Tankar inför 2023

Spara och investera
1

Hej på er,

Jag har sista dagarna gått igenom min privatekonomi. Mitt långsiktiga mål har länge varit FIRE, men efter att ha titta igenom allt, så skulle jag vilja få lite tips kring tänk här. Först bakgrund:

Är minimalistisk i grunden, inte ett aktivt val utan mer min personlighet. Jag har alltid gnetat på och sparat en hel del. Min tanke har som sagt varit att spara till FIRE, Trygghet,Pension. Framtiden helt enkelt.

Efter att nu ha jobbat på ett väldigt välbetalt jobb ett halvår har jag liksom som en blixt från klar himmel bara fått en känsla att det är inte värt det. Detta eftersom jag är borta varannan vecka från familjen. För vad? Jo för att jag hamstrar pengar inför framtiden. Detta grundar sig i en dålig ekonomisk situation för många år sedan. Så nedan listar jag en del uppgifter som jag hoppas att ni har ork att läsa i ”mina pengar” just nu. Detta för att jag lagt om spåret. Avrundat till närmsta tusental.

Pension:

Allmän: 604 000
Tjänste: 213 000
Premie: 100 000

Privat:

Investeringkonto: 472 000
Kapitalförsäkring: 389 000
Sparkonto: 120 000

Trygghet:

Är med i A-kassa
Har sjukförsäkring upp till 1 000 000
Har olycksfallförs upp till 1 000 000
Har livförsäkring på 1 000 000
Har hemförsäkring och allt det.

Vi sparar nu till att köpa hus som är av högsta prioritet.

Jag har således en väldigt bra grund att stå på, både inför framtiden och också för mina nära om någonting skulle hända mig. Men ändå har jag det här hamsterbeteendet, för tryggheten.

Jag kommer försöka släppa tanken på FIRE för att försöka få bort mina hamster-tankar eftersom det inte gör någon nytta ändå och hellre satsa på att flytta hem jobbet till Sverige, för mindre lön, mindre pension och mindre sparande, men samtidigt är jag bara något år över 30 och har två barn och sambo att tänka på.

Jag tänker snarare att istället för FIRE, ska jag gå ner i tid så småningom, och jobba mindre när jag känner att jag vill och behöver detta, om det så är 50 eller 65 år.

Det jag vill fråga är: är det fler som känner något liknande som mig här på forumet?

Mina pengar hinner liksom växa till sig, både privat&pension de kommande 25-35 åren. Borde fokusera här och nu istället och spara det som blir över. Pengar kommer ju att finnas, så stör mig på att fastna i det här giriga pengarbegäret.

Ledsen för en lång text, men känner mig lite ekonomiskt vilsen.

5 gillningar
2

Det låter som kloka tankar. Du är inne på rätt spår; att tänka över om det är värt det. Kanske en fråga för hela familjen?

1 gillning
3

Först tycker jag du ska ge dig själv en fet klapp på axeln. Du har tagit dig ur en ekonomisk knipa och skapat en fin grund för framtiden. Problemet är löst och nu kan du ta nästa steg tänker jag :grinning::+1: Jag har själv varit där men kom inte helt ur knipan förrän vid 35 eller så, och det har ju gått bra ändå :grinning:

Det är rätt många som är borta från familjen mycket i sina jobb. Alltifrån resemöntörer till tjänstemän och höga chefer med väldigt mycket tjänsteresor. Jag har aldrig tyckt det har varit värt det. Inte ens 10 x lönen är värt att ta bort halva livet!

Det vi gjort är att flytta till jobben utomlands så fick min fru hittat jobb lokalt. Nu har vi vänt på situationen och det är jag som får hitta jobb lokalt. Men det är inte alltid möjligt eller ens lämpligt. Beror på familjens drivkrafter och hur man tror barnen hanterar att flytta en eller flera gånger. Vi har inga egna barn men har sett kompisars barn hantera det både bra och mindre bra. Det är inte för alla, men för de som vill kan det vara fantastiskt berikande.

Jag tycker inte nödvändigtvis att du måste släppa FIRE tanken men kanske inte vara som vi säger i Skåne så ”hialös” att det måste ske så snabbt. Kanske det kan ske senare vid 55, 60 så länge man gillar jobbet? Eller om man vill så kan man istället trappa ner som du säger (jag gör det). Ni kan mycket väl skapa en situation för FIRE ändå, utan att offra halva tiden tillsammans.

Jag har tjatat om det i andra trådar men jag tycker tanken kring ”power of the and” är viktig. Hur kan vi skapa en situation där vi både lever nu och spara tillräckligt mycket för den framtid vi vill ha? Att ställa sig den frågan samt att definiera vad är den där framtiden som vi strävar efter. Det är ju inte bara om pengar :slight_smile:

Precis som du säger. Du/ni har lång tid på er att skapa tillräckligt med kapital för mer tid/frihet i framtiden. Jobba smart med pengarna så löser det sig, tänker jag.

Samtidigt tycker jag du ska ha en eloge för att du tagit en smäll under denna perioden för att dra hem mer pengar till familjen. Men det kanske räcker nu, eller snart åtminstone?

Hoppas det gav lite idéer eller tankar :slight_smile:

3 gillningar
4

Hej Henke!

Dessa subjektiva tankar/känslor är så personliga, så det är i princip omöjligt att ge konkreta råd. Men jag har två tankar kring ämnet, baserat på personlig erfarenhet.

Jag förstår värdet av att ha en “grund” att stå på.
Men familj, barn och relationer är, i mina ögon, en än viktigare del av grunden/tryggheten man har i sitt liv.
Skulle dessa bli påtagligt och/eller långsiktigt lidande, så kan det vara bra att balansera prioriteringen.

Det andra är just balansen mellan dessa.
Jag är 35 år och har vid 3 perioder i livet, varit på god väg till FIRE, med fullt fokus.
Dock är jag impulsiv och relativt svart/vit i mitt tänk och har helt skiftat fokus/prioritering, vilket avslutat “resan”.

Så, förkasta inte tanken på FIRE helt, bara för att tillfälliga känslor, eller omständigheter gör dig omotiverad.
FIRE tar tid, kräver disciplin och det är inte många människor som klarar av “resan”.
Hade det varit “enkelt” så hade alla gjort det.

Oavsett beslut, så hoppas jag du känner att du gjorde rätt om 5 år.

Lycka till!

5

Jag tycker det är sunda frågor du ställer dig. Det är nog självklart för de flesta att familjen går före att hamstra pengar men en familj behöver också pengar för att kunna göra saker tillsammans, som trygghet och så föräldrarna inte lägger sin energi på att oroa sig över ekonomin. Så i praktiken är det inte alltid lätt att veta vart man ska dra gränsen. Jag drar den vid att resa bort och jobba, även om det hade kunnat dubbla min inkomst. Vill komma hem på kvällarna och träffa barnen varje dag.

Som ensamstående är det ju lätt, då kan man leva på nästan inget och jobba nästan hur mycket som helst. Som del av familj måste man ha gemensamma mål, vilket inte utesluter att även ha individuella mål men resursfördelningen påverkas. Att satsa på FIRE när man har barn som bor hemma kräver väldigt mycket. De flesta jag känner har fullt upp att få pusslet att gå ihop ändå, inklusive ekonomin. Det GÅR förstås, men då måste alla vara med på tåget 100% och då måste man fråga sig VARFÖR man väljer att leva som en outlier under den här perioden i sitt liv. Hatar man sitt jobb är det en lättare lösning att byta jobb och utbilda sig till något annat om det krävs. För ekonomisk trygghet behöver man inte uppnå FIRE, en bra buffert och ett mindre till måttligt sparande duger. Du kan accelerera ditt sparande enormt när barnen blir större om du vill. En del av det du vill uppnå med FIRE är gissningsvis mer tid och att förfoga över din egna tid. Blir en viss ironi om man då avstår en massa tid med familjen medan barnen växer upp för att man tror att den ska ha samma eller större värde när man är ”klar” med sitt hamstrande.

Personligen förstår jag behovet av ekonomisk trygghet mycket väl, känner mig själv aldrig nöjd trots bra buffert och bra sparande. Däremot har jag svårt att förstå FIRE, inte för att jag har svårt att fylla min fritid men för att jobbet också är en del av det sociala sammanhanget och att vara en del av samhället. Det är verkligen inte för alla att ställa sig utanför det, lika lite som resan dit.

Sedan är det här forumet långt från representativt för något normalt. Sparkvoterna ligger på 20-30% och 50% sparar över 10k i månaden. Det är ingen rimlig måttstock för den som redan är sparsam och ekonomisk. Det är som att börja jämföra sig med fitnessmodeller och känna sig tjock och otränad när man jämfört med snittet egentligen är i riktigt bra form för sin ålder.

6

Satte mig ner med dom idag. Familjen vill hellre ha mig hemma och ha mindre pengar. Även med mitt gamla jobb har vi gott om pengar över!

1 gillning
7

Tycker inte heller det är värt det. Lycka i livet är bättre än pengar på kontot på 30 år känner jag. Får isåfall leta efrer fler möjligheter hemmavid :ok_hand:t2: jag släpper FIRE ett tag och bygger det som kan byggas utan stress framöver :blush:

1 gillning
8

Tack sp mycket för ett bra svar! Har också börjat känna ett behov av arbete för den sociala biten. Skulle inte må bra av att bara gå hemma egentligen. Jag tackar dig för dina svar&åsikter! Jag fortsätter helt enkelt med att spara det som blir över och fokuserar på andra saker framöver, eller iallafall, dear ner på takt&stress!

1 gillning