Stocksholm - för bra för att vara sant?

Hej Xiro!

Mycket bra frågor. Det är precis det här vi håller på att räkna om nu. Vi hade gjort alla beräkningar men upptäckte att några siffror inte stämde, så vi fick lov att göra om dem en gång till (det var egentligen ett programmeringsfel och inget räknefel, därför tar det lite längre tid att få in allt uppdaterat i koden än om man bara gjorde det på en miniräknare). :slight_smile:

Min kollega Pablo hjälpte till att ta fram lite siffror igår kväll, så jag ska försöka presentera dem så tydligt som möjligt nedan:

För de senaste 3 åren, juli 2019 till augusti 2022 hade vi en standardavvikelse på 8,66% med en
avkastning på 308% och max drawdown på 14,1% (utan courtage och avgifter).

Med 0,25% courtage, men dock utan vår avgift inräknad för att vi inte hunnit programmera in det än, var standardavvikelsen 8,62% med en avkastning på 269% och max drawdown på 15,8%.

CAGR gick från 57,8% till 52,8% för denna period när courtage är inräknat.

Vi jämför oss alltid med breda Stocksholms-indexet OMXSGI som är svårt att handla med i fonder så vitt jag vet, men ändå en tuffare jämförelse än t.ex. OMXS30GI (typ Avanza Zero). De siffror vi har fått fram för det indexet, för samma period som vår testning, är en standardavvikelse på 6,63%, en tillväxt på 40,8% och en max drawdown på 23,7%. CAGR blev 11,7%.

Allt detta är räknat på en portfölj som börjar på 10 000 SEK, så i teorin kan ju en ny användare på Nordnet slippa courtage för en sådan portfölj. Har man dock andra portföljer (hinkar) kan det ju fortfarande vara rättvist att göra jämförelsen, även om det är en förenklad verklighet med 0,25% courtage överallt istället för max- och min-courtage och olika courtage-klasser inräknat. Det är dock något vi kan förtydliga med tiden - just nu vill jag bara ge en bild av hur väl algoritmen presterar med vissa konservativa värden. Ännu tydligare blir det så klart när vi också får med avgiften i beräkningarna. Hoppas kunna ha något att visa där om senast en vecka eller så, och i bästa fall senare denna vecka (denna dag är full av möten).

En fråga till er som förmodligen är starkare på finans än vad jag faktiskt är - nu ska vi till att räkna ut Sharpe Ratio. Med de senaste räntehöjningarna, hur skulle ni tänka kring den riskfria räntan?

1 gillning

Innan lät det som att du var tveksam om ni skulle slå sharpe jämfört med index, men med dessa siffror låter det som att ni slår sharpe med råge?

Personligen skulle jag främst vilja ha sharpe uträknat så att jag på ett rättvist sätt kan jämföra med fonder på t ex Avanza.

Ja, det stämmer. Det är för att jag vill vara ödmjuk inför alla som menar att man inte kan slå börsen till lägre risk, och vi hade inte hela beräkningarna färdiga. Dessutom brukar vi alltid hänvisa till vår längre testning över 15 år där du har fler stora nedgångar än de sista 3 årens relativt starka uppgång (där OMXSGI presterar med 8% istället för nästan 12% som de senaste 3 åren). Jämförelsen över 3 år är gör det enklare att jämföra med fonder, men det är egentligen ett ganska tunt mått tycker jag personligen eftersom 3 år är en så kort cykel på börsen.

Vi har också nyligen uppdaterat metoden med stop-lossar vilket gör nedsides-risken betydligt mindre än tidigare. Därför kan jag ha tänkt på tidiga uträkningar vi hade UTAN stop-lossar där svängningarna var betydligt större i strategin.

Ja, vi kan ju snabbt räkna ut Sharpe utan den riskfria räntan, men det var därför jag ville diskutera den, med tanke på senaste årets räntehöjningar. Räknar man med i princip 0-ränta som det ändå var större delen av 2019 till 2022 så får man ett annat värde än om man tar räntan vi har idag. Det fluktuerar en del och jag hittar olika källor som ger olika förslag på vad just riskfri ränta ska vara, så jag vill inte säga för mycket. Men om man ponerar att den skulle vara 1% i snitt under den här perioden, för den enkla mattens skull, så får vi ju två sharpe-kvoter med courtage (269-1)/8,62 = 31,1 med courtage och (308-1)/8,66 = 35,5 utan courtage. OMXSGI på samma tid bör då vara (40,8-1)/6,63 = 6.

Detta är ju dock utan vår avgift inräknad vilket blir en del på totala avkastningen, så jag vill gärna invänta de siffrorna för en mer rättvis bild.

1 gillning

Jag har frågat Avanza, hoppas på svar som blir användbara här.

1 gillning

Såhär svarade Avanza:

"För en svensk fond är det svensk ränta och för en amerikansk fond är det USAs ränta osv.

Tidperioden för sharpe-kvoten och standardavvikelsen är 3 år och den uppdateras månadsvis.

För t ex Avanza Zero är det svensk 3-månaders statsskuldväxel: Om Indexet | Avanza "

Just det, tack för ditt förtydligande och hjälpen att kolla. Jag läser att andra använder t.ex. 10-åriga statsobligationeräntan - men det innebär i vårt fall oavsett en ränta på 1,5% istället för 1% vilket är nästan försumbart på vår Sharpe-ratio, typ som ett avrundningsfel.

Vi återkommer när programmerarna fått in även avgiften i vår beräkningsmodell. :slight_smile:

1 gillning

Jag blir lite konfunderad. De sharpe-kvoter du räknar fram ser väldigt höga ut jämfört med t ex 0,58 för Avanza Zero. Eller 1,55 i sharpe-mästaren Robur Globalfond A.

Räknar du på annat sätt än Avanza, eller har det blivit fel med faktor 10?

1 gillning

Sharpekvoten måste normaliseras till en annualiserad (eller vad man nu väljer som gemensam tidsperiod när man pratar om avkastning) period med data samlad från en annan definierad period. Annars blandas äpplen och päron. Uträkningarna blir ju galna ovan dessutom då riskfria räntan per år används additativt i jämförelse med en kumulativ avkastning över flera år på en portfölj.

T.ex samla data 3 år, rapportera annualiserad kvot. Fond 1 stiger 50% under dessa år med 10% std, fond 2 stiger 70% med 20% std och riskfri ränta 1%, ger s_1 = \frac{1.5^{1/3}-1-0.01}{0.1} = 1.35 resp s_1 = \frac{1.7^{1/3}-1-0.01}{0.2} =0.92. Skulle man använda kumulativa avkastningen skulle kvoten gå mot oändligheten för allt som avkastar mer än riskfri.

2 gillningar

Tack!

Jag visste att jag inte var helt rätt ute och borde ha hållit mig borta från kalkylatorn… Det är därför man ska låta de som kan finans ordentligt räkna själva. :slight_smile: Nu har jag blottat lite av min egen okunskap här, men fördelen är att jag får lära mig.

Tar man annualiseringen i beaktning hamnar vi på lite mindre bisarra siffror så klart. Programmeringen för att få in vår avgift förväntas vara klar ikväll, och sen kan vi se till att Sharpe räknas på rätt sätt också innan jag släpper några fler siffror (antagligen imorgon eller i helgen alltså).

Standardavvikelsens beräkning och absolut-avkastningen (exklusive vår avgift) är dock rätt och konservativ då vi räknar ett fast courtage på 0,25.

1 gillning

@Levi Detta diagram på er hemsida:

  • Är det för er senaste algoritm inkl stop-loss?
  • Är det inkl avgifter, och i så fall vilka?

Edit: Tog bort min jämförelse med två fonder, och uträkning av cagr. Lägger in igen när jag kollat igenom siffrorna mer.

2 gillningar

@Levi God morgon!

På er facebooksida hittar jag följande diagram i ett inlägg från 15 september:

Diagrammet ovan visar en utveckling på 41%, som är några få procent över OMX.

Samtidigt, på er hemsida, har ni detta diagram som visar ca +345% (går inte att läsa av exakt ekvivalent med ovan) under samma period:

+41% vs +345% alltså - varför denna skillnad?

1 gillning

Hej Xiro!

Jag hann få en liten snabb bild av uträkningarna som inte är helt off. Diagrammet på hemsidan är inklusive vår senaste teknik, med stop-lossar. Det är dock exklusive avgifter, eftersom vi just nu räknar på vad det gör för skillnad.

Det finns en liten intern diskussion oss emellan i bolaget. OMXSGI kan man inte köpa i någon form, vad jag vet, medan OMXS30 kan köpas i t.ex. Avanza Zero helt avgiftsfritt. När vi lägger på avgifter i vår beräkning diskuteras det att använda Avanza Zero/OMXS30 som jämförelseindex, även fast det är svagare än OMXSGI, eftersom att en avkastning efter avgifter lättare borde kunna jämföras med en produkt man faktiskt kan exponeras mot. Vad tänker ni om det? min egen åsikt är att vi fortfarande borde jämföra oss mot OMXSGI som ju är en tuffare och mer utmanande jämförelse, men alla tycker inte likadant i bolaget. :slight_smile:

1 gillning

Jättebra observation! Facebook-diragrammet ser ut att vara över min egen utveckling. Det finns ett par anledningar till den stora skillnaden. Den första och mest uppenbara är att diagrammet på vår hemsida är efter vår nya uppdatering med stop-lossar som vi släppte den 1 augusti. Innan dess hade vi en sämre total-prestanda lägre CAGR, med större svängningar. Dessutom som jag beskrev i mitt svar ovan så är diagrammet på hemsidan utan avgifter, vilket ju blir lite missvisande jämfört med de riktiga resultaten (därav den uppdateringen som vi jobbar på just nu), men det är ändå inte den stora faktorn utan stop-lossarna är det som driver den starkare utvecklingen i det “teoretiska” diagrammet.

Under åren har vi gjort några enkla uppdateringar av algoritmen där vi sett att vi kan få ut mer “kräm” ur aktie-urvalet. I mars 2020 hade vi en version som presterade runt 18% i CAGR, innan vi uppdaterade den runt jul 2020 till cirka 23% CAGR och senast då till cirka 27% med stoppar. Dessa uppdateringar handlar inte om att vi optimerat våra faktorer på ny data, utan helt enkelt att vi hittat faktorer som vi kanske inte använt oss av alls innan, eller plockat bort faktorer som vi insett har varit överflödiga. Ett exempel på en sådan uppdatering var när vi insåg att aktie-urvalet blir bättre om aktierna som plockas fram ligger över ett visst glidande medelvärde, än om man helt ignorerar det glidande medelvärdet som vi gjorde tidigare. Den uppdateringen gav oss direkt 1-2% bättre CAGR.

En annan uppdatering som vi gjort under åren är att vi infört teknik som bättre fångar aktier som får t.ex. ett uppköpserbjudande och undviker att ta in dessa i algoritmen (samt notifierar kunder att sälja dessa innan uppköpserbjudandet löper ut och pengarna blir låsta i en lång process). Vid julen 2020 hade NetEnt ett uppköpserbjudande från Evolution Gaming, tror jag det var. Jag ville som VD inte göra någonting med min portfölj då (och fortfarande) som inte speglar hur kundernas upplevelse var och är. Eftersom ingen kund fick någon instruktion om hur de skulle hantera NetEnt-erbjudandet så fastnade mångas likvider i övertagningsprocessen med tvångsuppköp. Det gjorde att cirka 10% av min portfölj låg låst i NetEnt i cirka 1 års tid istället för att kunna omsättas i portföljen. Då hade jag också bara 9 aktier i portföljen som jobbade.

Sen finns det en detalj till gällande hur vi testar och hur diagrammet visas på hemsidan. Jag tror att jag kanske beskrev att vår back-testing körs för varje enskild börsdag från juli 2007 fram till senaste stängda månad (augusti 2022 just nu). Om vi startar ett test den 4:e respektive 5:e juli 2007 så testas dessa med en månads intervaller fram till 4:e respektive 5:e augusti 2022 för just dessa tester. Samma sak för alla andra börsdagar, dvs. inte lördagar och söndagar. Om en mätpunkt inträffar på helgdag eller stängd börsdag ombalanserar vi nästkommande börsdag i månaden (så om testet för 4:e juli kör in i att den 4:e ligger på en lördag så ombalanserar vi på måndagen den 6:e).

Det här gör att vi har cirka 20 olika dataset för den här perioden på 15 år (ungefär 20 börsdagar per månad). Bland dessa tar vi ut median-testet, det test som har en median i snittavkastningen (med ett spann på cirka 23% CAGR till 36% CAGR av alla 20 tester senaste månaden). Det betyder att grafen på hemsidan representerar ett typiskt historiskt resultat, det mest representativa av de 20 testerna. Ett alternativ hade varit att räkna fram medelprestanda av testerna (summan av alla resultatet genom 20 börsdagar) vilket skulle gett oss en högre CAGR-siffra, men hade varit svårt att representera med en graf. (Varje punkt i diagrammet skulle då vara ett medelresultat för respektive månad. Möjligt att göra, men lite udda sätt tycker vi att presentera siffrorna på.)

Min egen handel började i mars 2020, mer specifikt var det den 10:e eller 11:e (använde ett gammalt ISK där jag stängde alla mina gamla positioner, så det är inte helt solklart vilken av dagarna jag började). Det här var precis i corona-dippen. Ett par månader senare kände jag att det var mer praktiskt att flytta min ombalansering till den 25:e i månaden bara för att kunna handla direkt när lönen kom. Det gjorde att jag tillfälligt frångick den slaviska metodiken som algoritmen ställer upp. Den mänskliga faktorn gjorde alltså att jag inte följde metoden helt pricksäkert och ombalanserade “vid fel tillfälle” den månaden jag bytte ombalanseringsdag. Vi tror inte att detta ska spela så stor roll i slutändan (1 mätpunkt blir “fel” på ett diagram som innehåller 29 mätpunkter, om vi jämför från mars 2020 till augusti 2022), men det är så klart något som påverkar den exakta jämförelsen.

Lång utläggning, men jag vill som sagt vara så öppen och tydlig som möjligt. Det är lätt när man skriver mycket text att det kanske uppfattas som att man “går i försvarsställning”, men jag vill påpeka att vi är väldigt nöjda och stolta över metoden. Jag har själv över 1 miljon kronor i verktyget och har på börsens nedgång i år förlorat flera hundra tusen innan vi införde stoppar. Trots det är jag självsäker och tror starkt på modellen då det är en väldigt enkel princip bakom - köp bolag i stark trend, undvik bolag utan trend. Börsens utveckling drivs främst av tillfälligt starka aktier med mycket spekulation bakom (och på längre sikt kanske på faktisk värdeutveckling i starka bolag). Ett fåtal aktier står för majoriteten av börsens utveckling, och medianen för alla aktiers prestanda ligger under snittet (index) utveckling. Med andra ord är majoriteten av alla aktier sämre än index under sin livscykel. Genom att undvika dessa och fokusera på de som presterar absolut bäst kan man ha en anti-fragil edge. :slight_smile:

Jättebra att ni diskuterar att inkludera effekten av avgifter, för annars blir det omöjligt att enkelt jämföra mot konkurrerande koncept som t ex fonder.

Vad gäller jämförelse mot index - jag önskar standardavvikelse, sharpe och cagr beräknade på sätt som gör att jag kan göra enkel och ekvivalent jämförelse mot samma info för fonder på t ex Avanza och Morningstar.

Löser ni detta, och siffrorna står sig i konkurrensen, så finns det väldigt stor chans att jag blir er kund.

1 gillning

Jag tänker att det är jätteviktigt att ni är strikta med hur ni presenterar exempel på hur utvecklingen varit - att ni skriver om utvecklingen representerar Stockholms algoritm, inkl avgift och courtage, eller om där är några avvikelser. Otydlighet och icke förklarade avvikelser ger en tveksamhet hos mig som potentiell kund. Jag behöver känna mig säker innan jag lägger tid och pengar på just er metod.

Och vissa exempel är kanske inte värda att dela, och mest bara skapar förvirring, om de avviker för mycket från att strikt följa er algoritm och betala avgift och courtage. Hellre kvalitet i infon, och att upprepa samma info, än att skapa mer info med lägre kvalitet eller rent av fel.

Jag tycker ni borde lägga till en tydlig text vid ert diagram på hemsidan som berättar vilken version av algoritmen det baserar sig på, vilket datum algoritmen infördes, och de viktigaste ändringarna som gjordes. Plus viktig info, som t ex vilken avgift och vilket courtage som är inkluderat, eller om inget av det är inkluderat.

1 gillning

Jag förstår vad du menar! Just att nå ut med information är ju alltid tricksigt, vare sig det är för mycket eller för lite, rätt eller fel kvalitet osv. En av våra brinnande uppgifter är just att förbättra den här kommunikationen med den typen av information du beskriver intill grafen på startsidan.

Viktigast för mig är att vi just kan presentera den mest realistiska avkastningen i form av back-testad information inklusive. avgifter och courtage. Problemet med programmeringen är att ett realistisk exempel skull innefatta t.ex. fast och rörligt courtage, byte av courtage-avgifter med mera. Fort och fel är med ett helt rörligt courtage om 0,25%, till exempel, då de flesta mäklare också erbjuder minimi-courtage. Programmeringen tar alltså längre tid ju skarpare bild man vill ge. Samtidigt är det en teoretisk backtesting, medan våra individuella faktiska resultat över de senaste åren har skilt sig något - därför vill vi också lyfta fram dessa avvikelser och beskriver dem ganska tydligt i sociala medier (facebook och instagram). Vi vill göra detta för att skapa tillit och visa att vi själva är investerade i metoden, både i uppgång och nedgång. Men har ännu inte hittat rätt format för att visa det på vår hemsida.

En fond har ju så att säga “en kurva” att visa, medan våra riktiga resultat är individuella. Det kanske kan vara något att visa i vår blogg och inte bara på sociala medier, så klart, så att det också syns på vår hemsida, men jag tror det är svårt att lyfta fram på t.ex. startsidan utan att det blir information overload. Det är en balansgång mellan att ge potentiella kunder den information de behöver för att ta ett beslut och att samtidigt få människor att orka ta sig igenom all info. Däremot kan ju en disclaimer och lite länkar till tydligare förklaringar, som de jag ger här, vara på sin plats. Definitivt något vi tar med oss. Jag tänker mig kanske en disclaimer/undertext till grafen som sedan länkar till en sida med mycket mer data. Vi har redan en sån sida i åtanke, så det är bara en tidsfråga. Vi är ett litet team som just nu prioriterar att få in amerikanska aktier i verktyget, så att uppdatera informationen på hemsidan har haft lägre prio helt enkelt. Men jag inser det viktiga i situationen och hur mycket enklare resultaten skulle vara att jämföra om informationen fanns direkt på hemsidan.

Jag hoppas kunna återkomma med nya siffror senare. Min kollega Pablo sitter och programmerar in Sharpe-ratio nu parallelt med VAB, enligt CarlJohans förtydligande ovan, så jag hoppas kunna dela de siffrorna här senare idag. Sen dröjer det tyvärr ändå innan det kommer upp på hemsidan som sagt.

EDIT: Vi verkar inte hinna med detta under dagen tyvärr, jag får återkomma i nästa vecka.

@Levi
Har du nåt exempel på utvecklingsdiagram från en portfölj där ni kört strikt efter Stocksholms algoritm?

Hej igen!

Nu har jag lite siffror att dela med mig av inklusive vår avgift. Men först till din senaste fråga, om något utvecklingsdiagram på metoden. Den mest strikta graf jag kan tänka mig förutom min egen är min kollega Pablos graf som också finns på vår instagram. Pablos utveckling på instagram

Här är också ett inlägg från en av våra medlemmar (vi brukar lägga upp när vi får någon spontan uppdatering men frågar inte aktivt efter medlemmars data): Medlems utveckling på instagram

Gällande sifforna som du bad om, för 3 års utveckling juli 2019-augusti 2022, inklusive 0.25% fast courtage och efter vår avgift (1290 kr/år för 10 000-25 000 sek portfölj), för en median-portfölj som börjar med 10 000 SEK:

CAGR: 34,55%
Utveckling: 149,7%
Standardavvikelse: 8,96%
Sharpe-ratio: 3,71 (beräknat med riskfri ränta på 1,35%)
Max drawdown: 25,8%

Nu jobbar vi på att få ut amerikanska aktier i verktyget, men sen finns det en hel del som sagt att göra med informationen på hemsidan, vilken graf vi visar osv. Hoppas informationen här i tråden har varit givande i alla fall.

Allt gott,
Levi

1 gillning

Tack @Levi ! Jag startar nu min testperiod.