Jag har länge haft en tanke om att jag vill starta ett eget företag eller skapa värde från mina kunskaper, främst mjukvara. Dock har jag aldrig kommit igång, och nu har jag två mindre här hemma, en son på 4 år och en dotter som är 6 månader. Ni som bedriver företag eller startar upp i en liknande fas, hur har ni hittat orken/motivationen att efter läggning av barn gå över till företagsbyggandet? Jag känner sällan att energin räcker för att lösa mer komplexa problem än saker jag redan har lösningar för.
I ditt läge skulle jag vänta då, ingen stress. Det ska inte kännas som ett tvång, utan något som du verkligen vill göra och att du har energin. Att starta och driva företag är väldigt kul, men också krävande så man måste vara i rätt fas för att göra det tycker jag. Att du ställer frågan som du gör tror jag tyder på att du ska vänta lite grann.
4 gillningar
Det låter sunt, samtidigt är det så svårt att inte jämföra sig mot andra i de kanaler jag rör mig i om hur de rör sig framåt med intressanta idéer. Att jämföra sig mot andra tjänar man sällan på, kanske är en kontenta som får fungera just nu.
Kan känna igen mig mycket i vad du skriver. Är själv tvåbarnsfarsa (2 och 7 år), har varit programmerare i över 20 år, varav 14 år som konsult (anställd hos en stor drake), och det känns absolut så att karriär och personlig utvecklig får ta ett stort kliv tillbaka när all tid går åt till barnen (och min fru). Jag har väl inte heller varit inställd/fattat att barn tar så mycket tid som de tar, jag var själv ensambarn, gick inte på dagis, var yngst i släkten osv, samt att min farsa inte gjorde speciellt mycket mer än att jobba och ägna sig åt sina hobbies. Min bild av att vara förälder har väl grundat sig dels i hur jag själv var som barn, samt i hur min mor och far engagerade sig i föräldraskapet. Vi har dessutom inga som vi kan be att passa våra barn på ett enkelt sätt, inga grannar, släktingar osv.
Mitt tips till dig är att sluta jämföra dig med andra, försök “övervintra” småbarnsåren, håll i och håll ut. Det är väldigt kämpigt och i princip all tid går åt till barnen. När de blir större och mer självständiga (säg runt 7-8 års åldern) får du mer tid till både din partner och dina planer på att utveckla dina affärsidéer.
Tänk på att andra personer kanske har helt andra förutsättningar än vad du har. Är de också småbarnsföräldrar, ta reda på vilka knep de använder sig av som möjliggör att de kan lägga så mycket tid på annat? Själv brukar jag undvika s.k. “sociala medias”, det är mest skryt där. Aktietwitter är väl värst, där skriver alla när det går bra, men när alla dessa raketer faller som höstlöv, då är det tyst.
/H
2 gillningar
Om du bara är intresserad av att starta eget istället för en anställning så är det ju inte särskilt mycket mer ansträngande att hyra ut sig som konsult än att vara anställd.
Jag är egen och småbarnsförälder och tycker nog många gånger att det känns enklare att t.ex. sluta tidigt eftersom man bara fakturerar för den tiden man jobbar, därmed inget dåligt samvete mot arbetsgivaren…
Om man däremot är ute efter att lansera en ny produkt eller liknande snackar vi nog helt andra insatser…
Många jag känner hyr ut sig själva på kanske 80% och sen jobbar de med den egna produkten en dag i veckan. Naturligtvis med förhoppning om att kunna utveckla den egna produkten på heltid när/om det väl flyger.
1 gillning
Många av de saker du nämner känner jag igen mig mycket i, det är främst min far som satt djupa spår i hur jag ser på hur jag bör arbeta efter hur han gjorde det. Han brukade gå upp innan sitt vanliga jobb för att arbeta med sitt eget företag som var fysiskt krävande för att ofta också åka tillbaka till jobbet på kvällarna. Jag ser upp till den arbetsmoralen och önskar jag kunde känna det drivet men samtidigt så prioriterar jag troligen tiden med familjen högre än att lämna hemmet för att producera en produkt. På det sättet är det bortskämt snällt att vara programmerare med de verktyg som finns till hands för att kunna arbeta hemifrån som ändå gör att jag blir påmind om att möjligheten troligen finns men att den går förlorad.
Det du säger om att de små blir större är också något som känns både skönt och tungt, vad jag tar med mig är som du säger, att verkligen ge mina barn tiden när de faktiskt fortfarande uppskattar den mycket snarare än när de blir mer självständiga.
Tack för inputen!
1 gillning
Har du som konsult då längre kontrakt du arbetar med och hur har du fått kontakterna för att gå över som konsult? Det låter som ett intressant alternativ som inte behöver gå ut allt för mycket över familjen!