Sorry, lite sent svar. Jag tror vi pratar om lite olika saker, eller åtminstone lite olika tidsperspektiv. Försöker förklara min syn på det, om du orkar
I grunden ser jag inte någon skillnad om man investerar globalt eller i Sverige - om man jämför sektor för sektor - förutom att en ev. kronförstärkning dock kan få läget att se värre ut för svenska bolag än motsvarande utländska bolag på kort sikt helt enkelt för man presenterar omsättning och vinst i olika valuta även om de är genererade på samma utländska marknad.
Valutahedgning för verkstads exportbolag (en sektor som jag har rätt lång erfarenhet av) i all ära men det är ofta begränsat i både omfattning (typ 50-100% av exponeringen) och tid (typ under 12 månader). Så valutan slår igenom och förr eller senaste. Man kan dämpa effekten på kort sikt men inte över tid annat än man hedgar på flera års bas, men mig veterligen gör man inte det på försäljnings sidan.
Omsättning och vinst som genererats utomlands presenteras i SEK oavsett om de genererats i USD, EUR, CNY, KRW etc. Eftersom SEK försvagats kraftigt senaste två åren - med runt 20% mot de flesta valutor - så blåser det upp vinsterna efter hand som ordrar levereras, hedgar löper ut och nya order tas, även om det handlar om samma volymer i antal enheter.
Visst, försäljning sker utomlands, tillverkning sker utomlands och till viss del hedgas valutan i kortare perspektiv, men till syvende och sist så översätts omsättning/vinst till SEK oavsett var de genererats.
Adderar man till detta att många verkstadsbolag har höjt priserna rätt rejält (typ 20-40%) senaste två åren för att försvara marginalerna framförallt p.g.a. kraftigt höjda materialpriser (inte minst metaller) efter pandemin och sen Ukraina kriget. Material utgör typiskt 50-80% av tillverkningskostnaden medan resterande ‘value add’ “bara” påverkats av övrig inflation (löner, material, energi input). På en del områden kunde priserna höjas ännu mer om det var brist på kapacitet så kunder helt enkelt köpte nästan oavsett pris för att få grejerna de behöver.
Nu ser detta ut att ha börjat vända med sänkta materialpriser, vilket riskerar att börjar tvinga fram prissänkningar. Kunderna tittar såklart på samma materialpriser som tillverkarna och om höjda kostnader var motivet för att höja priserna när materialpriser gick upp så blir det det omvända på vägen ner. I en lågkonjunktur så brukar materialpriserna få sig en rejäl törn och då även försäljningspriserna för verkstadsbolag.
Kombinerat med det eventuell volyms nedgång i en lågkonjunktur så kan det plötsligt se rätt illa ut. Och det oavsett var bolaget är listat, och oavsett i vilken valuta omsättning/vinst presenteras. OM (stort om) SEK skulle stärkas i samma veva så menar jag på att situationen då ser värre ut för svenska bolag som presenterar resultat i SEK än de som presenterar i tex. USD.
Ett extremt förenklat exempel
Sverige AB vs. USA Inc.
-
År 1. Båda Bolagen tillverkar utomlands (tex. USA för enkelhetens skull) och säljer 100 enheter för 10 USD styck med 10% marginal. För svenska bolaget är växelkursen 9 SEK/USD som hedgas under exponeringen (tillverkningstiden).
Går in i USA Inc rapport som 1000 USD i försäljning och 100 USD i vinst.
Går in i Sverige AB rapport som 9000 SEK i försäljning med 900 SEK i vinst. -
År 2. Inflationsdriven tillväxt. Båda bolagen genomför 30% prishöjning p.g.a. materialpris/inflation för att försvara 10% marginal dvs. 13 USD/enhet. Växelkursen för Sverige AB har ändrats till 11 SEK/USD och hedgas under exponeringen. Försäljningsvolymen är densamma, 100 enheter.
Går in i USA Inc rapport som 1300 USD i försäljning och 130 USD i vinst. +30% vs. år 1
Går in i Sverige AB rapport som 14 300 SEK i försäljning med 1 430 SEK i vinst. +59% vs. år 1 -
År 3. Lågkonjunktur. Bolagen tvingas sänka priserna 20% för att konkurrerar då materialpriser går ner, men inte mer för att ändå försvara sin 10%iga marginal. Volymen i antal enheter viker något, säg 10%. Detta medför 90 enheter säljs för 10,4 USD (dvs. 13 USD -20%). OM (som sagt stort om) samtidigt USD försvagas och SEK stärks tillbaka till 9 SEK/USD så får vi denna effekten:
Går in i USA Inc rapport som 936 USD i försäljning och 93,6 USD i vinst. -28% vs. år 2
Går in i Sverige AB rapport som 8 424 SEK i försäljning med 842,4 SEK i vinst. -41% vs. år 2
De större svängningarna i försäljning/vinst uppstår för att Sverige AB presenterar i SEK. När det går på “rätt” håll ser det fantastiskt ut. När det går emot så går det rejält emot, OM det kombineras med att valuta går först “rätt” och sedan “fel”.
Såklart kan bra skjut i vinster upp och ner ge rätt stora kast i värderingar också. Där jag väl tycker att svensk verkstad är ganska häftigt värderad och med risk för att det då är på vinst-toppar. Lite som byggsektorn före det brakade ihop. Det är detta jag menar med att det kan bli ett lite blodbad (men behöver inte blir det såklart).
Bottom line: Jag ser väl snarare fördelar att investera globalt än i Sverige just m.h.t. att vinster senaste åren globalt inte riskerar att ha blåsts upp på samma sätt som det gjort i SEK listade bolag (och en del andra svaga valutor). Men visst 10-20% home bias är väl OK. Inte mer för mig åtminstone.