Är det verkligen dåligt att spara i det som gick bra förra året?

Jag har hört en del säga att det är dåligt att spara i det som gick bra under förra året. Exempelvis tar många, bland annat podden här, upp att man ska vara försiktig med att springa till ny teknik-fonder bara för dom gick bra under förra året. Därför bestämde jag mig för att undersöka saken lite närmare.

Jag gjorde som så att jag tittade på en rad olika tillgångsslag och hur dom gått de senaste 25 åren. Sedan skapade jag en portfölj som heter “Vann förra året”-portföljen, som varje år säljer av allt och kör 100% på det som gick bäst under föregående år. Resultatet samt källan går att se i bilden här under, eller via länken som går till ett publikt google-sheets.

Det finns flera spännande saker som man kan se här, främst att en “vann förra året”-portfölj inte alls är så dum som man kan tänka sig. Det ger högre avkastning än många andra portföljer, däremot till betydligt högre volatilitet. Går man in i dokumentet så ser man att en sådan portfölj hade haft flera katastrofala år, så det hade gällt att ha mycket is i magen.

En “vann förra året”-portfölj är dock sämre än både amerikanska aktier och REITs. Så det finns portföljer som gav högre avkastning till lägre volatilitet. Och gillar man avkastning till låg volatilitet så tycks en 60% aktier och 40% guld vara en balanserad portfölj.

Vad tror ni andra om detta? Tror ni att det kan finnas någon idé att jaga det som går bra nu eller inte?

(Själv kör jag inte på detta, utan jag kör på indexfonder och utdelningsaktier, men kul att undersöka hur det ligger till och höra vad ni andra tycker.)

4 gillningar

Kul! Vad hade en “Förlorade förra året” gett?

1 gillning

Det här med backtesting är lite lurigt. Man kan hitta olika portföljer som presterade bra men frågan är ju om de kommer att fortsätta med det. Vad gör att guld kommer att fortsätta gå lika bra? Finns det forskning som förklarar det?

Kan du expandera den till att omfatta längre tid? Kanske sen tidigt 1900 tal?

När jag tittar på rådatan i dokumentet verkar det vara mycket N/A. Är det data som saknas eller varför finns det där?

Kan man ta hänsyn till transaktionskostnader eller kanske avgifter som rullar ner?

Detta tycker jag är lite läskigt, för det antyder högre risk. Så har den riskjusterade avkastningen verkligen varit högre?
Det är enkelt att överträffa index med indexfonder (till kostnad mot högre risk och volatilitet), bara belåna portföljen och investera med hävstång. Då ökar både risk och avkastning. Riskjusterad avkastning går ner (p.g.a. räntan på lånet).

1 gillning

Jag slängde in det med, det gick inte så bra 144% efter 25 år.

1 gillning

Jag uttryckte mig fel, det jag menar är självklart att den datan som jag har använt under denna tidsperioden så tycks en portfölj med 60% aktier och 40% guld varit en balanserad portfölj. Självklart finns det inget som säger att det måste vara så i framtiden.

1 gillning

Kommer att tänka på den gamla jämförelsen med att spela på hästar.

Om du spelar på trav, vad är bäst? Satsa på en häst som har vunnit det senaste loppet, eller på den hästen som kom sist.

3 gillningar

Det förutsätter att förvaltaren (eller i det här fallet typ av tillgång) har ett visst mått av skicklighet som styr prestationen (avkastningen).

Det finns ju inte när det kommer till detta fall. Men finns för hästar.

En häst som är stark och bäst tränad kommer ha högre sannolikhet att vinna lopp. Då kommer ett tidigare bra resultat vara korrelerat positivt med ett kommande bra resultat. För hästen är helt enkelt bland de mest vältränade vilket inte ändras totalt mellan varje lopp.

I fallet tillgångstyper (eller branscher för den delen) så gäller ju inte det. Marknaden är till stort effektiv så den har redan prisat in förväntad kommande prestation. Därmed är sannolikheten inte högre att det som gått upp kommer gå upp mer än annat.

Jag håller nog inte helt med i detta påståendet. Om nu marknaden hade prisat in allt perfekt, varför fanns det då en avvikelse i denna datan? Detta data visar som tidigare data också har visat, småbolag går i snitt bättre över tid. Det måste väl ändå räknas som att marknaden inte är helt effektiv, eller?

Min gissning till varför det ger en överavkastning att köra på det som vann förra året är att många tillgångslag går inte bra bara ett år utan ett antal år i rad innan det börjar gå dåligt igen. Det stämmer väl överens med att det är en väldigt dålig stratagi att satsa på det som gick sämst under förra året, för många tillgångslag som går dåligt ett år går även dåligt i flera år i rad.

Sammanfattning av ovan, det tycks som att tillgångslags cykler mellan att gå bättra och sämre än index är längre än ett år, och det tycks i den data jag har tillgänglig att det därför skulle vara möjligt att få en högre avkastning. (Förmodligen till högre risk, men det har jag inte tagit höjd för.)

1 gillning

Låt mig ge en bättre analogi, tänk inte som att man satsar på den som var bäst under förra loppet, utan tänk som att man satsar på den som leder under själva loppet. Om jag byter till fotboll så kan jag göra en ny jämförelse.

Tänk om det vore möjligt att satsa på vem som vinner en match efter halvlek, till samma odds som innan matchen började? I spelvärlden är detta inte möjligt för då skulle spelbolagen förlora pengar, och därför ändrar dom oddsen om man skulle satsa efter första halvlek. Men vad förbjuder börsen från att tillåta det? Det skulle kräva att börsen är 100% effektiv under alla tidsperioder, och jag skulle påstå att det finns inga belägg för det.

Jag kommer återkomma med en hel artikel på ämnet. Problemet som blandas ihop här - tex med häst metaforen är slumpens påverkan.

Tänk en skala där man har schack i ena änden (100 % färdighet och Roulette i andra änden, 100 % tur). I ett spel där färdighet påverkar resultatet fungerar satsa på vinnaren. Det gör det inte i roulette.

Paradoxen är att aktier kräver både och. Det större problemet är dock att när alla är lika duktiga så blir slumpens påverkan större. Det vill säga att om du är dålig, då kommer du alltid hamna på efterkälken (=småsparare) men om du är riktigt bra, då kommer din färdighet inte spela någon större roll efter slumpen kommer få en större påverkan.

Det här beskrivs fantastiskt bra i boken ”the success equation”.

Därför, om man vill ha en edge då måste man spela ett annat spel, tex det jag går genom i tråden här:

Att köpa det som har gått bra historiskt har man undersökt så många gånger att till och med Pensionsmyndigheten(!) säger att det är en dålig idé.

3 gillningar

Till syvende och sist så handlar det om ett företag har vinsttillväxt eller inte om den ska fortsätta uppåt eller inte.
Om ett sådant företag gick bra förra året så fortsätter den förmodligen uppåt om vinsten även gör det och om p/e talet inte skenat iväg.

Att slå index år efter år är väldigt svårt så för långsiktigt sparande så är en billig indexfond det bästa alternativet.

Jag tappade bort referensen till deras artikel. Skulle du kunna lägga ut den igen, tack.

Pensionsmyndigheten, ”Bör fondsparare utgå från tidigare års avkastning när de väljer fonder?

1 gillning

Det finns några slutsatser jag tar med mig från deras rapport, som i stor utsträckning gäller även för andra liknande undersökningar.

Flam och Vestman (2014) har undersökt ett drygt 100-tal ”breda” aktiefonder.

Nyckelordet är “breda”. Alla fonder är inte “breda”, tvärtom skulle jag vilja säga, de allra flesta har någon sorts tema, geografi, bransch, bolagsstorlek, osv. En del av dessa teman ansluter till 5-faktors-modellen där det är bevisat att exvis småbolag, vinstökning och momentum är en fungerande indikator.

Det är viktigt att se över hur urvalet gjorts för den undersökning man tittar på och hur detta urval stämmer överens med de strategier man funderar över. Inte bara urvalet av bolag utan också urvalet av tidsperioder och översynsfrekvens. I PPM:s rapport är det en slående skillnad när de jämför byta 1g/år och 1g/månad. Lägger man då till att man väljer bland annat än “breda” aktiefonder så ger PPM:s rapport inget stöd för en allmän sanning om att indexfonder slår allt annat. Många andra rapporter har samma problem med sina grundantaganden för att kunna ge stöd för en allmän Sanning. Som Cerert et al säger: senare tids forskning ger inte samma stöd för “conventional wisdom”. (citerat ur minnet)

@Hansa - jag tror ingen har missat din åsikt. Jag slår utan problem med dig om ett vad mellan idag och 2035. Jag väljer en indexfond, du kan vara hur aktiv du vill jag och jag slår vad om att min indexfond kommer slå din portfölj. Så kan vi se om forskningen har rätt eller om du har rätt?

För att göra det enkelt så kan vi sätta upp det via Shareville så blir det transparent. Vad sägs?

4 gillningar

Du hänvisar till forskningen. Den skulle aldrig acceptera ett enstaka försök som detta för att avgöra en fråga.

Du adresserar inte min invändning att den forskning du står på står på “breda” fonder och att detta är en avgränsning som gör att resultatet inte nödvändigtvis är giltigt för andra konstellationer av fonder som inte är “breda” i samma bemärkelse. Jag vill inte prata “min” åsikt som om den är bara min egen påhittade åsikt. Du säger att Sanningen är X och den har forskningsstöd. Jag hävdar att det finns sprickor i den slutsatsen. Vilket också Cremers et al (2019) framför:

While the debate between active and passive is not settled and many research challenges remain, we conclude that the current academic literature finds active management more promising for investors than the conventional wisdom claims.

Så modern forskning stödjer att det kanske inte är så rackarns SANT enligt forskningen. Det verkar finnas sprickor i conventional wisdom. Eller är Cremer et al ute och cyklar? Detta är alltså inte min åsikt, det är bl.a. Cremers åsikt.

1 gillning

På temat:

En intressant dimension i denna fråga som jag funderat en del på i.o.m. kaoset på sistone är att de flesta fonder och indexfonder för “vanligt folk” bara tar långa positioner och helt enkelt missar många möjligheter som en aktivt förvaltad hedgefond som även har korta positioner i verktygslådan har. Kanske inte superviktigt i det långa, breda, loppet, om man anser att börsen går upp över tid, men det känns ändå intressant i sammanhanget gällande just aktiv förvaltning med hög risk (och hög, kanske motiverad avgift) och något jag funderat på - hur begränsade många fonder är av sina regelverk osv.

Åååh, 25 års back-test. Från Morningstar. En mekanisk strategi. Som slår börsen med drygt dubbla avkastningen.

Lite svårt att avfärda den.

Intressant!