Hej Allesammans.
Jag sitter och undrar vad ni andra småsparare har för knep när det gäller långsiktighet?
Det låter enkelt i teorin att bara strunta i pengarna men det är oerhört svårt i praktiken, iallafall för mig. Blir lätt så att jag går in och kollar fondutvecklingen lite för ofta och blir då sugen på att ta hem min fina vinst som jag ligger på för tillfället, istället för att riskera att förlora det.
Som sagt, hur gör ni för att sitta på händerna?
Mvh
Jag bara köper, månad efter månad, år efter år. Kikar bara på portföljen när det går bra annars får det vara.
Livet är ju till för att levas. Vad är det för vits med att spara till sina arvtagare. Nej, ta ut lite kosing när det går bra på börsen. Drick lite Champagne. Ta sedan en taxi till en riktigt bra restaurang och beställ något jättedyrt. Ingen vet hur länge du har möjlighet att göra detta. Det finns så många faror, sjukdomar mm som abrupt kan göra slut på jordelivet.
Gillar hur du tänker Mr.Ulrik.
Helt rätt resonerat!
Du vinner på att äga, inte på att sälja
säljare = förlorare = konsument
Säljare = Mår bra
Ägare = Gud vad tråkigt!
Om jag följer min plan kommer jag ha 8 miljoner när jag är 67 år. Men tänk om jag vid 55 år skulle vilja ha en sommarstuga? Som kostar 3 miljoner? Ska jag glömma det och hålla kvar min sparplan trots att jag vid det laget kanske har 3 miljoner?
Först och främst har jag en nedskriven investeringsplan. Där har jag i nyktert tillstånd skrivit ner hur jag ska investera, och när det kliar i fingrarna tvingar jag mig själv att läsa innantill och göra som det står i mitt dokument. Ibland bannar jag mig själv att jag inte gick på känsla i stället för på investeringsplanen, men eftersom investeringsplanen baseras på vad jag uppfattar som sunda ekonomiska principer bör den ge bättre avkastning än magkänslan på sikt.
Investeringsplan låter för övrigt väldigt pretto, men det kan räcka med några handskrivna meningar på ett pappersark i en pärm. Min tes är dock att alla människor, fattig som rik, ska ha en nedskriven investeringsplan - även om man inte betraktar sig själv som investerare.
Jag investerar en del av mina tillgångar i kvantitativa strategier, inspirerad av Investerarfysikern med flera. Det innebär att jag faktiskt får göra saker när det händer saker på börsen. Exakt vad jag skall göra är visserligen strikt styrt av screeningverktyg, men bara känslan av att få agera och förändra när omvärlden förändras gör att frestelsen att peta på saker jag inte ska peta på minskar.
Att ha en lekportfölj kan också göra att frestelsen att rasera det långsiktiga investerandet minskar.
Att komplettera investerande med kvantitativa strategier och lekportfölj funkar ganska bra för mig, men för andra kanske det är bättre med en stående banköverföring till Lysa, och försöka strunta i att alls bry sig om hur det går. Det finns trots allt en risk med att de kvantitativa strategierna och lekportföljen tidvis går avsevärt bättre än det urtråkiga indexfondsparandet som förståsigpåarna tjatar om, och då kan man börja tro att man är Gud och flippa ur av den anledningen i stället.
Upplever du att det är lättare att hålla sig till en kvantitativ investeringsstrategi än en vanlig buy and hold? Är det dual momentum du följer?
Kvantitativa strategierna och lekportföljen är ett komplement och gör att lusten att göra något konstigt med till buy and hold minskar för mig.
Jag använder mer sofistikerade kvantstrategier än dual momentum, mer liknande Börslabbets strategier. Det är mycket jobb att göra omflyttningar en gång i kvartalet, så det är inget för den som saknar stort intresse för sin privatekonomi. Möjligen är det ren utmattning som gör att jag inte kommer på tanken att peta i buy and hold också, haha.
Dual momentum är nog en av de enklare kvantitativa strategierna. Den kräver egentligen inget screeningverktyg, utan man kan själv läsa av fondernas avkastning de senaste 12 månaderna vid varje månadsskifte och agera därefter.
Om man vill ha något lite mer avancerat kan man titta på global taktisk tillgångsallokering, förkortat GTAA på engelska.
Kvantitativa strategier och lekportfölj fungerar för mig, men inte nödvändigtvis för andra. Viktigast av allt är att välja något som gör att man själv klarar av att sitta still i båten.
Jag tycker mig minnas att Jan Bolmeson använder sig av kreditkort med pyspunka och lånar för att spara i räntor. Till synes idiotiska påhitt, men uppenbarligen har hans strategi fungerat väl för honom, och det är upp till var och en att inspireras. Jag skulle bli käpp och mitt kreditkort läckte pengar. Även saker som “krockkudde” i form av lite räntefonder i långsiktigt sparande är ett sätt att hålla sig lugn.
Det sägs att det är bättre att ha en strategi som är 80 % optimal men som man klarar av följa till 99 %, än att ha en strategi som är 99 % optimal men som man bara klarar av att följa till 80 %.
Sedan finns det de som framstår som att de har en strategi som är 99 % optimal och att de följer den till 99 %, och gärna talar om för oss alla andra att vi ska göra likadant. Det kanske rent av är någon sådan person som röstat ner i stort sett varenda inlägg i den här tråden.
Jag tycker det är bättre att inse sina begränsningar, såsom trådskaparen Jesper gjort, och se om det finns något knep som passar för att man själv ska klara av att hålla fingrarna i styr. Investerande har ett stort inslag av psykologi.
Mitt tips är att läsa på ordentligt på vad det är jag köper - en portfölj med mycket aktier eller en rika tillsammans portfölj … mer kunskap kan hjälpa att lugna temperamentet när det kliar i säljfingret.
Jag försöker också tänka - om jag säljer är det någon som köper. Varför vill någon köpa det jag har? Varför ville jag ursprungligen köpa det jag nu vill sälja? Fundera ett tag så kommer man alltsom ondast fram till att det är bäst att vänta.
jag tänker också på att det bästa man kan göra är att göra ingenting (Warren Buffet citat tror jag).
strulturellt bör du nog satsa på 4 hinkars strategin - då är det tydligt vad som är på lång sikt och kan tillåtas fluktuera och vad som är buffert på kortare sikt. Lättare att sitta still i båten då.
om du fortfarande vill sälja efter att ha funderat så är det kanske en bra idé att sälja. Om du säljer så gör det i 2-3-4 steg under några månader så är det mindre risk att du ångrar dig, och om du ångrar dig så kan du ju skippa resterande försäljningar.
för att undvika panik är det alltid bra att spara och likvidera under längre tid … inte alltid optimalt ekonomiskt men bättre för själen 
Tänk att du investerar i ditt företag eller i ditt hus. Du säljer väl inte ditt hus för att huspriserna går upp? Du säljer väl inte ditt företag för att det är värt mer än tidigare?
Eller tänk att du sparar i en traditionell pensionsförsäkring, där du inte ser exakt hur de olika tillgångarna utvecklas. Du säljer väl inte pensionsförsäkringen enbart för att börsen går upp?
Tänk att när börsen går ner då är det köpläge. Då kan du köpa billigt. Alltså vill du att börsen går ned ibland. Du förlorar inte något, om du inte säljer.
Om du inte klarar av att inte sälja, kanske du ska spara i en traditionell pensionsförsäkring istället. Och hur kul är det?