Många personer (inklusive jag själv) är inte fullinvesterade i aktier, utan har (utöver sparbuffert) även ränteplaceringar, antingen i form av ett sparkonto eller räntefonder.
Tanken med ränteplaceringen är inte nödvändigtvis att avkasta mycket på den, utan främst att den ska agera som krockkudde när aktiemarknaden viker ner. Att gå miste om ränteavkastningen är heller ingen katastrof för långtidsavkastningen, utan man vill idealt att den håller takt med inflationen.
Jag stör mig på att dom riskfria sparkontona hos nischbankerna ligger långt under inflationen och i många fall även under riksbankens styrränta.
Jag är därför inne på att göra följande:
Om jag har X kr i ränteplaceringar, lägga in pengarna på det bästa sparkonto jag kan hitta med insättningsgaranti på valfri löptid t.ex. 1 år i detta exempel.
Om räntan på sparkontot är R procent, så tar jag X / (1+R) av kapitalet och placerar i sparkontot.
På detta sätt har jag garanterat mina pengar tillbaka nominellt om 1 år
Därmed är krockkuddefunktionen i viss mån intakt i min portfölj.
För resterande pengar X * (R/(1+R)) köper jag call (eller put) optioner på ett aktieindex (t.ex. på Degiro där det är hyfsat billigt)
Då får jag bra hävstång och kan ta del av uppsida/nersida på aktiemarknaden utan att behöve förlora något nominellt.
Blir jag av med min ränteavkastning så är det inte hela världen för min långsiktiga avkastning.
Å andra sidan har jag en relativt hög uppsida utan att behöva förlora den huvudsakliga funktionen med min ränteplacering, nämligen krockkudden.
Nu är det lite sent på kvällen, så jag kanha otur när jag tänker, men det som du beskriver fick mig att tänka på det som för typ 10 år sedan kallades för “strukturerad produkt” eller “SPAX” av Swedbank. Det är en fullt rimlig strategi men kräver lite pill.
Det var det hetaste av det heta att sälja in produkter baserat på den strategin till folk som ville se orden “garanterat kapital” på sin investering. Problemet har väl främst varit att de färdiga produkterna varit dyra (dvs den riskabla delen har haft hög avgift, men det är ju svårt att se som lekman)
Bra att veta Var inte med för 10 år sedan, så jag såg den aldrig marknadsföras. Det låter som precis samma produkt fast “hemmagjord” utan dyra avgifter. Borde vara en relevant strategi nu när räntorna börjar bli höga igen och optionsmarknaden är billagare och mer tillgänglig för småsparare än någonsin.
Ja, produkten är enkel att marknadsföra: “Du får garanterat dina pengar tillbaka och kan njuta av aktiers uppsida”. Låter ju som en fantastisk deal om inte avgifterna var så höga.
Vid sidan av Aktieindexobligationer konstruerade LF-Fondliv 2006 en pensionsprodukt som var uppbyggd med dels en syntetisk obligation som nominellt skulle garantera 100% eller ”pengarna tillbaka” på insatt kapital - en sådan obligation kostade mellan 30-60kr på varje inbetald hundring beroende på kundens ålder.
Resterande kapital (ca 40kr) placerades i en global aktiefond med 2,5ggr-hävstång.
Så med 40kr så ordnade man 100% aktieexponering; 40x2,5=100.
Pensionslösningen gjorde sedan successivt vinsthemtagningar i takt med att aktiefonden växte vilket återinvesterades i nya syntetiska obligationer som lades ovanpå den ursprungliga obligationen.
På så vis tryggade man både insatt kapital likväl som genererad avkastning.
Pensionsförsäkringen gick att teckna både som P- eller K-skattad försäkring och som grädde på moset så var avkastningsskatten lägre än ett vanligt P-Spar.
Pensionsprodukten var i sig väldigt komplex men riktades mot kunder som hade minst 10 år kvar till pension och som hade max 2 frågor kring konstruktionen - vid fler frågor än så hänvisades kunden till Fondförsäkring.
Upplägget blev dock väldigt kortlivat då sittande regering la en stopplag i februari 2007 och över en natt blev pensionslösningen förbjuden.
De kunder som redan påbörjat sitt sparande i produkten fick givetvis fullfölja sparandet, dock utan att kunna göra ändringar på det avtalade månadsbeloppet.
När sedan marknadsräntorna kraftigt gick ner efter finanskrisen 2008-09 och Greklandskrisen 2010 så självdog successivt sparandet i denna form då värdeutvecklingen stannade av pga att obligationerna blev allt dyrare vilket ledde till att allt mindre kapital hamnade i aktiefonden.
Obligationen skulle ju skapa trygghet och Aktiefonden med hävstång skulle skapa avkastning.
Intressant strategi! Men om jag tolkar det rätt, så är du mer känslig för nedgångar än för uppgång på börsen. Att köpa säljoptioner (put) kostar mer i premie när räntan är hög. Säljoptioner sjunker också i värde när räntan höjs.
Samtidigt är inte din implicita ränta i säljoptionerna bunden till ett år, även pengarna på banken är bundna.
Vilken strategi använder du för att välja mellan att köpa säljoptioner eller köpa köpoptioner?
Jag är känslig för nedgångar eftersom jag vill behålla risknivån i min övriga aktieexponering.
Jag vill därför ta högre risk med avkastningen på min ränteplacering för att ha chansen att avkasta mer på den än den usla ränta som bankerna erbjuder.
Nedsidan är garanterat begränsad till räntan R*X jag skulle ha fått på mitt sparkonto, men uppsidan är i teorin obegränsad med hävstång via optionsplaceringen.
En köpt option (både call och put) sjunker mycket riktigt när räntan ökar, men det gör även en lång räntefond.
Den huvudsakliga risken i en option är dock inte räntan utan volatiliteten i dom underliggande aktierna.
Det är sant att man betalar med likviditet när man låser pengarna på sparkontot för att få högre ränta, men man kan även låsa på kortare löptid och få loss mindre pengar om likviditet är viktigt.
Tanken är ju inte att använda bufferten här utan övrig ränteplacering i portföljen, så man ska inte behöva göra uttag med denna strategi.
Det finns ofta en naturlig skepsis till optioner erbjudna till retailkunder (eftersom spreaden är ofta är högre än för institutioner) och produkterna kan tyckas komplexa för småsparare.
Angående strategi för att välja köp/säljoptioner anser jag att man kan ha två vyer.
Se optionsplaceringen som en tail-risk hedge. Dvs man köper många billiga put-optioner som är väldigt långt out of the money (dvs lösenpriset ligger långt under nuvarande kurs).
Om aktiemarknaden skulle dyka långt, så kommer man få mycket bra med betalt. Detta kommer (till viss del) offsetta dom förluster man får i sin övriga aktieportfölj och därmed utgöra en bättre krockkudde än originalplaceringen i räntor.
Köpa at-the-money call-optioner och hoppas på att aktiemarknaden når sin förväntade överavkastning mot räntor över tid, och därmed få högre avkastning än sin ränteplacering.
Enda sättet att förlora den (låga) alternativa ränteavkastningen är om aktiemarknaden går begränsat dåligt så att optionerna förfaller värdelösa, men detta scenarie är man inte så bekymrad över eftersom du inte hamnar i situationen där din portfölj sjunker mycket i värde (vilket var originaltanken med aktie/ränteportföljen till att börja med).
Vid negativ ränta är inte denna startegi intressant. Man vill ha hög positiv ränta för att kunna placera framtida räntan i optioner idag. Blir räntan negativ från dagens högre positiva ränta så ökar värdet på optionerna.
Ett tredje alternativ skulle vara att skapa en syntetisk position med optioner genom att köpa en arm call option samt sälja en arm out option. Då skulle rörelserna vara som att du ägde underliggande index, samt så slipper du betala en premie för call optionerna då put optionen betalar för denna. Tyvärr tror jag inte att degiro skulle låta dig sälja en kort put utan det måste göras på Avanza eller Nordnet vad jag vet.
Ett annat alternativ kan vara att löpa en deep itm call på index för att om man vill ha bra exponering mot index så vill man köpa optioner med hög delta. Då rör sig optionen nästan som index från dag ett och tidsvärdet du behöver betala en premie för är minimalt. Jag skulle rekomendera delta över 80 i alla fall!
Var inte med för 10 år sedan, så jag såg den aldrig marknadsföras. Det låter som precis samma produkt fast “hemmagjord” utan dyra avgifter. Borde vara en relevant strategi nu när räntorna börjar bli höga igen och optionsmarknaden är billagare och mer tillgänglig för småsparare än någonsin.