Här kommer ett provprat baserat på en strategi som jag skrev om för många år sedan när jag sågade strukturerade produkter. Rådgivaren Alan Roth påminde mig om den häromdagen. Låt oss utgå från att jag har 100 000 kr och j ag vill absolut inte förlora dem (typ: min mamma strategi)
Det handlar om att kombinera räntor, eller specifikt bankkonto med insättningsgaranti i det här fallet, med aktier och använda den säkra räntan för att risk. Det var så här många strukturerade produkter förr var uppbyggda, problemet var att de hade sjukt höga avgifter som gjorde det oaptlitligt.
Scenario #1 - Rädsla: “aktiemarknaden kraschar och jag förlorar allt”
Säg att vi vill inte ta någon risk utan garanterat få pengarna tillbaka (tar inte hänsyn till inflation och skatt nu). Givet att vi t.ex. tar Handelsbanken som just nu erbjuder 3 % ränta om man binder på 5 år, så kan vi räkna ränta-på-ränta baklänges och konstatera att 86 500 kr på 5 år med 3 % ränta blir 100 000 SEK.
År
Kapital
Ränta (3,00%)
1
86 500 kr
2 595 kr
2
89 095 kr
2 673 kr
3
91 768 kr
2 753 kr
4
94 521 kr
2 836 kr
5
97 357 kr
2 921 kr
Summa
100 277 kr
Det betyder att vi har 13 500 SEK som vi skulle kunna placera i aktier direkt från dag 1. Om vi nu leker lite med antaganden kring dessa 13 500 SEK som vi kan investera i aktier och vi har följande utfall efter 5 år:
Aktiedelen
Värde (bankkonto)
Värde (aktier)
Totalt värde
Total årlig avkastning
-100 %
100 000 SEK
0 SEK
100 000 SEK
0 %
-50 %
100 000 SEK
6 750 SEK
106 750 SEK
1.3 %
0 %
100 000 SEK
13 500 SEK
113 500 SEK
2,6 %
4 %
100 000 SEK
16 500 SEK
116 500 SEK
3,1 %
7 %
100 000 SEK
19 000 SEK
119 000 SEK
3,6 %
10 %
100 000 SEK
22 000 SEK
122 000 SEK
4 %
Scenario #2 - Rädsla: “jag är okej med 50 % nedgång”
Om vi räknar om samma fast man är okej med att ta en risk om att aktiemarknaden går ner 50 %. Då kan man istället tänka som följer.
Belopp att sätta på sparkonto med 3 % på 5 år: 75 000 SEK
Belopp att sätta i aktier: 25 000 SEK
Beräkningen ger att 75 000 med 3 % kommer på 5 år bli ca 87 500 SEK och 50 % på 25 000 är ca 12 500 SEK. Summerar vi 87 500 + 12 500 så får vi 100 000 SEK vilket var det som vi hade från början och inte ville riskera.
Samma beräkning som ovan ger då efter 5 år:
Aktiedelen
Värde (bankkonto)
Värde (aktier)
Totalt värde
Total årlig avkastning
-100 %
87 500 SEK
0 SEK
87 500 SEK
-2,6 %
-50 %
87 500 SEK
12 500 SEK
100 000 SEK
0 %
0 %
87 500 SEK
25 000 SEK
112 500 SEK
2,4 %
4 %
87 500 SEK
29 000 SEK
116 500 SEK
3,1 %
7 %
87 500 SEK
37 000 SEK
124 500 SEK
4,5 %
10 %
87 500 SEK
40 000 SEK
127 500 SEK
5 %
Variation - räntefond istället bankkonto
Jag kan ju gilla detta sättet att tänka, särskilt om man är väldigt riskavers. Ju högre räntan går på bankkonto med insättningsgaranti, desto mer lönsam blir ju denna strategin. En variation på ovan är ju att använda t.ex. räntefonder istället för bankdelen och eventuellt något aktiederivat för indexdelen. Men då börjar man komma farligt nära höga avgifter och strukturerade produkter.
Ja, lite lösa funderingar en mörk tisdagkväll… Vad tänker du?
Uppdatering: här är en kalkylator som hjälper en att räkna på ovan om man inte pallar hålla på med Excel.
Med gynnsamt utfall menar jag bättre än endast ränta på 100% av kapitalet. Inte förlora pengarna kan man tolka på olika sätt.
Man har ett garanterat utfall på minst X% i ränta. Man måste få minst samma eller bättre för att vilja riskera pengarna. Hur stor är den sannolikheten?
Det är väl just där problemet ligger med real inflation på 5% (inflation 8% - ränta 3%) i nuläget och dessutom 30% skatt på räntan som drabbar 75-86% av kapitalet i exemplet.
Kanske metoden kan motivera extremt riskaversa (allt på sparkonto typen) att satsa något på börsen åtminstone. Även om detta är ännu mer safe än den minimum aktieandel som Vanguard rekommenderar högt upp i åldrarna på en 30-40%. Men den andelen är väl tänkt att balansera inflations risken mot marknads risken
Problemet är väl om vi går tillbaka till nollränta. Då ska man väl ta ut alla pengarna från börsen med den metoden. Men det skulle nog vara synd för i nollränta lär börsen sätta fart (multipel expansion, DCF) … så tveksam om det är en bra strategi över tid. Kanske fungerar bäst när räntan är på uppgång?
Absolut. Det är ingen ny rekommendation att köra som ovan. Jag tänker på det som ett sätt att få dem som är väldigt rädda att investera att komma igång. Med tanke på hur populära dessa strukturerade produkter var för något år sedan så är det här guldkornet från de produkterna, utan nedsidan i de höga avgifterna.
Jag gillar det matematiska förhållningssättet. Sen kan man ju laborera med räntan och om man kanske är villig att ta en liten risk ändå för att ha chans att förbättra utfallet.
Kanske blir det för komplicerat för den som normalt har sparkontot som förstahandsval. Kul idé i alla fall.
I båda tabellerna har du visat att man bör ha en årlig avkastning på nästan 4% på aktiedelen för att gå jämnt ut med “allt på ränta”.
Vad säger simuleringar kring att få minst 4% per år för valfri 5-års period?
Jag håller med här. Om man är riktigt riskavers borde man inte binda på 3% när inflationen är 10%. I ett scenario av hyperinflation kan man dessutom förlora rubbet. Man är med andra ord riktigt våghalsig om man binder på 5 år.
Om vi bortser från mina funderingar ovan om risk/möjlighet etc. så är detta något jag skulle kunna sälja till vissa i min bekantskapskrets som inte vågar gå in på börsen.
Typ “du har kvar ditt ursprungliga belopp men får möjlighet till att få en avkastning från börsen”
Exakt så. Det var ju det som var pitchen med strukt-produkterna som sålde som smör i solen, särskilt till äldre. Problemet då var ju att man tog 10 - 20 % avgift på ovan.
En iaktaglese, är det inte detta som rika tillsammans portföljen ska göra? Eller är insikten efter den “inflations krasch” vi befinner oss i att den portföljen inte håller i alla lägen så något säkrare krävs?
Ju högre ränta desto vettigare är det att avvika från aktier i mina ögon. När vi nu igen börjar få rimliga räntor på bankkonto så börjar det helt plötsligt kännas som ett alternativ för en lite större del av portföljen.
Du har gjort en i mina ögon ganska stor räknemiss i att du inte räknat med skatten dock, eller är denna medvetet utelämnad? Med 30% skatt så förvandlas 3% avkasnting till 2.1% avkastning…
Så… det är dags för produkten RikaTillsammans Strukturerad™ - Säljer som smör i solsken - men utan avgiften!
Problemet jag ser med upplägget är ju bindningstiden. 5 år är lång tid som kan hända mycket under. Men räknemodellen går ju göra även med 1,3% rörlig ränta. Kanske inte blir lika intressant dock.
Om man behåller aktierna i ISK’n kommer även statslåneräntan gröpa ur en del av portföljens värde. Schablonintäkten (den del som beskattas med 30%) har varit försvinnande låg de senaste åren men när räntan nu går upp kommer den att urholka något mer.
Själva tanken var ju dock en produkt som inte går minus. Men jag har kommit fram till att det inte är ISK man bör placera i utan en vanlig depå. Men då gröper fondavgifter ur värdet istället även om det är mindre, men man kan i alla fall kvitta vinsten mot förlusten. Men det ser inte ut som om det är gjort i uträkningen heller utan skatten verkar helt utlämnad?
Exakt så. Det var ju det som var pitchen med strukt-produkterna som sålde som smör i solen, särskilt till äldre. Problemet då var ju att man tog 10 - 20 % avgift på ovan. 