskontroll. Om jag vill spara 100000 till en resa om fem år och kan räkna fram att jag kan klara det utan att behöva få speciellt mycket avkastning på pengarna kan jag välja att lägga pengarna i Bufferthinken för att helt ta bort risken. Om jag däremot räknar fram att jag inte kommer kunna spara ihop pengarna utan att få rejäl hjälp av avkastning så kan jag välja att lägga pengarna i Passiva hinken och hoppas på det bästa. På så vis går jag från att ha noll chans att lyckas uppnå sparmålet till att få en viss chans. Om det misslyckas får jag leva med att det tar längre tid att uppnå än jag hoppats på. I detta läge är det viktigt att med jämna mellanrum göra om beräkningen så att pengarna kan säkras om avkastningen kommit och det därmed går att lyckas utan att ta mera risk.
Lycka till