Kul att det finns en tråd redan! Den måste jag läsa. När jag gjorde en väldigt naiv beräkning i FIRE -- Uttag, ISK vs AF, optimera för skatt - Nr 247 av havsekorre så takade LTV på runt 23 %, vilket skulle ge en räntekostnad kring 0,7 %/år brutto med nuvarande IBKR-ränta. Men helst skulle man ju vilja se en Monte Carlo-simulering av det hela.
Ja, någonstans omkring där brukar det landa med rimliga siffror. Jag tror jag har en montecarloversion i den tråden eller någon annan tråd också.
Det är liknande princip även på Nordnet.
Det som händer i praktiken är att skulden ökar. Till skillnad från en del andra sorters lån finns det inget krav på att betala av räntan (eller amortera) regelbundet, utan så länge den totala skulden är under kontroll är det lugnt.
Till TS: jag kör enligt allväderstråden med ~31% belåning (~1.45x hävstång) vilket tillåter ett fall på ~9% men ändå ligga kvar på lägsta räntenivån hos Nordnet.
Hur hög belåning/hävstång man känner sig bekväm med, är förstås individuellt. Mellan 10-25% är väl vettigt (jag snittar nog runt ca. 15%).
Lämpligt är väl att undvika att ligga precis vid taket för en ny räntenivå, pga. börsens rörelser (d.v.s. ”riskera” att plötsligt hamna i en högre räntenivå än man tänkt).
Och vad man känner sig bekväm med är, eller borde vara, starkt kopplat till hur stora drawdowns man förväntar sig och tror sig klara av psykologiskt och som du säger, ej riskera att hamna i en högre räntenivå.
I regel skulle jag säga att risk inte är endimensionellt och att man därför generellt inte kan säga att en portfölj har högre eller lägre risk än en annan
Hm, hur menar du?
Ni som kör med belåning, har ni ändå någon form av buffert på bankkonto eller räntefonder, och hur tänker ni kring det?
Såvida man inte har väldigt förmånlig belåningsränta (i princip lägre än riskfri ränta) så känns det onödigt att samtidigt ha mycket i buffert (eller korträntefonder).
Om man har en icke spelmissbruksmentalitet och tråkig konservativ investerarprofil ser jag det som ett relativt okontroversiell tillägg.
Amen.
Nej, det jag menar är att man under FIRE istf att sälja av säg 4 % (av ursprungsbeloppet inflationsjusterat) per år och betala 0,96 % i vinstskatt så utökar man värdepapperskrediten med 3,04 % och tar ut de pengarna skattefritt.
Den strategin verkar ju funka för Elon…
Men hans belåningsgrad är nog bra liten.
Personligen håller jag mig från hävstänger pga den asymmetriska risken, dvs ganska sannolikt att man tjänar lite grann men även en liten risk för att förlora mycket. Jag channlar Taleb och undviker situationer som ökar risken för stora förluster. Jag är inte intresserad av att öka snittavkastning jämfört med vår 100%-aktieportfölj, snarare att höja golvet för sämsta möjliga utfall.
Jag gissar att fler privatpersoner har förlorat pengar på belåning än tjänat.
Detta eftersom att de individer som vågar tar stor risk med sina portföljer och belåna dem samtidigt är den personlighetstyp som är minst lämpade att belåna sina portföljer.
Det tror inte jag. Och i så fall drabbar det ingen fattig, vad det verkar. Så använder Private Banking-kunderna värdepapperskredit | Aktuellt från Private Banking
Endast 0,4% av de kunder med mindre än 100 000 i samlat sparande använder värdepapperskredit. Bland våra Private Banking kunder, som alla har minst 3 miljoner i sparande, är det däremot hela 15% som använder kredit.
Lyckligtvis är det väldigt få kunder som lånar mycket, till exempel har enbart 0,1% har en belåningsgrad över 80%.
Den absoluta majoriteten av kunderna har tvärtom en ganska måttlig belåning och är aldrig i närheten av att bli överbelånade. 93% av de kunder som använder kredit har under 50% belåningsgrad.
Det är alltså inga 20-åringar som gamblar med studielånet direkt.
Hm, hur menar du?
Det är vanligt förekommande att portfölj A har högre risk för X medan portfölj B har högre risk för Y. Exempelvis har en vanlig indexfond högre risk att tappa 10 % av värdet på ett år än pengar i madrassen har men lägre risk att göra detsamma på ett årtionde.
Ja ok. Man är väl oftast intresserad att jämföra samma sorts risk, så det bör/kan man ju definera i samband med att man jämför två portföljer. När det gäller värdepapperslån så är det väl risken att hamna på en högre räntenivå eller tom. bli överbelånad som är det mest intressanta, dvs förväntad max drawdown.
Till TS: jag kör enligt allväderstråden med ~31% belåning (~1.45x hävstång) vilket tillåter ett fall på ~9% men ändå ligga kvar på lägsta räntenivån hos Nordnet.
Vad innebär lägsta nivå på Nordnet? Jag har allt mitt på Avanza, ligger på 1,29% på ett par konton men för en allvädersportfölj med 1,23x hävstång har jag en ränta på 2,34%. Går jag över 1,25x blir det 3,59%.
Fn ca 2.2%. Med rätt komponerad portfölj kan man köra upp till ~1.5x hävstång. Detaljer finns i första inlägget i allväderstråden.