Först, en intressant observation Väldigt många härinne som stoltserar med endast strategisk allokering, vilket är intressant av två anledningar:
strategisk allokering är, i nästan alla fall, en taktisk allokering med en horisont på 1st livstid, inget annat. Är INGEN härinne som äger en sann marknadsportfölj kan jag garantera, utan har valt en split baserad på historisk risk profil.
Det beslutet kommer troligen från en tilltro till EMH och det ena nobelpriset i ekonomi som delades ut 2013 till Eugene Fama. Detta är främst intressant då även Robert Shiller kammade hem samma pris, SAMMA år, för sin banbrytande forskning som verkligen påvisade att ingående värderingar spelar stor roll för avkastningen på lång sikt, med väldigt hög statistisk signifikans
Personligen gör jag det ganska lätt för mig: det här är ett långsiktigt “bet”. Ökat min home-bias i min index+faktorer-portfölj från 10% till 20%. Det får ligga kvar tills att skillnaden i förväntad avkastning krympt ned till historiska nivåer, oavsett om det tar 1 eller 20 år inget jag kikar på ofta, utan sammanfaller med halvårs- och årsavstämningen.
För den som orkar krångla, vill bredda sitt perspektiv etc så kan jag rekommendera boken Adaptive Asset Allocation. Japp, är så fräck att jag rekommenderar en bok om “marknadstajmning” (avskyr att det ordet används till allt utom strategisk buy & hold ). Inget man kanske behöver agera på, men för en finansiell nörd så ger den en intressant perspektiv på hur man på riktigt lång sikt (15-20 år) kan modellera avkastning som, åtminstone historiskt, visat sig bättre än att anta medelavkastningen.
Jag tänker att syftet med övervikten är att dra nytta av att börsen gått ner och vi förväntar oss att den ska återhämta sig. Det är återhämtningen från ”botten” (perioden då börsen är ner -10- -20% och man börjar sin tilt) tillbaka man drar nytta av. Så jag tänker att man justerar tillbaka då börsen är åter på samma nivå som innan kraschen. Lite mer luddig definition än din @Andre_Granstrom
Jag tänker att man kan lägga på krav som växelkurs och förväntad framtida avkastning.
@janbolmeson du ökade ju även belåning 2020 har jag för mig, och jag har för mig att du sa att du minskade belåningen till jul 2020. Jag tänker att det här är samma situation. Vad var triggern för att återställa belåningen?
Nu bumpar jag ju ett rätt gammalt inlägg, men @Andre_Granstrom : var och på vilket sätt gör du denna jämförelse? jag är intresserad av att kopiera ditt upplägg
Jag räknar ut det själv med ett antal metoder för att försöka “triangulera” fram ungefärlig förväntad avkastning. Det lättaste sättet att göra det själv är via Research Affiliates hemsida
Där kan du jämföra ett svenskt index kontra ett globalt. Dock måste du skapa en användare för att kunna använda tjänsten
Hej igen, @Andre_Granstrom Tack för tipset. Jag har nu testat lite runt på RA appen. Kunde man inte bara kika på staplarna i nedan bild för att jämföra svensk index förväntad utveckling eller översimplifierar jag det nu?
(jag menar alltså här ifall det räcker om man jämför Global developed i % med Sweden Public)
Jag skulle säga att det är fullgott för den som inte är intresserad av att göra en värdering. Problemet lite ligger i sakens natur, framtida avkastning är svår att fastställa, vilket gör att jag gärna använder ett par metoder samtidigt för att komma framåt. Du vill generellt se samtliga indikatorer och modeller peka i samma riktning, vilket inte alltid är så fallet.
Väldigt många härinne som stoltserar med endast strategisk allokering, vilket är intressant av två anledningar:
inget jag kikar på ofta, utan sammanfaller med halvårs- och årsavstämningen.
). Inget man kanske behöver agera på, men för en finansiell nörd så ger den en intressant perspektiv på hur man på riktigt lång sikt (15-20 år) kan modellera avkastning som, åtminstone historiskt, visat sig bättre än att anta medelavkastningen.
