Vi är 35 år gamla, med två barn i åldrarna 4 och 6. Vi har tagit hand om våra barn själva, utan inblandning av institutionsverksamhet, vilket har medfört att vi haft en lön(barnmorska) under åren. Innan första barnet hade vi 200 000:- i kontanter.
Till hösten ska barnen börja förskoleklass samt förskola, och jag ska börja studera. Det blir ett helt nytt liv för oss, och tänker då speciellt med tanke på det obligatoriska CSN-lånet(?), att det är lämpligt att planera lite mer för ekonomin. Intresset för ekonomin har tyvärr varit lite svalt genom åren, annat än att vi kanske försökt hålla en balans mellan liv och sparande, under småbarnsåren. Har inte blivit mycket av någotdera.
Vi har haft gemensam ekonomi sedan sedan 2008 och idag har vi ganska exakt 400 000:- på vanligt bankkonto. 100 000:- i index på Avanza och en bil från 2016 värd 180 000:- vid eventuell försäljning men föga troligt, ytterst bekvämt. Inga skulder och inget aktivt sparande.
Efter fasta och rörliga kostnader samt diverse utgifter varje månad från hösten och framåt, kommer vi nog ha mellan 20 och 30tkr över varje månad att placera, förutsatt att jag maxar CSN.
Vad ska vi göra med våra pengar? Ställ gärna frågor, kan så lite. Pratar nog om ett 10+ årigt placerande. Är semiriskbenägen. Är utöver det, oklart ens om jag vill spara åt barnen.
Det var ingen dålig slant att spara 20-30 tkr för en småbarnsfamilj med en barnmorskeinkomst och studielån! Stämmer det?
Vet inte villkoren ni har på bankkontot men se till att det ger ränta om minst 3 % i dagens läge.
Är ni långsiktiga med sparandet talar det för globala indexfonder, men dessa kan ju röra sig kraftigt både upp och ned. Därav kanske att ni fortsätter spara en viss andel på räntebärande bankkonto och resten på indexfond.
Nu har ni redan 400 tkr av totalt 500 tkr sparat på bankkonto så kanske att under en tid bara köra indexfonder tills fördelningen är den önskade?
Billig global indexfond på isk i valfri bank/mäklare. Alternativt en fondrobot som Lysa eller Opti. Starta konto där och svara på frågeformuläret så får du en färdig portfölj som ska passa just din horisont och riskvilja.
Förstår inte riktigt det skumma, men jag kanske inte räknar rätt alls. Tack för responsen. Lönen ligger med diverse obekväma arbetstider på 30tkr+. Och om man är villig att ta ett extrapass eller två, vilket det absolut finns utrymme för när en jobbar de 80% man har rätt till med barn under 8, så är lönen snabbt uppe i närmare 40tkr. Det är såklart delvis hårt slit, men vi är tornedalingar så lägstanivån är hög och högstanivån låg. Vi har givetvis haft en hel del tur på vägen. Barnen har inte haft ett enda nytt plagg genom åren, allt är second hand.
Så vitt jag inte tänker helt fel om CSN så landar får vi alltså in minst 40000:- varje månad, i lägsta laget. Tillkommer barnbidrag etc.
Våra kostnader och utgifter per månad uppgår till 20000:-, ganska högt räknat tror jag. Hyresrättsboende 9000:- Bil 1000:- Mat 5000:-. BASERBJUDANDE 50:-, hos Handelsbanken.
Reserverar mig för att jag missuppfattar någonting eller allting. Jag ska initialt studera till socionom, senare kanske psykologi om jag klarar av att förbereda mig nog för högskoleprovet.
Tror vi ska börja med att byta bank. Känns meningslöst att betala BASERBJUDANDE, använder ingen service på Handelsbanken.
Har ni ett definierat mål med sparandet? Det är naturligtvis inte fel att spara långsiktigt utan att veta exakt när och vad man ska använda pengarna, men jag tror att man minskar risken att över - eller underskatta sparhorisonten, vilket påverkar risken man kan ta, om man i någon mån vet vad pengarna ska användas till. Olika mål kan ju dessutom ha olika sparhorisont.
Varför behöver du så mycket i buffert?
Det normala vore ju att vända på det och ha 400kkr på avanza i globala indexfonder och 100kkr som buffert på kontot.
Sen pyttsar du in 15-20 kkr i mån. Ni ska ju också kunna sätta av lite till semstrar, ny bil och annat.
Har haft kalas för flickan idag, fyra år. Varit upptagen. Det var hennes första kalas, sparat in på tre föregående kalas.
Vill börja med att tacka all respons. Finns nog mycket i de olika råden, där svaren lätt går att härleda till min ursprungsidé om att vi inte förstår tillräckligt, varför vi hamnat i en sits med nästan en halv miljon i kontanter på ett konto utan ränta. Jag vill försöka ändra på det nu. Vi har haft en halv mille på bankkontot iaf minst två senaste åren. Vem som helst klarar väl att hålla i pengar, eller? Känns inte som det behövs desto mer kunskap om det. Vi är enkla människor och finner kanske njutning i annat. Sen ska ju inte allt vara så jävla skönt alltid, eller något. Men kul om ni tycker att det är bra jobbat, och att en annan anser att vi är något på spåren.
Jag har ju alltid haft en idé om att fördelningen ska vara tvärtom, att ha absoluta majoriteten av pengarna på börsen. Dock så har det ställt till med att det inte riktigt är mina pengar. Det är min partner som har tjänat alla pengar, medan jag varit hemma med barnen. Vet att jag har tillåtelse att göra som jag vill mer eller mindre, med våra pengar, men har inte haft lusten att ta på mig det. Hon har slitit hårt. Utöver det omvärldsläge, okunskap, ointresse etc. Har inga riktiga önskningar i närtid heller, om vad det ska sparas till. Tycker om fine dining.
Låter det knäppt att lösa problemet genom en sån tjänst som Opti eller Lysa? Eller är det vettigare att bara utöka befintliga index-portföljer på Avanza, och utöka innehaven varje månad med vad som blir över av inkomsten, efter kostnader och utgifter?
Jag tycker alltid att man ska börja i målet och jobba sig mot det.
Vad är målet med sparandet?
Vad vill ni uppnå eller undvika?
Vad är viktigt för er i livet?
Vad är viktigt för er i vardagen?
etc.
Sedan tänker jag att investerandet är ett “fordon” för att ta sig dit. Beroende om jag ska till Thailand eller Köpenhamn från Malmö behöver jag använda väldigt olika fordon.
Våran lägenhet kostar 100kr/m² i månaden inkl parkering, el, försäkring och bredband. 86m² i ett miljonprojekt i Umeå.
Vi har ännu inte upplevet det fantastiska som du föreställer dig i såna fall, inte alls meningen att framstå som något lyckat. Vårat sparsamma förhållningssätt har förmodligen också orsakat en del frågor inför tvåsamheten. Har inte blivit många timmar tillsammans utan barnen under de här sex åren, då vi bor långt från släkten. Kanske är det vanligt att det är tufft för relationen med barn, men i och med att jag inte känner mig ordentligt värdefull inför en arbetsgivare och kollegorn och tjänar inga pengar, så sätter det nog ytterligare press på partnern.
Kanske ser ni också något vi inte ser, hur det sannolikt kan komma att se ut framöver. Dock så kommer ju slitet att fortgå och det krävs en del för att lyckas. Idén om ekonomisk planering kom med möjligheten att få in 13000:- i månaden med låg ränta tillsammans med den nyfunna insikten om att det finns sparkonton med 3% ränta. Dock kommer vi placera absoluta majoriteten av överskottet betydligt mer riskfyllt.
Det jag själv kanske kan tänka positivt om de här åren som förälder, att inte mycket kan bli tråkigare och att vi gjort det tillsammans med min partner. Alltså att vi borde ha roliga saker framför oss om inget kan bli tråkigare än 100% ansvar för två liv hela jävla tiden under flera års tid och knappt göra någonting verkligt roligt.
Vi kan som sagt väldigt lite om sparande, mer än att tänka just lagom på vad vi köper.
Kontorsservicen är värdelös iaf. Har varit dit tre gånger på tre år, och det har varit slöseri med tid varje gång. Senaste ärendet hade jag två hundralappar som var i fyra bitar. Treåringen fick ha dem i baksätet för att orka sen sex timmar långa körningen tillbaka till stan. Stod angivet på internet om jag inte läste fel “ta dig till ditt bankkontor, så hjälper de dig”. Tog med barnen in till stan och Handelsbanken, köade i typ 10 minuter. Personen bakom dräggelfönstret hade ingen aning om vad jag skulle göra med pengarna.
Jag tror att banken har vunnit på att haft oss som kund såhär långt? Typ Skandiabanken har jag förstått inte tar betalt för Swish och BankID samt internetbank.
Går det att ha bankkonto i någon bank, där båda personerna står som ägare och med gemensamma rättigheter och möjligheter? Det hade nog varit trevligt att dela lönekonto.
Det är mycket nytt att tänka på. Jag gillar Thailand och min partner har torr hy, som avhjälps av klimatet. Dit är det ju svindyrt att resa med barnen, februari 2024 en sparhorisont kanske?
För egen del är det ganska svårt, trotts att jag tjänar mer än er båda
Det är ta mig f*n något som kostar extra pengar varenda månad.
I år är det
Takläkagage x 2
Trasig pool (totalras av stålramen)
Läckage växellåda bil
Trasiga styrstag bil
Glapp i drivaxel bil
Gräsklipparen packade ihop
Led platsbrist och byggde om garaget (lite självförvållat)
Det har kostar över 100 k på 6 mån. Hoppas nästa år blir billigare
Märker att alla kostander drivs av huset och bilen. Har man varken eller så lever man billigt.
